Sökresultat:
3391 Uppsatser om Jämlik planering - Sida 28 av 227
Effektiva flöden pÄ byggarbetsplatsen ? Planering och styrning av produktions-, material- och informationsflöden: En fallstudie vid NÄiden Bygg AB
En organisation som vill reducera sina kostnader pÄ lÄng sikt mÄste utveckla sina arbetssÀtt sÄ att samma produkt kan skapas med fÀrre resurser. Ett effektivare logistikflöde bidrar till reducerade kostnader och ökad lönsamhet för byggföretaget. Med flertalet interna och externa aktörer inblandade rÀcker det inte att byggentreprenören Àr individuellt effektiv, utan ocksÄ effektiv tillsammans med övriga aktörer i försörjningskedjan. DÀrav krÀvs det för ett effektivt logistikflöde, fokus pÄ bÄde produktions- och materialflödet sÄvÀl som det tillhörande informationsflödet. Denna studie syftar dÀrför till att ur ett ledningsperspektiv identifiera och beskriva problem kopplade till produktions-, material- och informationsflödet vid en byggarbetsplats, samt att identifiera ÄtgÀrder för att effektivisera dessa flöden.En fallstudie bestÄende av intervjuer och observationer genomfördes pÄ NÄiden Bygg AB:s byggarbetsplats i GÀddvik, dÀr produktions-, material- och informationsflödet studerades.
Planeringens möjligheter - hur tÀnker planerare i Göteborg om möjligheterna att pÄverka segregationen i staden genom fysisk planering?
Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7);
inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de
ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I
jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat.
Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en
upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i
en sÀrstÀllning.
VibbUp
Detta arbete kommer att behandla olika typer av fel och störningar som pÄverkar ettbyggprojekt. Byggprocessen i sig involverar mÄnga aktörer som mÄste samarbeta för att nÄuppsatta mÄl och dÀrmed hÄlla sluttiden. FrÄn det att byggherren har tagit ett beslut att startaett byggprojekt till att byggprojektet nÄtt sin slutliga fas stÀlls det krav pÄ alla aktörer. Ibyggprojektets tre olika skeden ? program, projektering och produktion ? uppstÄr olika typerav fel och störningar som pÄverkar byggprojektet negativt.
Samling i förskolan : barns delaktighet och inflytande
I denna uppsats Àr syftet att undersöka i vilken utstrÀckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som anvÀndes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna.Analysen av den insamlade empirin görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell Àr en modell som kan anvÀndas i alla verksamheter dÀr man arbetar med barn. Modellen utgÄr frÄn fem nivÄer dÀr man kan kontrollera i vilken grad barnen Àr delaktiga i den tillvaro dÀr de befinner sig.Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering.
Vad brÄkar de om? En konfliktanalys av planeringen av Nya Slussen.
Detta arbete syftar till att fÄ förstÄelse för den konflikt som uppstÄtt i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar ocksÄ till att mer generellt kunna sÀga nÄgot om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsomrÄde med syftet att sÀtta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansÄg denna del vara nödvÀndig för att fÄ en djupare förstÄelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsomrÄde och behandlar Àmnen sÄ som planprocessen, allmÀnna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller.
Deltagande i planering och byggande ? brukarplanering och sjÀlvbyggeri
Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr
vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss
upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som
understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet
mellan likasinnade.
Möjligheter för anvÀndning av rullarmering i balkbroar sett ur ett tids- och kostnadsperspektiv
I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende pÄ effektivisering av byggprocessen. MÄlet Àr att ersÀtta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmÀssiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. UtifrÄn dessa hinder skall förslag pÄ lösningar sammanstÀllas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jÀmförelse sammanstÀllas dÀr rullarmeringskonstruktionen stÀlls emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten frÄn granskningen visar pÄ minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket Àven sÀnker totalresultatet.
Stadens skelett - analysering och tillÀmpning av olika planeringsideal pÄ oljehamnen i Karlskrona.
Sammanfattning
En stad och dess stadsdelar kan planeras pÄ olika sÀtt, mycket beroende pÄ
tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den
struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett vÀxer staden som ett
ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer
beroende pÄ hur det ska anvÀndas, fÄgel, fisk eller mitt emellan. PÄ samma sÀtt
kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.
Tanken med detta arbete Àr att pÄ ett omrÄde i Karlskrona kommun, göra
olika planförslag enligt mitt sÀtt att se pÄ de olika planeringsidealen.
Vad ger ett omrÄde trygghet och vÀrde?
Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst omrÄde vÀrdesÀtter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr svaren har sammanstÀllts i tabeller och diagram. Vad som gör ett omrÄde attraktivt Àr personligt och beror pÄ mÄnga olika aspekter, vilka vi har försökt att faststÀlla i arbetet..
Bevarande av identitet vid exploatering i Stockholm : Med en fallstudie över Lövholmen
I planeringen av dagens samhÀlle har det i stor utstrÀckning börjat uppmÀrksammas hur ett omrÄde ska kunna uppnÄ en individuell identitet som skiljer den frÄn andra platser. För att ta reda pÄ varför detta Àr viktigt, om det ens Àr det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan mÄnga exempel pÄ exploatering och förtÀtning med koppling till identitet studeras. MÄnga av dem Àr lokaliserade i gamla industriomrÄden och ett sÄdant aktuellt exempel Àr industriomrÄdet Lövholmen frÄn 1800-talet. Lövholmen Àr belÀget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstÄtt mÄnga frÄgor kring hur identiteten och karaktÀren ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.
Storskalig utrymning - en frÄga om samverkan och flexibilitet : Vilka uppfattningar finns om ett genomförande pÄ lokal och regional nivÄ i nÀrheten av kÀrnkraftverket i Ringhals
MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.
Medborgardeltagande och kommunal planering ur ett socioekonomiskt perspektiv
Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat pĂ„ grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare pĂ„verkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, dĂ€r dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrĂ„n denna aspekt. En enkĂ€tundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har ocksĂ„ anvĂ€nt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande pĂ„ orterna Ă
hus och Tollarp i Kristianstad kommun.
FörÀndringens vindar? : En intervjubaserad studie som jÀmför 1994- och 2011 Ärs kursplaner i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är.
Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.
Kiruna stadsomvandling, vÀgen mot ett mer jÀmstÀllt samhÀlle?
Kiruna Àr idag mitt uppe i den process som kallas Kiruna stadsomvandling. Till följd av den utökade gruvbrytningen mÄste stora delar av staden omlokaliseras och ett nytt centrumomrÄde byggas. Som start för denna process utlystes 2012 en arkitekttÀvling vars resultat kommer att ligga till grund för den nya stadsstrukturen. Inför tÀvlingen upprÀttades ett tÀvlingsprogram som beskriver hur Kiruna kommun ser pÄ stadens framtid och utvecklingsmöjligheter. Kiruna kommun har i samband med denna process uttryckt vikten av att arbeta utifrÄn ett tydligt genusperspektiv för att skapa ett mer jÀmstÀllt och lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle.
Visuell planering enligt Lean : Optimering av samordning i syfte att höjakvaliteten i grundlÀggningsprojekt
Construction production always contains different disciplines whose priorities andinterests can be very diverse. Good communication and coordination are essential tominimize misunderstandings and achieve good quality in the end result. This makesplanning a central part of the production management. In a world where conditionscan change as often as daily, being well prepared increases the opportunities to stayflexible and decrease negative effects of the changes.This study has been done in association with Skanska Foundations district North inStockholm in order to investigate how visual planning can be used in the productionmanagement to optimize the coordination and the quality.The history of Lean started at Toyota, but the concept are now spread over theworld and are used wide outside of the car industry nowadays. What?s challengingabout Lean in foundation projects is to embrace a long-term perspective and invest insolutions that are profitable in the longer term, instead of solve problems by onlytreating the symptoms.A holistic perspective is crucial in order to truly understand Lean.