Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Syftet med studien Àr att redogöra för hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och resonerar kring den mÄngkulturella förskolan samt hur de tar tillvara pÄ mÄngfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer pÄ fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollÀrare, har förstÄelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kÀnnetecknar en mÄngkulturell förskola har ocksÄ bidraget till en ökad förstÄelse.Resultatet av studien visar pÄ att majoriteten av vÄra respondenter inte upplever sigarbeta pÄ en mÄngkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet Ànsvensk. MÄngfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan Àven omfattas av kulturella, religiösa och sprÄkliga perspektiv. En tolkning kan dÄ vara att alla förskolor Àr mÄngkulturella.

Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina Ă€gare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sĂ€nkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett Ă€gande vilket innebĂ€r risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning Ă€r sĂ€llan den samma och deras intressen skiljer sig ofta Ă„t. För att minska riskerna har mĂ„nga lĂ€nder infört olika bolagsstyrningskoder.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med öppna frÄgor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg som var undantaget p.g.a.

Skiftingehus grundskola satsar pÄ modersmÄlsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige pÄ 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li trÀffades genom ett kommunalt projekt och blev vÀnner.VÀlkommen till mÄngkulturens Eskilstuna..

Syfte: Att kartlÀgga samt analysera förÀndringar inom ekonomistyrningsomrÄdet avseende controllerns roll, arbetsomrÄde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkÀt skickades ut till 1000 controller i Sverige. EnkÀten var utformad som en replikat frÄn studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder anvÀndes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgÄr ifrÄn att externa strukturella processer, s.k. förÀndringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:NÄgra signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsomrÄdet och styrmedel kunde inte verifieras.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

NÀmndemannainstitutet har i Sverige urÄldriga anor vilka strÀcker sig lÄngt bak till 1200-talet. De stÄndpunkter som i dag allt som oftast anförs gÀllande nÀmndemÀnnens förevarande Àr dels det faktum att nÀmndemÀnnen över lag utses av kommunpolitiska partier samt dels att nÀmndemannakÄrens representativa sammansÀttning betrÀffande Älder, kön och etnicitet, har ifrÄgasatts.Med nÀmndemannens partipolitiska bakgrund följer som regel en politisk ÄskÄdning, vilket av förklarliga skÀl kan utgöra underlag för diskussion och samhÀllsdebatt.Vad betrÀffar nÀmndemannakÄrens sammansÀttning Àr Äldersperspektivet det av ovanstÄende nÀmnda företeelser det som vÄllat de svenska beslutsfattarna mest huvudbry de senaste decennierna. Den svenska nÀmndemannakÄren Àr sedan lÄng tid tillbaka tÀmligen Älderstigen, ett faktum som i decennier varit föremÄl statliga offentliga utredningar och propositioner.Arbetets fokus ligger dock pÄ nÀmndemannens/mÀnnens restriktiva inslag av dissens (skiljaktig mening) vid svensk tingsrÀtt, vilket i och för sig inte helt utelÀmnar det ovan nÀmnda. Det Àr idag enligt min mening ett pÄtagligt faktum att dissens mellan nÀmndeman och lagfaren domaren vid svensk tingsrÀtt Àr mycket ovanlig. Det gjordes Är 1992 nÄgra av varandra oberoende studier vid Göteborgs samt Stockholms tingsrÀtt, vars syften var att pÄvisa med vilken frekvens det förekom dissens frÄn nÀmndemÀnnens sida vid domslut.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera tre svenska imamers syn pÄ hur sharia ska förstÄs, tolkas och tillÀmpas i Sverige. Vi utgÄr frÄn aktuell forskning och litteratur i Àmnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. FörhÄllandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjÀlp av exempel frÄn olika lÀnder. Dessutom beskrivs förhÄllandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen.

AbstractSweden has over the past years grown into a multicultural society which has caused that people with numerous variances of religion and cultures have to interact. This essay will be based on several primary school teacher?s experiences with immigrant families. The purpose of this essay is finding out how they are introduced and integrated in Swedish primary schools by the teachers.I?ve interviewed six primary teachers that shared what they?ve experienced with immigrant families.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Uppsatsen redogör för ett revisionsutskotts arbetsuppgifter, redogörför revisionsutskottens arbete i företag noterade pÄ stockholmsbörsens A-lista samt att analysera om revisionsutskotten i frÄga arbetar enligt svensk kod för bolagsstyrning och dÀrmed bidrar till bÀttre corporate governance.

Under de senaste tio Ären har antalet hÀstsportsevenemang ökat drastiskt, bÄde internationellt och i Sverige. Det ökade antalet hÀstsportsevenemang visar pÄ ett ökat intresse för hÀstsport och hÀstar vilket i sin tur föranlett en ökning i transport av hÀst. Vetenskaplig litteratur inom Àmnet Àr knapp och det som finns berör vanligen fysiologiska mÀtningar för att uppmÀta stress under transport. För att fÄ en uppfattning om hur marktransporter av hÀst gÄr till i Sverige och skapa en kunskapsbas för framtida studier utfördes en webbaserad enkÀtstudie. EnkÀten lÄg ute i 6 dagar och 1013 personer svarade varav 906 stycken kunde analyseras.