Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur gitarrlÀrare pÄ gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgÄngspunkt i gÀllande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frÄgor rörande lÀrarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlÀrare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrÄn en bakgrund bestÄende avsociokulturell lÀrandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten sjÀlva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte Àr att lÀra eleverna att lÀra sig sjÀlva- LÀrarens roll Àr att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten Àr till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lÀrarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstÄtt lÀrare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslÄnga lÀrandet Àr inte alltid kongruent med vad som Àr specificerat istyrdokumentenDen frÀmsta slutsatsen som kan dras av detta Àr att bÄde styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslÄngt lÀrande. Det som skiljer dessa visioner Ät Àr vÀgen dit.Detta visar pÄ vikten av diskussion kring begreppet livslÄngt lÀrande i förhÄllande till gitarr-och musikundervisning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

Syftet med studien Àr att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser Àr fokusgruppsamtal med gymnasieelever, lÀroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans vÀrld. Analysen av diskurserna Àr baserad pÄ Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med sÀrskilt fokus pÄ vad detta fÄr för pÄverkan pÄ elevernas drivkrafter till lÀrande. Analysen visar att lÀroplanen konstruerar ett ideal dÀr eleven ses som ansvartagande med motivation till lÀrande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, nĂ„got som politiker en gĂ„ng ville förĂ€ndra och dĂ€rmed genomförde grundskolereformen 1962. ÄmnesomrĂ„det behandlas i en lĂ€robok i samhĂ€llskunskap frĂ„n 1980-talet och Ă€r utgĂ„ngspunkt för denna studie. Syftet Ă€r att undersöka om mönstret frĂ„n utred-ningen som lĂ€roboken refererar till Ă€ven kan skönjas pĂ„ den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad förĂ€ldrars yrke pĂ„verk-ar deras ungdomar att vĂ€lja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger pĂ„ en surveyundersökning dĂ€r en enkĂ€t gĂ„tt ut till elever pĂ„ gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program.

Syftet med examensarbetet Ă€r att göra en lĂ€romedelsanalys för att undersöka om lĂ€roböcker för Biologi A, BI1201 för gymnasieskolan, uppfyller kursmĂ„len. De böcker som anvĂ€nds Ă€r Biologi Kurs A Anders Henriksson (2000), Biologi A med Naturkunskap A Janne Karlsson m.fl (2000), Liv i utveckling Lars Ljunggren m.fl (1999) och Biologi A Peinerud m.fl (2000). För Biologi Kurs A anvĂ€ndes Ă€ven lĂ€rarhandledning.Resultatet visar att det Ă€r endast en av lĂ€roböckerna, Peinerud m.fl, som uppfyller alla kursmĂ„l som finns uppsatta. Även Henrikssons bok uppfyller kursmĂ„len nĂ€r den kompletteras av lĂ€rarhandledningen. En av böckerna, Ljunggren m.fl uppnĂ„r endast tvĂ„ av Ă„tta kursmĂ„l.

I gymnasieskolans matematikundervisning anvÀnds frÀmst en metod. Först gemensam genomgÄng, sedan enskild rÀkning i lÀroboken som Àr uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag lÀste en uppsats som handlar om hur man kan anvÀnda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. AlltsÄ finns det lÀrare som arbetar Àven med andra metoder. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare som aktivt anvÀnder andra arbetssÀtt Àn det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött pÄ i planering och genomförande.

Denna studie undersöker ifall flersprÄkighet pÄverkar sÄngelevens sÄngsound samt hur sÄnglÀraren förhÄller sig till detta gentemot det nuvarande sÄngidealet. Studien genomfördes med hjÀlp av Ätta kvalitativa forskningsintervjuer dÀr fyra av informanterna var elever som gÄr estetiska programmet pÄ gymnasieskolan, Ärskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var verksamma musiklÀrare pÄ gymnasieskolan.Resultatet frÄn de Ätta intervjuerna visar en del faktorer som Àr vÀsentliga för sÄngelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. SÄngeleven mÄste fÄ tydliga direktiv och vara medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sÄnglÀraren bör vara medveten om hur mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sÄnglektionen.Resultatet visar ocksÄ att sÄnglÀrarna har olika syn kring huruvida sÄngsoundet pÄverkas av det kulturella arv eleverna har. NÄgra av informanterna menar att det Àr sprÄket som skapar sÄngsoundet medan andra syftar pÄ att det Àr nÄgot man kan öva fram..

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jÀmstÀlldhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jÀmstÀlldhetsarbete och i sÄ fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jÀmstÀlldhetsfrÄgor pÄ gymnasieskolan. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jÀmstÀlldhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan.

Syftet med studien Àr att utröna vilka vÀrden som prÀglar den kunskaps- och samhÀllssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa gÄr att hÀrleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tÀnkas fÄ ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhÀllets möjligheter och begrÀnsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhÀllssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan Àr kraftigt prÀglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmÀssiga vÀrden. Dessa vÀrden gÄr att hÀrleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhÀllet vari en mÄlrationell syn pÄ sÄvÀl utbildning som samhÀlle frÀmjas. Studiens resultat pÄvisar en icke-vÀrderande politik och inskrÀnkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojÀmlikheter i samhÀllet reproduceras och befÀsts ytterligare..

Syftet med studien var att undersöka förutsÀttningarna och hur vÀl nÄgra elever i gymnasieskolan uppfattar att de lÀrt sig det demokratiska systemet med utgÄngspunkt i skolans demokratiuppdrag. Vi valde att undersöka vilka möjligheter eleverna fÄr i gymnasieskolan att uppnÄ kunskap om det demokratiska systemet samt att ta reda pÄ vilka eventuella svagheter som finns för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap om det demokratiska systemet. För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning i tre gymnasieklasser samt intervjuer pÄ en gymnasieenhet i en kommun i norra Sverige. De tre lÀrare som hade undervisat dessa klasser i kursen SamhÀllskunskap A intervjuades samt tvÄ elever frÄn vardera av dessa klasser. Studiens bakgrund Àr ett resultat av litteraturstudier.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i Àmnet svenska för talrÀdda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intresset grundade sig först och frÀmst i det faktum att social fobi Àr ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det Àr i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi Àr talrÀdsla, och gentemot vad lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan sÀger om det muntliga sprÄkets betydelse för mÀnniskan och dennes utveckling, problematiserades den talrÀdda elevens förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Perspektiven som studien har utgÄtt ifrÄn handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar pÄ en demokratisk grund, dÀr alla elever bör fÄ möjlighet att utveckla sin talförmÄga och förmÄgan att vÄga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger ocksÄ till grund för studien, dÀr det muntliga sprÄket, kommunikation, spelar en betydande roll för mÀnniskans lÀrande och kunskapsutveckling, och i förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld.

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "SamhÀllskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "SamhÀllskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps).

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de Àr fria frÄn sitt könshabitus och dÀrmed mer jÀmstÀllda. Jag har följt tretton tjejer pÄ gymnasiekolans sprÄkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn pÄ sina prestationer. De aspekter jag sÀrskilt lagt vikt vid Àr hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt vÄld samt det androcentriska synsÀttet. För att studera deras livsvÀrld har jag anvÀnt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berÀttelse. Mitt resultat visar att tjejerna Àr framgÄngsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrÄn skolans förvÀntningar och utifrÄn det androcentriska heteronomin Àr deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga och analysera hur kvinnor och mÀn konstrueras i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasieskolan. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn frÄgor som rör mönster och skillnader i hur kvinnor och mÀn konstrueras. Vi har Àven anvÀnt oss av mer precisa frÄgor, frÄgor som rör kvinnors och mÀns sysselsÀttning, vilka roller de tilldelas samt i vilka sammanhang de förekommer i lÀroböckerna. Studien omfattar tre lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasieskolans A-kurs. Den metod vi valt för vÄr studie Àr socialsemiotiken som vi anvÀnt oss av för att analysera sÄvÀl text som bild i lÀroböckerna.Analysen av empirin resulterade i sex kategorier som visar pÄ mönster i hur kvinnor och mÀn konstrueras: Mannen som viktig för samhÀllet, Kvinnan som den ursÀktade makthavaren, Mannen som kriminell, Kvinnan som utsatt, Mannen som grovarbetare samt Kvinnan som omsorgsgivare.