Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur vÀl elevinflytande pÄverkar elevers motivation till lÀrande. VÄr studie var av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med observationer, intervjuer och loggböcker. Studien genomfördes i Àmnet svenska i en klass i Ärskurs 7. Vi specialstuderade sex elever som bildade en heterogen grupp. Genom vÄr undersökning fick vi fram att eleverna var ovetande om betydelsen av begreppet elevinflytande, men alla elever tyckte att det var viktigt att fÄ vara med och bestÀmma i skolan.

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Hur bemöter och hjÀlper skolan elever i matematiksvÄrigheter? Syftet med vÄr under-sökning Àr att studera matematiklÀrarnas uppfattning om hur de bemöter och hjÀlper elever i matematiksvÄrigheter samt vilka förvÀntningar matematiklÀrarna har pÄ speci-allÀrarna. Med matematiklÀrare avser vi lÀrare som undervisar/har undervisat elever i matematik i Ärskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lÀrarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vÄr teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lÀrare som undervisar elever i matematik i Ärskurserna sex till nio.

Syftet med uppsatsen Àr att studera ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i grundskolan. Uppsatsen syftar ocksÄ till att studera om ett högt betyg i idrott och hÀlsa medför att eleverna har ett högt snittbetyg i alla Àmnen. En enkÀtundersökning har genomförts pÄ 61 elever samt en fristÄende betygsundersökning för att söka ett eventuellt samband. Resultatet av undersökningarna visar att gruppen högaktiva elever har ett högre snittbetyg i kÀrnÀmnena i jÀmförelse med gruppen lÄgaktiva elever. Undersökningarna pekar pÄ att ju högre betyg eleverna har i idrott och hÀlsa desto högre snittbetyg i alla Àmnen har eleverna, som grupp.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

I syfte att belysa om och i sÄ fall hur tidiga lÀsare och skrivare stimuleras i skolan under de första Ären har intervjuer genomförts med sex lÀrare i Ärskurserna ett, tvÄ och tre. Av resultaten framgÄr att arbetet med att fÄ lÄgpresterande elever att uppnÄ kursplanens mÄl Àr sÄ pass krÀvande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien Àr att lÀrarna, trots medvetenhet om denna problematik, begrÀnsas av den tid som stÄr till förfogande och upplever sig inte rÀcka till för att tillrÀttalÀgga undervisningen för dessa elever..

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ skillnaderna i elevernas kunskap beroende pĂ„ om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lĂ€rarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebĂ€ra svĂ„righeter och orĂ€ttvisor. Genom att ta reda pĂ„ om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende pĂ„ bedömningsform, kan jag skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för en rĂ€ttvis bedömning i min kommande lĂ€rarprofession.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

In school, pupils learn to critically relate to sources of various texts. In the course of time they also learn how to make references and cite properly. Yet, alarming reports show increasing cheating and plagiarism in colleges and universities. Plagiarism prevention services are used today in Swedish high schools. We are questioning how this relates to the sociocultural perspective and curriculum view of imitation as a natural part of the learning process, communication and language.Material from depth interviews, with four teachers in the school subject Swedish about their theoretical and practical approach to students' writing process and writing development are used to deal with the issues of this thesis.

Inledning Under hösten var det mĂ„nga elever pĂ„ skolan dĂ€r jag arbetar som hade svĂ„rt för att nĂ„ upp till kunskapskraven i SO-Ă€mnena. DĂ„ det i dessa Ă€mnen stĂ€lls stora krav pĂ„ god lĂ€s- och skriv-förmĂ„ga fann jag det intressant att studera hur Ă€mnena ter sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„rig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-Ă€mnena kan te sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„-righeter. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur kan nĂ„gra SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser mĂ„luppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande mĂ„luppfyllelse i SO i elevernas IUP och Ă„tgĂ€rdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lĂ€rare av SO-undervisningen?? Hur resonerar lĂ€raren kring begreppsbildning?? Hur resonerar lĂ€raren kring lĂ€sförstĂ„else?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet dĂ€r elevernas förutsĂ€ttningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter Ă€r av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har pĂ„verkat mig.MetodDĂ„ studiens problem utgick frĂ„n personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Syftet med följande studie Àr att ta reda pÄ vad som ligger till grund för ett vÀlfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och pÄ vilket sÀtt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet gÄr till och hur den talaktivitet ser ut som Àger rum i klassrummet mellan lÀrare och elever.Studien bestÄr av samtalsinspelningar genomförda under tvÄ olika svensklektioner med tvÄ olika klasser och lÀrare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, dÀr vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lÀrare och elever. Genom en enkÀtstudie studeras bland annat lÀrares och elevers instÀllningar till samtalen.Resultatet visar att i helklassamtalet var lÀraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet Àr att upptÀcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet Àr anvÀnde vi oss av de förmÄgor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn pÄ begÄvning och Àven myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begÄvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gĂ„tt det individuella programmet pĂ„ gymnasietDet individuella programmet pĂ„ gymnasiet Ă€r ett omdebatterat Ă€mne. Det pĂ„gĂ„r diskussioner om dess existens och utformning. För att fĂ„ börja pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasiet sĂ„ mĂ„ste eleven vara godkĂ€nd i kĂ€rnĂ€mnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkĂ€nda fĂ„r de gĂ„ pĂ„ IV-programmet för att inhĂ€mta de saknade kunskaperna.

Syftet med denna studie Àr att studera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans Ärskurs 2 och Ärskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, dÀr det Àr centralt hur individer förstÄr och uppfattar det som ska lÀras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data frÄn inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. MÄlet med undervisningen var att utveckla en förstÄelse för: varför atmosfÀren och de gröna vÀxterna Àr förutsÀttningar för liv.