Denna studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhÀlsoteam samt de elever som har nÄgon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd undersöks utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kÀnnetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande Àr vilken typ av svÄrigheter som eleven har och vilket stöd eleven fÄr.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli Àr, hur det visar sig, hur lÀrare kan arbeta med dessa elever och om det finns nÄgon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en litteraturstudie.Dyskalkyli betyder specifika matematiksvÄrigheter. Det Àr inte ovanligt att dyskalkyliker fÄr svÄrt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det Àr viktigt med en noggrann utvÀrdering av eleven för att den ska fÄ rÀtt hjÀlp. Dessa elever behöver en bra struktur pÄ undervisningen som ska ligga pÄ en nivÄ som passar eleven.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna pÄ skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhÄller de sig till belöning och pÄföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors Äsikter? Undersökningen genomfördes pÄ elever i Ärskurs 7-9 med hjÀlp av en strukturerad enkÀt som fylldes i under skoltid. PÄ alla frÄgorna som stÀlldes till fick eleverna vÀlja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte sÄ viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor..

VÄrt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga begrepp elever i Är 9 vÀljer att anvÀnda för att förklara begreppen materia, fotosyntes och förbrÀnning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap Àr, hur barn lÀr sig, hur begreppsbildning sker och vad tidigare forskning sÀger om Àmnet. Datainsamling skedde med hjÀlp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i Är 9. Efter analys av materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. VÄrt resultat överensstÀmmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet.

DĂ„ jag genomförde en verksamhetsförlagd utbildning pĂ„ gymnasieskolan observerade jag hur vĂ€l lĂ€rarna bemötte sina elever. Jag sĂ„g respektfullhet, engagemang och tydlighet. ÄndĂ„ fanns det elever som inte tog sin dag i skolan pĂ„ allvar och jag funderade pĂ„ vad som var orsaken. Det verkade som om en del elever inte förstod att ansvaret för lĂ€randet var deras eget. Denna studies syfte Ă€r: Ă€r att beskriva vilka faktorer det Ă€r som inverkar till att elever i Ă„rskurs 1 och Ă„rskurs 3 pĂ„ ett samhĂ€llsprogram i en gymnasieskola tar personligt ansvar för sina studier.

UtifrĂ„n nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstĂ„tt. Studien Ă€r en kort undersökning av Ă€mnesintegreringen mellan matematik och trĂ€- och metallslöjd med fokus pĂ„ geometri i grundskolans senare Ă„r. Med stöd av bĂ„de lĂ€roplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Ă€mnesintegrering dĂ€remellan. Även fördelar och nackdelar med ett Ă€mnesövergripande arbete av matematik och trĂ€- och metallslöjd utifrĂ„n lĂ€rar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklĂ€rare med olika Ă€mneskombinationer i grundskolans senare Ă„r samt nio elever i Ă„rskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spÀrrar nÀr de blir upprörda pÄ grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött pÄ under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrÄgor jag kommer att söka svar pÄ handlar om förhÄllningsÀttet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger pÄ intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsÀrskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser pÄ konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsÀrskolan. Intervjuerna har gjorts pÄ tvÄ skolor som ligger i tvÄ av Göteborgs kranskommuner. BÄda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten Àr lÀrare eller elevassistent sÄ lÀnge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.

Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielÀrare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via fÀrdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom omrÄden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara pÄ syftet och frÄgestÀllningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats pÄ analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrÄn frÄgestÀllningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lÀrare ser fÄ skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via fÀrdighetsprov.

Studiens syfte Àr att undersöka hur elever tÀnker nÀr de löser matematiska problem inom omrÄdet division. Eleverna gÄr i Ärskurs tvÄ och de ska lösa tvÄ olika divisionsuppgifter med hjÀlp av laborativt material. I vÄr undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgÄr det att elever har mÄnga olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvÀgagÄngssÀtt i de bÄda divisionsuppgifterna. Det framkom Àven att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna nÀr de löser uppgifterna.?.

Examensarbetets syfte Àr att fungera som en förberedelse i hur man som lÀrare kan hantera konflikter i klassrummet mellan sig sjÀlv som lÀrare och elever. Arbetets frÄgestÀllningar har varit: Vad Àr en konflikt? Vilka orsaker till konflikter finns i klassrummet mellan lÀrare och elever? Hur kan man förebygga och hantera konflikter i klassrummet mellan lÀrare och elever? En kvalitativ studie har gjorts med en teoretisk och en empirisk del. Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ konfliktdefinition, orsaker till konflikter rent allmÀnt och vilka orsaker till konflikter som finns i klassrummet, och hur de tycker man som lÀrare skall gÄ tillvÀga vid konflikthantering. Modeller och mer konkreta förslag har hittats.

Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande Älder. Vi anser att det Àr ett relevant Àmne som berör mÄnga mÀnniskor, inte minst elever och lÀrare. BÄda parter mÄste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara nÄgot positivt, dÀr alla trivs och mÄr bra. DÀrför var vÄrt syfte med studien att undersöka vad elever och lÀrare anser om skoltrivsel.Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lÀrare.Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas Älder. AlltsÄ handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress pÄverkar dem.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.

Jag har ofta noterat att nÀr jag lÀmnat tillbaka prov och meddelat provresultat Àr eleverna angelÀgna om att fÄ veta vilket betyg som deras resultat skulle ge. I Är 7 fÄr man inte prata nÄgonting om betyg med eleverna. NÀr jag meddelar eleverna detta skapar det en besvikelse och frustration hos dem. Jag har genomfört en enkÀtundersökning med elever frÄn klasser i Är 7 i den obligatoriska skolan för att ta reda pÄ deras Äsikter om betyg och hur de tror att betyg pÄverkar dem. Min undersökning visar att betyg spelar stor roll för elever och pÄverkar dem, bÄde positivt och negativt.

Den hÀr undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lÀrares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning Àr kommunikationen mellan elever och lÀrare viktig nÀr det gÀller bedömning. Stor vikt lÀggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lÀrande i skolan. Formativ bedömning krÀver ett samarbete mellan eleven och lÀraren. I undersökningen intervjuades elva elever i Ärskurs 9.