Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka huruvida feministisk porr i serieformat yttrar sig i den seriepornografiska novellen Maran tecknad och skriven av Lina Neidestam, samt vad som händer när det pornografiska är i form av tecknad bild. Uppsatsen undersöker alltså vilka kroppar som (o)synliggörs i Maran, hur subjekt/objekt görs samt hur Maran är feministisk. Med teoretisk utgångspunkt i Butlers heterosexualla matris, intersektionalitetsbegrepp, makt, åskådarskap samt performativitet görs en bildanalys av utvalda uppslag i Maran. Detta görs genom att undersöka hur Neidestam berättar fram det som sker i Maran, hur detta tolkas och vad det har för betydelse för den tänkta mottagaren. Resultatet visar att utifrån min positionerg anser jag Maran vara feministisk och bidrar till ett nytt sätt att se och tänka kring pornografi.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, och hur man ser på modersmålsundervisning. Syftet är även att ta reda på hur de flerspråkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad läroplanen säger om mångkulturalitet och flerspråkighet. Genom öppna intervjuer får jag reda på hur pedagogerna själva anser att förskolan arbetar med de flerspråkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser på modersmål. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna själva sagt stämmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och även att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det är alltså sex pedagoger som deltagit i studien.

Vår studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmänhet. Vi har även valt att belysa några förskolebarns tankar kring detta ämne. Vårt arbete kännetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vårt resultat utifrån ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. Vår studie inleds med en litteraturgenomgång som ligger som grund för vårt arbete. Vi har valt att använda intervjuer och observationer som metod i vår kvalitativa studie.

Förvaltningslagen (FL) omfattar förvaltningsmyndigheters handläggning av ärenden. Den anger olika skyldigheter som förvaltningsmyndigheterna har gentemot den enskilde under ärendets gång. Vanligtvis är det knappast några problem att identifiera vad som utgör ett ärende, men i de fall där en gränsdragning mellan olika begrepp är nödvändig för att avgöra om FL är tillämplig kan åsikterna gå isär. Ärendebegreppet är inte klart definierat vare sig i lagtext eller i förarbetena. I ett försök att fastställa hur begreppet tolkas använder uppsatsen sig utav doktrin, förvaltningsmyndigheters interna tolkning samt ett rättsfall där begreppsdefinitionen aktualiseras.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet.

Medveten närvaro är den svenska översättningen av mindfulness. Behandlingsmetoden Mindfulness-Based Stress Reduction har påvisat positiva effekter för välmående gällande vissa sjukdomar. Medveten närvaro är centralt i behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur medveten närvaro upplevs av personer som genomgår behandling i Basal Kroppskännedom. Material insamlades genom sju halvstrukturerade intervjuer.

Vi utgår från teorier av Vygotsky och Lundberg. Dessa teorier handlar om språk och lek somär av betydelse för undersökningen. Vi tar upp olika perspektiv på språk och lekteorier sompassar barn i 6-årsålder. Detta kopplas till syftet som är: att undersöka hur lärare tänker ochförverkligar sin didaktik kring språkstimulering och lek.Fyra lärare från två förskoleklasser har ingått i undersökningen. Dessa lärare har vi intervjuatoch observerat i förskoleklasserna.

Av socialtjänstlagen framkommer det att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhålla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet användes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och träning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlätta för den enskilde att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Syftet och problemformuleringen med den här studien är att undersöka hur några pedagogers syn är på bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som används i förskolan.Våra frågeställningar är -Vilka inre/yttre faktorer påverkar pedagogernas syn på de oroliga barnen,-Påverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vår rapport bygger på intervjuer från 2 förskollärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrån sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsättningar av lyhördhet och konstruktivitet.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Denna uppsats syftar till att redogöra för möjligheterna för det allmänna att göraintrång på enskilds fasta egendom i syfte att skydda miljön. Denna redogörelseomfattar de olika typerna av intrång som kan göras med stöd av miljöbalken, hurrätten till ersättning med stöd av miljöbalken ser ut och en diskussion kring hur de reella möjligheterna för dessa intrång ser ut. Uppsatsen belyser de konsekvenser rörande miljöskyddet som uppstod i och med lagändringen som genomfördes 2010 gällande ersättningen vid expropriation. Den redogör även något för de i många fall svårtolkade termer och principer som ligger till grund vid bedömning huruvida ersättning ska utgå eller ej med stöd av miljöbalken. I och med denna studie, av de lagar som reglerar vilka situationer en markägare skall berättigas ersättning vid ingripanden av miljöskyddsskäl och den praxis som finns på området, påvisas vid många tillfällen att egendomsskyddet för den enskilde förstärkts.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Forskning kring förändringsblindhet har hittills undersökt hur fenomenet gör sig gällande i naturliga situationer och vanliga visuella scener. Denna undersökning syftar till att testa hur förändringsblindhet framträder vid användning av webbsidor samt att undersöka vilka typer av förändringar som är lättare respektive svårare att upptäcka på dessa. 20 studenter testades med datoriserade bildspel utformade i fyra kategorier av förändring. Rensinks flicker paradigm användes som förändringsmetod. Resultaten visade att; det var lättare att upptäcka en förändring som inte består av en bild av en person än en med en bild av en person och det är svårare att lokalisera en förändring på vänster sida än på höger.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.