Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvÀgledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser Àr viktiga att ha för att kunna vÀgleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns mÄnga likheter i förhÄllandet att vÀgleda ?vanliga? elever men ocksÄ skillnader. SÀttet att tolka information och sÀttet en person med Aspergers syndrom sjÀlv kommunicerar pÄ kan till vissa delar vara annorlunda jÀmfört med mÀnniskor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser Àr ett gemensamt problem. Det behövs bÄde mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. TyvÀrr kÀnde intervjupersonerna missnöje och otillfredsstÀllelse nÀr det gÀller respektive skollednings förstÄelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmÀnna rÄd har man som studie- och yrkesvÀgledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsÀttning sÄ att dessa elever, i likhet med andra elever, fÄr möjlighet att göra vÀl underbyggda val..

UtgÄngspunkten i mitt arbete har varit att ta reda pÄ om jag som pedagog kan pÄverka elever att ta eget ansvar för sitt lÀrande. FrÄgorna jag ville ha svar pÄ löd: Hur tÀnker elever dÄ de fritt fÄr vÀlja bÀnkkamrat? Kan jag som pedagog, genom pÄverkan, vÀgleda elever till att finna sitt optimala inlÀrningsklimat? Hur överensstÀmmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda pÄ om alla elever i klassen hade nÄgon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. SjÀlva undersökningen, aktionsforskningen, strÀckte sig över fyra veckor. I början pÄ veckorna lÀt jag eleverna vÀlja bÀnkkamrat efter kriterier som jag pÄtalat inför valen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i Ärskurs nio har för uppfattning om begreppet hÀlsa. Ambitionen Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever tÀnker och resonerar kring begreppet hÀlsa.FrÄgestÀllning:Vad har elever i Ärskurs nio för uppfattning kring begreppet hÀlsa?MetodDenna studie bygger pÄ ostrukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, tvÄ killar och tvÄ tjejer i Ärskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfÀllen med samma deltagare alla gÄnger.ResultatFrÄn resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstÀmmiga i uppfattningen om vad begreppet hÀlsa innebÀr.

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmÄga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts pÄ ett sÀtt som inspirerats av PBL (problembaserat lÀrande). De 110 eleverna gick pÄ samma skola, i Ärskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lÀrarhandledd gruppbaserad uppgift vars mÄl var att besvara en övergripande frÄga om hur mÀnniskan medverkar i det globala kretsloppet och hur vÄr miljöpÄverkan ser ut.Elever i Ärskurs 6 uppvisade en lika stor förmÄga som de övriga i att hitta mÄnga begrepp att redovisa i grupparbetet; dÀremot uppvisades inte lika lÄnga orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade ocksÄ en tendens att ta med mer vardagsnÀra/personliga begrepp Àn de övriga. Elever i Ärskurserna 7 och 9 uppvisade lÀngre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tillgÀngliga de naturvetenskapliga Àmnena i skolan Àr för elever med rörelsenedsÀttningar samt vilka faktorer som pÄverkar tillgÀngligheten. I samband med undersökningen gjordes Àven en kartlÀggning av hur vanligt det Àr att elever med rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa det naturvetenskapliga programmet pÄ gymnasiet. Undersökningen bestod av tvÄ delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval frÄn de olika riksgymnasierna för svÄrt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svÄra rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jÀmfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena och skolledare pÄ tvÄ olika skolor.

Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstÄnd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte Àr att utreda den pedagogiska planeringen med avseende pÄ samspelet mellan eleverna. Detta Àr intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 dÄ elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgÄng i grundskolan. Tidigare rÀckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsÀrskolan.Teori: Studien grundar sig pÄ symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig pÄ att det Àr gruppen som utgör grunden för mÀnniskors handlande.

VÄrt stora intresse för elever i behov av sÀrskilt stöd har inspirerat oss att i vÄrt examensarbete ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur eleverna anser att de lÀr sig bÀst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever pÄ tvÄ olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. PÄ 7-9 skolan har Ätta elever intervjuats. Fyra av dessa elever fÄr stöd bÄde inkluderat och exkluderat och övriga fyra fÄr stöd endast exkluderat.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ inblick och förstÄelse för hur relationer mellan lÀrare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda pÄ hur lÀrare i Sydafrika ser pÄ relationer mellan lÀrare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes pÄ en skola i en svart kÄkstad i Sydafrika och metoden som anvÀndes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare i Äldrarna 39-59 Är. Jag har med min undersökning kommit fram till att lÀrarna Àr överens om att goda relationer och förstÄelse till eleverna Àr viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta pÄ sÄ smidigt som möjligt. LÀrarna Àr eniga om att alla elever ska behandlas lika, Àven om det finns delade Äsikter ifall alla blir det eller ej.

Mitt examensarbete handlar om hur verksamma pedagoger uppfattar elever med dyslexi och hur de ser pÄ dessa elevers lÀrande. I min bakgrund framgÄr dyslexins historik, skillnaden mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter, orsaker till problemet samt pedagogiska perspektiv. För att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dyslektiska elever har jag genomfört tre intervjuer pÄ tre olika skolor. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för att kunna beskriva och analysera pedagogernas synsÀtt. Till min hjÀlp har jag utformat olika frÄgestÀllningar som komponerats utifrÄn mina forskningsfrÄgor: Vilka specialpedagogiska perspektiv finns representerade i pedagogernas synsÀtt och vilka konsekvenser för elevernas lÀrande har de olika perspektiven? Vilka svÄrigheter och möjligheter beskriver pedagogerna? Hur kan pedagogerna relatera till lÀroplanen och en eventuell handlingsplan? Resultatet frÄn intervjuerna visar att samtliga pedagoger ser elever med svÄrigheter istÀllet för elever i svÄrigheter, samt att de försöker se problematiken som lÀs- och skrivsvÄrigheter istÀllet för dyslexi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger kan frÀmja motivationen till lÀrande hos elever i inlÀrningssvÄrigheter. Studien Àr uppbyggd pÄ nio intervjuer varav fem Àr med elever och fyra Àr med pedagoger. De elever som deltog i undersökningen valdes utifrÄn deras erfarenheter av inlÀrningssvÄrigheter i skolan. Pedagogerna valdes i sin tur utifrÄn deras olika arbetsplatser och skilda spetskompetenser. Anledningen till detta var för att de skulle kunna delge studien olika infallsvinklar utifrÄn deras olika kompetenser och erfarenheter i verksamheten.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever upplever och uppfattar elevinflytande och pÄ vilket sÀtt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville ocksÄ se om lÀrare och elevers upplevelser överensstÀmmer med varandra. Med elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvÀrdering av undervisningen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever i Bodens kommun. VÄrt resultat visar som den tidigare forskningen att det Àr det formella inflytandet i form av klass- och elevrÄd som praktiseras ute i skolorna.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklÀrare och specialpedagoger i grundskolans senare Är ser pÄ arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter. Examensarbetet kommer med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor att söka svar pÄ mina forskningsfrÄgor: Hur definierar matematiklÀraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svÄrigheter och vad tycker de Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med dessa elever? PÄ vilket sÀtt ger sig elevernas svÄrigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lÀrarna för att hjÀlpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna Àr matematiklÀrare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare Är. Intervjuerna visade pÄ att det lÀrarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter var att se dem, lyssna pÄ dem och att ge dem tid. Dessa elever kÀnner sig oftast misslyckade och att fÄ dem att lyckas i matematiken var nÄgot som lÀrarna dÀrför kunde leva pÄ en hel vecka.