Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frÄgestÀllningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskÀlla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrÄn ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lÀra oss av denna studie utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande? Varför Àr det viktigt att elever fÄr kunskaper om naturen och vad ett hÄllbart samhÀlle Àr? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i Är 6 och lÀrare pÄ tre skolor. LÀrarna undervisar pÄ följande nivÄer: förskola, fritidshem, Är 3, och Är 9. De resultat som framkommit Àr att lÀrare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik Àr av största vikt.

I Stockholms skĂ€rgĂ„rd finns det över 30 000 fritidshus som utgör en del av landskapet. Det har tidigare visat sig att fritidsbebyggelse pĂ„verkar omkringliggande landskap och natur pĂ„ flera olika sĂ€tt, exempelvis genom att orsaka vattenbrist, habitatförlust och föroreningsutslĂ€pp. Även möjliga positiva aspekter nĂ€r det kommer till fritishustometers pĂ„verkan pĂ„ artrikedom har identifierats.Detta examensarbete undersöker fritidshusĂ€gares relationer till landskapet i Stockholms skĂ€rgĂ„rd i syfte att se bakomliggande orsaker och tydliggöra denna centrala aktörs perspektiv pĂ„ landskapspĂ„verkan. Genom en kvalitativ intervjustudie konstateras att fritidshusĂ€garna kĂ€nner en stark koppling till naturlandskapet som Ă€r centralt för deras trivsel. TvĂ„ olika sĂ€tt att anvĂ€nda landskapet identifieras, den ena mer estetiskt och betraktande, och den andra mer handgriplig och resursutnyttjande.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i en Reggio Emiliainspirerad förskola uttrycker möjligheter att anvÀnda naturmiljön som inspirationskÀlla till lÀrande i och om naturen. Genom kvalitativa intervjuer med hjÀlp av metoden stimulated recall har fyra pedagoger vid Spira förskola i LuleÄ delgivit oss deras uppfattningar om Àmnet. Materialet har bearbetats och analyserats med hjÀlp av meningskoncentrering. Resultatet visar att det ursprungliga syftet med en planerad lÀrandeaktivitet inte alltid kommer fram i genomförandet. Vidare visar resultatet att pedagogerna uttrycker möjligheter till lÀrande nÀr barn vistas i naturmiljö.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur naturen och mÀnniskans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhÄllande till utbildning för hÄllbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver mÀnniskans förhÄllningssÀtt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som frÀmjar ett samspel mellan mÀnniska och natur, Àr dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med mÀnniskan i centrum men med fokus pÄ ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien Àr att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att anvÀnda i utbildning för hÄllbar utveckling dÄ de fokuserar pÄ naturen, visar pÄ mÀnskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvÀrde. Trots att studien har fokus pÄ den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling sÄ Àr Àven övriga tvÄ dimensioner nÀrvarande. MÀnniskan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tÀnker och resonerar om sitt förhÄllningssÀtt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna pÄ lÀrandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lÀrandet utomhus? Undersökningen gjordes pÄ tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige dÀr vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lÀr sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötÀnk och ett ekologiskt förhÄllningssÀtt genom att samspela med allt levande sÄsom vÀxter och djur. LÀrandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla vÄra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lÀrande.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrÄn fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör mÀnniskan lugn och harmonisk, att grönomrÄden hjÀlper kroppen att ÄterhÀmta sig. Det finns studier som visar pÄ att barn mÄr bra av att vara i naturen och det underlÀttar vid inlÀrning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmÀnheten pÄ grund av avstÄnd till grönomrÄden och kÀnslan av otrygghet. Uppsatsens bygger pÄ en kvalitativ metod.

Naturen i The Secret History beskrivs bÄde som en ytlig omgivning, som instinkter och lagar, som material eller fenomen. Det ges uttryck bÄde för hur mÀnniskor kan kontrollera och anvÀnda sig av den, och hur det Àr nÄgonting som stÄr över oss. Detta kan tyda pÄ att naturen, istÀllet för att vara nÄgonting annat Àn mÀnniskan, Àr ett intrikat system av pÄverkan som vi innefattas i. Samtidigt skiljs dock mÀnniskan frÄn naturen genom sprÄket, dÀr ord som mÀnskligt, kultiverat, artificiellt och rationellt fÄr sin betydelse i motsÀttning till djuriskt, primitivt, naturligt och instinktivt. Djuriskhet skildras tillexempel bÄde nÄgonting som finns inom alla mÀnniskor, och nÄgot som skiljs ifrÄn det mÀnskliga genom att benÀmnas som djuriskt.

Att mÄ bra Àr mÄlet för mÄnga av oss nÀr vi gör entré i tredje Äldern. Nu ska vi fÄ möjlighet att njuta vÄrt otium innan för mÄnga krÀmpor sÀtter in och vi nödgas kanske bosÀtta oss pÄ sÀrskilda boenden. Uppsatsen undersöker vad vi kan göra för att fortsÀtta mÄ bra. Det finns redan idag en hel del forskning pÄ omrÄdet som pekar pÄ vad som Àr bra för oss. Vi ska inte glömma att inte minst landets ekonomi mÄr bra av att Àldre mÀnniskor mÄr bra.

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fÄtt konkurrens frÄn TV- och dataspel. MÄnga familjer bor i stÀder, med begrÀnsad tillgÄng till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likasÄ ro och mental ÄterhÀmtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i Äldrarna 5-12 Är.Metod: Tio mödrar intervjuades angÄende sina barns samspel med naturen.

Vi har med vÄr moderna livsstil kommit att producera produkter och miljöer som förkastar och lyfter sig över naturen. Allt i naturen rör sig i cykler, allt Äldras, dör och Äterfödds som nÄgot nytt. Trots det sÄ omger vi oss med produkter som strÀvar efter att motstÄ tidens tand.Med det moderna samhÀllets industrialisering, vÄr rationaliserad och moderna livsstil sÄ har vi förskjutits mer och mer bort frÄn en naturlighet som anses obekvÀm. Naturliga processer som Äldrande och död ska, tillsammans med naturen, begrÀnsas frÄn vÄra liv i en tid dÄ mÀnniskan ska vara som sina objekt, perfekta och tidlösa. Vi bygger upp en ?andra natur?, en miljö som försöker avstanna tiden, dÀr vi inte lÀngre pÄminns om vÄr förgÀnglighet.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhÀmta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen pÄ ett nytt sÀtt.Arbetet bestÄr av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslÄ de egna utgÄngspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ pÄ olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksÀkra och erbjuda resenÀrernaen sÀker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillÀgg till dessa kvaliteter kan Àven en upplevelse av naturen pÄ platsen berika rasten.MÀnniskor mÄr bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns dÀrför ett stort vÀrde i attkunna fÄ möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpÄ rastplatsen.

HögkÀnslighet, eller sÄ kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag dÀr individen bearbetar sensorisk information pÄ ett djupare och starkare sÀtt Àn personer som inte Àr högkÀnsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjÀlp av sjÀlvskattningsformulÀret ?the Highly Sensitive Person Scale? (HSP), undersöka högkÀnslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och sjÀlvreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt vÀlbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkÀt och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som Àr mer högkÀnsliga vÀrderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig sjÀlva, Àn mindre högkÀnsliga personer.

Den hemlighetsfulla trÀdgÄrden Àr ett projekt som undersöker hur mönster kan ge uttryck för olika sinnesstÀmningar. Projektet handlar om hur man kan bidra till att skapa positiva sinnesstÀmningar i vÀntrum i vÄrdmiljöer genom mönstrade textilier. I skapandet av mönsterkollektionen har jag haft naturen som inspirationskÀlla för att försöka föra in naturen i vÀntrummen, för att som mÄl bidra till att skapa mer lugna, positiva och vÀlkomnande miljöer. .

Enligt lÀroplanen för förskolan Lpf 98 ska förskolorna planera naturverksamheter och miljöaktiviteter för barn. Man vill med detta uppnÄ att barn ska fÄ en positiv syn pÄ naturvÄrdsfrÄgor och lÀra sig naturens kretslopp. Barn ska lÀra sig aktsamhet och att ha ett bra förhÄllningssÀtt till naturen och miljön.I början av min rapport finns det citat och sammanfattningar frÄn undersökningar, kurslitteratur och artiklar. Jag tar upp naturens betydelse för barnen och vikten av att planera naturverksamhet. DÀrefter beskriver jag tillvÀgagÄngssÀttet genom observationer av sÄvÀl barn som personal.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet dÀr barnen hade möjlighet att vistas pÄ varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus pÄ barnens egna initierade aktiviteter som skedde pÄ olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation nÀr det gÀller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen anvÀnds följande frÄgestÀllningar:? Vilka aktiviteter vÀljer barnen pÄ olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur anvÀnder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö nÀr det gÀller barnens val av aktiviteter?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Äkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjÀlp av ett observationsschema.