Syftet med arbetet Àr att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och mÄltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare Àr tanken att se hur barnlitteraturen kan anvÀndas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som anvÀnds Àr enkÀtundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar nÄgon form av mÄltidsvanor och kost kopplad till mÄltidsvanor samt att den hÀlsosamma kosten skildras i större omfattning Àn den ohÀlsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska mÄltider dÀr personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de anvÀnder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstÄ om och hur verksamhetens form pÄverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mÄn barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vÄr studie vill vi Àven lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Syfte med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för hur barnbokserien om Pettson och Findus kan anvÀndas för lÀrande för hÄllbar utveckling. Texten i böckerna om Pettson och Findus analyseras med hjÀlp av kvalitativ textanalys utifrÄn ett ekokritiskt perspektiv. Det ekokritiska perspektivet innebÀr att man undersöker relationer mellan det mÀnskliga och det icke-mÀnskliga i bl a litterÀra texter. Ett speciellt fokus har legat pÄ den natursyn som förmedlas i böckerna samt djurbeskrivningar och djurrelationer med mÀnniskan.Uppsatsen visar att alla natursynerna, nÀmligen den antropocentriska, den biocentriska samt den ekocentriska förmedlas i böckerna. Den antropocentriska natursynen ges dock betydligt mer utrymme i den analyserade texten.Djurbeskrivningar skiljer sig beroende om man beskriver tama respektive vilda djur.

The purpose of this study is to find out what preschool teachers think about antisocial children's literature. Based on five qualitative interviews with teachers at a preschool that works with a standard critical approach. In order to fulfill my purpose with this study, I focused on how these teachers felt that it was important to use the standard critical children's literature in preschool. I wanted to find out what the teachers' thoughts were on the concept of standard critical children's literature and how and whether they use it in their daily activities. When I analyzed the results of my interviews I used the queer theories that include standard critical pedagogy and literature in preschool.

BAKGRUND:Intresset för undersökningsomrÄdet har vÀckts genom vÄra gemensamma erfarenheter ombarnlitteratur och lÀsning. Eftersom böcker har en given plats i förskolan ville vi fördjupa ossi Àmnet ytterligare för att undersöka samspelet mellan barn och pedagoger i de olikalÀsstunderna.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur barn och pedagoger agerar vid spontana ochplanerade lÀsstunder i förskolan/förskoleklass och hur den fysiska miljön kan pÄverka detta.METOD:Studien genomfördes med hjÀlp av nio kvalitativa intervjuer med pedagoger iförskola/förskoleklass och 14 observationer av barn och pedagoger i förskola/förskoleklass.RESULTAT:Vi har i undersökningen kunnat se att det finns bÄde likheter och skillnader i de olikaverksamheterna nÀr det gÀller arbetet med barnlitteratur under planerade och spontanalÀsstunder. En av likheterna Àr att samtliga pedagoger som intervjuades Àr överens om att denfysiska miljön har en stor betydelse för anvÀndandet av böcker. De menar att bÄde barn ochpedagoger inspireras till att vilja anvÀnda böckerna om den fysiska miljön Àr inbjudande. Enskillnad vi har kunnat se Àr hur tillgÀngliga böckerna Àr i de olika verksamheterna.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Bakgrunden till denna uppsats Àr ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vÄr identitetsutveckling och vÄra relationer. I mitt blivande yrke som förskollÀrare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning Àr att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier pÄ barnen. Syftet med arbetet Àr att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och vÀrderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det gÄr att utlÀsa nÄgon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrÄn en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som anvÀnds av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, tvÄ som representerar den normkritiska litteraturen och tvÄ som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Latinamerika i svensk bibliografi 1980 Àr en fortsÀttning av Miguel Benitos tidigare arbeten och tre specialarbeten med samma namn [Sic!]. Det Àr en förteckning över i Sverige utgivna böcker, tidskrifter och tidskriftsartiklar som behandlar Latinamerika. Materialet Àr uppdelat geografiskt med latinamerika som helhet, regionsvis och efter sÀrskilda lÀnder. I sÀrskilda avdelningar förtecknas skönlitteratur med litteraturhistoria samt barnlitteratur..

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur genus uttrycks och skapas genom fyra populÀra barnböcker. Böckernas karaktÀrer analyseras frÄn ett genusperspektiv. En central utgÄngspunkt Àr teorin om hur mÀn och kvinnor hÄlls isÀr genom att tilldelas olika karaktÀrsdrag och hur denna uppdelning skapar genus. Uppsatsen analyserar Àven de fyra böckernas berÀttelseform, huruvida denna Àr uttryckt pÄ ett maskulint eller feminint sÀtt. Risken med dessa stereotypa karaktÀrsdrag för mÀn och kvinnor Àr att barnen kan bli pÄverkade av dem, vilket tvingar in dem i specifika genuspositioner.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Dagens samtida konflikter skiljer sig ganska markant ifrÄn den typ av krigsföring som vi Àr vana att se den, exempelvis under andra vÀrldskriget dÀr reguljÀra förband stred mot varandra med de allierade pÄ ena sidan fronten och axelmakterna pÄ den andra. I dagens konflikter Àr nyttjandet av irreguljÀra förband vanligt förekommande vilket har lett till att reguljÀra förband mÄste strida pÄ helt andra villkor och omstÀndigheter Àn förut.Under Vietnamkriget startades Operation Fenix i syfte att bemöta denna nya typ av krigsföring och de metoder som anvÀndes av den amerikanska underrÀttelsetjÀnsten var nÄgot som inte hade prövats tidigare. TyvÀrr gav dessa metoder inte det underrÀttelsevÀrde som det var tÀnkt till en början men frÄgan stÄr fortfarande kvar hur dessa metoder pÄverkade VCIs (Viet Cong Infrastructure)  krigföringsförmÄga.Syftet med denna uppsats Àr att i en fallstudie granska om de metoder som Operation Fenix anvÀnde under Vietnamkriget var effektiva gentemot irreguljÀra styrkor samt om det finns nÄgot stöd gentemot dessa metoder i militÀrteorin.I uppsatsen anvÀnds en teoriprövande fallstudie dÀr David Galulas teorier implementeras i ett analysverktyg skapat utav de tre pelarna i krigföringsförmÄgor dÀr varje faktor analyseras och slutligen sammanfogas till resultat till den givna frÄgestÀllningen.Denna uppsats visar pÄ att de effekter Operation Fenix hade pÄ de irreguljÀra mostÄndarna har ett visst samband med de teorier David Galula skapat gÀllande Counterinsurgency Warfare..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om höglÀsning anvÀnds i skolan och hur valet av bok ser ut och vilket syfte lÀrarna har med höglÀsningen. Syftet var ocksÄ att undersöka hur stor plats mÄngkulturella inslag fick i de höglÀsningsböcker som lÀstes i skolorna under höstterminen 2014 samt att se om dessa böcker förekom i större utstrÀckning i de klasser som hade elever med utlÀndsk bakgrund eller inte. DÄ det svenska samhÀllet och dÀrmed skolorna gÄr igenom en förÀndring dÀr mÀnniskor av mÄnga olika etniciteter och kulturer möts i större utstrÀckning fann jag det intressant att se om detta Àven Äterspeglades i den litteratur som anvÀnts som höglÀsningsbok i skolorna. Litteratur kan fungera som ett hjÀlpmedel i att skapa gemensamma och vÀrdefulla vÀrderingar och acceptans för varandras olikheter. DÀrför fann jag det intressant att undersöka om alla mÀnniskor i vÀrlden fÄr vara med inom skolans höglÀsningslitteratur.I enlighet med syftet valdes böcker ut vars innehÄll analyserades med fokus pÄ att hitta mÄngkulturella inslag.

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att fÄ syn pÄ detta har karaktÀrernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper sÄ har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv anvÀnts som har applicerats pÄ hur bokens karaktÀrer presenteras. Metoden som anvÀnts Àr feministisk poststrukturalistisk textanalys dÀr fokus legat pÄ texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjÀlp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism. Resultatet visar att Àven om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala sÄ visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete Àr att vissa könsroller ligger sÄ djupt rotade i vÄrt samhÀlle att de kan vara svÄra att se.

I dagens förskola, och Àven sedan en lÄng tid tillbaka, anses barnböcker vara en viktig del avdet pedagogiska material som barnen tar del av. DÀremot visar studie (se bl.a. Simonsson,2004) pÄ att valet av vilken bok som förs in i förskolan inte Àr lika sjÀlvklart som hur passviktigt det Àr att den finns dÀr. Genom detta uppmÀrksammas inte heller vilket innehÄll somrepresenteras i boken. Detta examensarbete grundar sig i frÄgor som rör vilka perspektiv ochvÀrderingar som finns kring barnboken och som dÀrmed barnen pÄ förskolan tar del av.Genom analys av fyra barnböcker, NÀr Findus var liten och försvann, Gittan ochÀlgbrorsorna, Familjeboken och Mamma Mu stÀdar, uppmÀrksammas i denna studiebarnboken.

LÀsning av barnlitteratur anses i den svenska lÀroplanen vara en viktig del av undervisningen dÄ den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förstÄelse och motivation till vidare lÀsning. Att lÀra sig lÀsa Àr en förutsÀttning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sÀtt Àr genom lÀsinlÀrningsmetoden whole language som med hjÀlp av kiwiböckerna fÄtt genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet Àr Àmnat för att skapa lÀsförstÄelse samt lÀsintresse och Àr baserat pÄ smÄböcker frÄn Nya Zeeland. DÄ bÄde val av lÀsinlÀrningsmetod och barnlitteratur Àr viktiga delar i elevers lÀsutveckling, vÀcktes en undran om det gÄr att sammanföra traditionell barnlitteraturlÀsning med kiwiböckernas systematiska upplÀgg och fÀrdiga bokmaterial.