I dagsläget är byggbranschen hårt styrt av att uppnå hög standard, rätt kvalitet, nå kortare byggtider och dettaska ske till en lägre kostnad. Syftet med denna studie är att undersöka hur viktig kommunikationen ibyggprocessen är, om det finns ett samband mellan kommunikation och om projektet uppnår sitt förväntaderesultat. Vilken betydelse har målbildens förankrande och programmets utformning för projektets chanser attuppnådda det förväntade resultatet. Studien grundar sig på subjektiva resultat, utifrån de medverkandebyggaktörernas uppfattning, och mäter därmed inte frågeställningarna objektiv. Resultatet av de kvantitativaundersökningarna i denna studie visar på att det finns ett samband mellan den allmänna kommunikationen,målbildens tydlighet under projektet och målbildens uppfyllelse.

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framväxt har förutsättningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina väljare förändrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmänheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vår uppsats är att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlägg från Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall på två veckor före valdagen 2010 respektive 2014. Inläggen analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.HuvudresultatResultatet visar att både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna någon särskild förståelse för hur digitala kanaler bör användas men till 2014 har de båda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var båda partiernas kommunikation envägskommunikativ, något som förändrades till tvåvägskommunikation under 2014, främst hos Miljöpartiet..

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklärare. Kommunikation är sedan början av 1970-talet ett centralt innehåll i språkundervisningen, och studien undersöker hur lärarna förhåller sig till begreppet kommunikativ förmåga samt hur de ser på sitt sätt att undervisa i avseende på kommunikativa aspekter. Studien utgår från litteratur om kommunikativ språkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstämmig handling. Det huvudsakliga resultatet är lärarna framhåller att kommunikativ förmåga är detsamma som att göra sig förstådd och förstå, och att en förutsättning för detta är den strategiska kompetensen som innebär att våga experimentera med språket och använda sig av alternativa uttryckssätt när språkkunskaperna inte räcker till. Att kommunikationen är begriplig framhölls också som en förutsättning för kommunikativ förmåga.

Afasi innebär en störning i språkfunktionen och är vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. Vårdpersonal som saknar tillräcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med språksvårigheter kan känna osäkerhet. Denna osäkerhet kan resultera i att dessa vårdare undviker personer med språksvårigheter eller avstår från att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vårdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som främjar en god vårdrelation och kommunikation mellan vårdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Att kommunicera på ett effektivt sätt med närstående inom onkologin är en viktig uppgift för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad närstående upplever som god kommunikation, brister i den, samt att belysa eventuella orsaker till bristerna och förslag till förbättringar ur både närståendes och sjuksköterskors perspektiv. Joyce Travelbees omvårdnadsteori används som teoretisk referensram. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att god kommunikation karakteriseras av god information, gott bemötande, individanpassning samt utbildning och stöd; brister i kommunikationen karakteriseras av dålig information och dåligt bemötande; brister ansåg orsakas av dålig information, dåligt teamarbete, inre samt yttre faktorer; förbättring av kommunikationen ansågs kunna ske genom bättre information, bättre bemötande, bättre miljö, bättre teamarbete samt genom hjälp till bemästring. För att kommunikationen skall bli mer effektiv bör sjuksköterskan vara uppmärksam på de närståendes individuella behov..

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet.Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vadpedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är detsociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärandesom sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger ochrektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa dettaområde.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras föräldrar och vad föräldrar gör hemma för att stödja och stärka sitt barns språkutveckling. Dessutom vart föräldrar vänder sig för att hämta information om sitt barns språkutveckling och med sin eventuella oro. Här ges även en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebära för ett barns språkutveckling. Uppsatsen består av litteraturstudier om barns språkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess föräldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns språkutveckling och då främst deras syn på vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången.

Kommunikation mellan vårdpersonal och patient är centralt vid möten i vården och för vårdandet. Språket är ett viktigt verktyg för att kommunicera. Enligt Socialstyrelsen medför brister i kommunikationen en risk för patientsäkerheten. Hur sker då kommunikation i vården när det finns språkförbistringar? Syftet med detta arbete är att beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av kommunikation i möten med vårdpersonal när det föreligger språkförbistringar.

Matematik kräver ofta en känsla för språket som kan försvåra för flerspråkiga elever. Lärare har intervjuats för att på bästa sätt utveckla kunskap om detta.Språket har betydelse på olika sätt för matematikinlärning och det bör kommuniceras mer. Det är som lärare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flerspråkighet, inlärning, matematik..

Att samtala eller kommunicera med andra medmänniskor är för de flesta människor helt naturligt och något vi gör utan att tänka närmare på det. Att kommunicera är ett sätt att få kontakt med och lära känna andra och att visa medkänsla och omtanke om andra människor. På en intensivvårdsavdelning (IVA) är det en stor utmaning för sjuksköterskorna då de vårdar patienter som på grund av respiratorbehandling inte kan föra en normal kommunikation. Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med lätt respektive tungt sederade patienter som vårdas i respirator, samt hur intensivvårdssjuksköterskan främjar en god kommunikation. En kvalitativ studie med narrativ metod valdes.

An instrument for assessing children's attitude towards speech,communication, and communicative participation suitable for children withcleft lip and palate has been missing in speech- and language pathology. Inthe present study a new instrument Självsvarsformulär Om Tal OchKommunikation was tested on typically developed school children. The aimwas to obtain norm values for children in grade 4 and 7 and to examine thereliability and validity of the instrument. 104 children participated. Data wascollected in groups of 5-6 children.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Uppsatsens syfte är att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva.För att kunna ta reda på vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jämförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer även mina reflektioner redovisas då jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010.Kommunikation är en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det måste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionärerna och även inom ledningen. Att ha en välgenomtänkt planering är även viktigt.

Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens.