Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur förskollÀrare i ŽI Ur och Skur-förskolorŽ tillÀmpar förskolans lÀroplan i naturen och hur utemiljön nyttjas i den pedagogiska verksamheten. BÄde förskolans lÀroplan och FriluftsfrÀmjandet tar upp vikten av att de som arbetar i förskolan ger barnen möjligheter att förstÄ sin delaktighet i naturen. I studien har kvalitativa undersökningsmetoder anvÀnts. Intervjuerna med tvÄ verksamma förskollÀrare och observationerna av barns lek i utemiljö genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor, en kommunal och en privat. Vid bearbetning av undersökningsmaterialet anvÀnde vi oss av en hermeneutisk tolkningsansats.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Detta projekt ÄskÄdliggör ett alternativ till hur mÀnniskan i framtiden skall kunna uppleva den svenska naturen och ta vara pÄ regioner som sakta förfaller och ödelÀggs pÄ grund av den rÄdande urbaniseringen.Projektet har ett övergripande koncept vari tre detaljerade lösningar visar hur det tekniskt kan genomföras. Genom att ta vara pÄ de befintliga förutsÀttningarna, regionens infrastruktur, de olika Ärstiderna i den fantastiska omgivningen, visas ett nytt sÀtt att turista i naturen.

I denna undersökning har jag genomfört tre olika övningar i matematik i naturen med nÄgra förskolebarn i Äldern fyra Är för att ta reda pÄ deras kunskap i rÀkning, jÀmförelseord och sortering. Mitt syfte var att se hur utvecklad barnens kunskap var i de av Gelman och Gallistels principer som övningen innehöll. Resultatet visade att barnen hade goda kunskaper i de övningar som utfördes. Den metod jag anvÀnde var att gÄ ut i skogen till en vÀlbekant plats. DÀr fick barnen genomföra övningarna med hjÀlp av kottar, stenar, pinnar och löv. Den erferanhet jag gjorde var att jag fick se att barnens kunskaper bland annt kunde visas med hjÀlp av deras sinnen och genom lek..

Hur vi Àn lever vÄra liv sÄ pÄverkar det alltid naturen runt omkring oss pÄ nÄgot sÀtt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utstrÀckningar inverkar pÄ naturen. Idag pÄgÄr en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som mÀnniskors fotavtryck har satt pÄ Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utstrÀckning beror pÄ vÄra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har pÄbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hÄllbara samhÀllen.I det hÀr arbetet jÀmförs tvÄ aktörers texter angÄende deras relation till naturen.

Den hÀr uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ?Environmental Ethics? och den teori som författaren dÀr för fram angÄende naturens vÀrde. Syftet Àr att klargöra hur naturen Àr vÀrdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram.Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala vÀrden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext.Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrÄn fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör mÀnniskan lugn och harmonisk, att grönomrÄden hjÀlper kroppen att ÄterhÀmta sig. Det finns studier som visar pÄ att barn mÄr bra av att vara i naturen och det underlÀttar vid inlÀrning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmÀnheten pÄ grund av avstÄnd till grönomrÄden och kÀnslan av otrygghet. Uppsatsens bygger pÄ en kvalitativ metod.

I naturen fĂ„r barnen upplevelser som ingen bok kan ge. HĂ€r fĂ„r de upptĂ€cka, undersöka och anvĂ€nda alla sinnen. Naturen kan Ă€ven fĂ„ barnen nyfikna och vĂ€cka deras intresse. Detta tror jag liksom mĂ„nga av de författare jag lĂ€st böcker av, ger en djupare inlĂ€rning. Även lĂ€rare jag intervjuat ser detta som en anledning till varför man ska anvĂ€nda ett utomhuspedagogiskt arbetssĂ€tt.

Den inkommande turismen till Sverige ökar hela tiden och enligt NaturvÄrdsverket Àr naturturismen en av orsakerna till det ökade intresset för Sverige som destination. I dagslÀget finns det inte mycket forskning angÄende utlÀndska turister i den svenska naturen men författarna vill fördjupa sig i Àmnet och har dÀrför som syfte med uppsatsen att klargöra vilka som nyttjar den svenska naturen, varför de reser hit samt hur den svenska naturen marknadsförs.För att fÄ svar pÄ uppsatsens frÄgor har författarna valt att anvÀnda sig av en expertgrupp dÀr var och en i gruppen har fÄtt svara pÄ ett visst antal intervjufrÄgor. Resultatet visar hur utlÀndska besökare attraheras av stillheten, lugnet och den lÀttillgÀngliga orörda naturen som finns i Sverige. Olika aktiviteter tas upp som attraktionskraft och uppsatsen beskriver Àven de vanligaste segmenten; WHOPs, DINKs och Active Family. Expertgruppen förklarar hur turistorganisationer i Sverige arbetar med marknadsföring och i slutet av uppsatsen diskuteras ?nature-light? och tidsmÀssigt korta resor som nya trender inom naturturism.

Naturen Àr ett undersökande arbete i att uttrycka och materialisera en stÀmning baserat pÄ minnen frÄn en kvÀllsvandring. Jag gestaltar upplevelsen och materialiserar den i textil. Genom att undersöka möten mellan olika textila tekniker vill jag skapa en kollektion som ger en förnimmelse av min naturupplevelse. Text ur Caroline Ringskog Ferrada-Nolis bok Naturen har varit utgÄngspunkt vid uppbyggnaden av kollektionen. Resultatet Àr en dynamisk textilkollektion för hemmiljö som innehÄller digitaltryck, ausbrenner jacquardvÀv och en stickad struktur.Nature is an exploratory work on expressing and materializing a mood based on the memories of a night walk.

Barn lÀr sig bÀttre genom att anvÀnda sig av sÄ mÄnga sinnen som möjligt. Genom att lÄta dem upptÀcka och forma sina erfarenheter av naturen pÄ sitt eget sÀtt fÄr de en bredare och djupare kunskap. MÄnga av de författare, vars böcker jag har studerat, tar upp detta. Att man kan anvÀnda sig av ett praktiskt tillvÀgagÄngssÀtt inom exempelvis biologi Àr ett bra sÀtt för eleverna att vÀcka sin nyfikenhet för naturen. Ett bra verktyg att anvÀnda för att Ästadkomma detta Àr att anvÀnda sig av ett formicarium, vilket Àr detsamma som en myrfarm.Mitt projekt har gÄtt ut pÄ att elever i Ärskurs fem och sex fÄtt tillverka en egen myrfarm som de fÄtt kolonisera med myror.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förskolepedagogers syn pÄ naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar pÄ en uppfattning om att naturen Àr viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och pedagogerna har en stor förstÄelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade pedagogerna skiljer sig deras resurser Ät vilket pÄverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.

Det finns tvÄ miljöer som kontrasterar i Ronja Rövardotter. Borgen och skogen. Borgen kan stÄ för kulturen och tryggheten, medan skogen stÄr för friheten men ocksÄ det farliga. Skogen blir ocksÄ en fostrare som lÀr Ronja om livet och om sig sjÀlv, sina egna rÀdslor och förmÄgor. Det Àr ocksÄ i skogen Ronja lÀr sig medkÀnsla och medmÀnsklighet.

Detta Àr ett examensarbete i Àmnet Miljövetenskap 120 poÀng pÄ Malmö högskola. Examensarbetets syfte Àr att undersöka barns förhÄllande till naturen hos en klass elever pÄ en miljöskola i Malmö. Författaren har ocksÄ haft som syfte att ta reda pÄ vad barnen tycker om att gÄ pÄ en miljöskola. Metoden för arbetet har varit kvalitativa gruppintervjuer med 12 elever pÄ miljöskolan. För att ge lÀsaren helt ska tillgodogöra sig innehÄllet har en bakgrund till skolans styrdokument, miljöskola, naturskola och miljöundervisning presenterats.

Jag har undersökt vilka Äsikter som finns om uranbrytning. För att pÄ bÀsta sÀtt ta reda pÄ det har jag intervjuat sÄvÀl de som Àr positivt instÀllda till industrin, som de som Àr negativt instÀllda. Förutom att utreda vilka Äsikter som finns om brytningen har jag granskat vilken natursyn mina informanter har för att se om det finns ett samband mellan hur de ser pÄ naturen och deras instÀllning till uranbrytning. Det framkom att den starkaste anledningen till hur en person stÀller sig till uranbrytning Àr deras instÀllning till kÀrnkraft. Hur mina informanter sÄg pÄ naturen skilde sig Ät frÀmst genom att föresprÄkarna var mer benÀgna att se naturen som en resurs samt att de hade en större tilltro till tekniken och marknaden som verktyg för att lösa miljöproblem.