N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Fler än 350 miljoner människor i världen hade en depression 2012 och sjukdomen tillhör tillsammans med hjärt-kärlsjukdom de mest kostsamma sjukdomarna i västvärlden. 2007 behandlades över 700 000 personer i Sverige med antidepressiva läkemedel till en kostnad av 990 miljoner kronor. Depression kan vara unipolär (endast nedstämdhet) eller bipolär (även med maniska inslag). En primär ?egentlig? depression, major depression, MDD, har ofta en biologisk orsak.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om synbiotika har n?gon effekt p? lipidprofilen hos kvinnor med diagnostiserad PCOS Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var kvinnor med diagnostiserad PCOS enligt Rotterdamkriterierna, RCT-studier, studier skrivna p? svenska eller engelska och uppf?ljningstid under minst tolv veckor. Exklusionskriterier var intervention kombinerad med annan ytterligare behandling ?n synbiotika.Valda utfallsm?tt var HDL, LDL, triglycerider och totalkolesterol. De inkluderande studierna granskades f?r att bed?ma risk f?r bias enligt SBU:s granskningsmall ?bed?mning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))?.

Studien genomfördes enligt principen för systematisk litteraturöversikt där kunskapsläget beskrevs och förslag på lösningar och förbättringar samlades in. Sökning och bedömning gjordes enligt Goodmans sju steg. Problemet preciserades, inklusions- och exklusionskriterier ställdes upp och en plan för litteratursökningen formulerades. Artiklar med studier som mötte inklusionskriterierna samlades in och deras slutsatser tolkades. Slutligen formulerades rekommendationer baserade på fakta insamlat från de olika studierna.

Vi blir allt fler äldre i samhället och studier inom äldreomsorgen har visat att undernäring är vanligt bland de äldre. En faktor som kan motverka undernäring är en förbättrad måltidsmiljö. Vid forskning angående måltidsmiljön har tidigare studier visat att samma maträtt upplevs olika beroende på vilken miljö den förtärs i. Studier har även visat att måltidsmiljön kan påverka energiintaget hos de äldre. Inom viss måltidsforskning (framför allt vid Grythyttans Akademi) bedrivs forskning kring de fem aspekterna.

Det är svårt att upptäcka smärta hos fåglar samt se om den smärtlindring som administreras ger någon effekt. Fåglar kan likt andra djur inte tala om var de har ont någonstans och hur stark smärtan är. Det är svårt att mäta smärta objektivt hos dem, vilket gör det komplicerat att ställa upp vetenskapliga försök. Metoder som kan användas för att bedöma smärta är bland annat att titta på förändringar i beteenden och fysiologi hos skadade djur eller att mäta smärtan objektivt med olika typer av apparater. Fåglar känner smärta och behöver därmed smärtlindring i precis samma situationer som däggdjur. Opioider, NSAID-preparat, lokalanestetika, alfa2-agonister och kortikosteroider används alla som smärtlindring till såväl fåglar som däggdjur.

Subjekt-objekt intervjun (SOI) syftar till att bedöma en individs nivå av mental komplexitet. Studier gällande SOIs psykometriska egenskaper är fåtaliga och i huvudsak gjorda i USA. Föreliggande studie syftade till att undersöka indikationer på inter- och intrabedömarreliabilitet samt begreppsvaliditet i en svensk kontext. SOI utfördes på 11 universitetsstudenter mellan 20-33 år. Utöver enskilda bedömningar gjordes två gemensamma för att analysera intrabedömarreliabilitet.

Arbetets strävan är att ge en sammanhållen bild av den sociala snedrekryteringen som en process vilken tar sin början redan under grundskolans första år och vilken till del är språkligt betingad. Uppsatsen inleds med en beskrivning av den sociala snedrekryteringens process och omfattning, vilket följs av en överblick av språksociologiska förklaringsmodeller till fenomenet. Därpå presenteras och diskuteras material från det svenska forskningsfältet. Uppsatsens syfte är att undersöka och redogöra för på vilket sätt socialt betingade språkskillnader bidrar till den sociala snedrekryteringen till högre studier. För att åstadkomma detta har en teoretisk studie gjorts där så väl empiriska som teoretiska studier granskats och sammanförts.

Obesitas är en sjukdom som definieras av att personen i fråga har ett BMI på >30 kg/m2. Orsakerna till obesitas är exempelvis fysisk inaktivitet, för högt intag av energi och arvsanlaget. Följdsjukdomar vid obesitas är bland annat hypertoni, depression och tidig död. Fysisk aktivitet och kirurgi är exempel på behandlingsmetoder för obesitas. Kirurgi har visat sig vara den mest effektiva både på kort sikt och på lång sikt.

Sammanfattning I skolan sker det en öppen bedömning som görs av lärare av elevers kunskap. För elevens framtid kan bedömningen ha en stor betydelse eftersom den kan leda till vidare studier samt arbete då betyg ofta är en av urvalsgrupperna till vidare studier. Uppsatsens syfte är att undersöka gymnasieelevers inställning till betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning som delats ut i sju klasser på en gymnasieskola i Nordvästra Skåne. Totalt har 36 pojkar och 64 flickor svarat på enkäten, sammanlagt 100 stycken. Resultatet visar att eleverna menar att faktorer såsom närvaro och personlighet har betydelse för betygen.

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse.Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit.Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa.Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet.Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ.Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom..

I två studier undersöktes skillnader I empati beroende på målpersons kön. Istudie 1 fick 72 psykologistudenter läsa fyra berättelser där målpersonernabefann sig i besvärliga situationer och upplevde känslorna ilska, skam,rädsla och sorg. Därefter fick deltagarna skatta sin empati. Resultatetöppnade för möjligheten att sorg medförde mer empati för männen och ilskamer empati för kvinnorna. I studie 2 fick därför 101 psykologistudenter läsaen berättelse där målpersonen upplevde ilska eller sorg i en svår situationoch därefter skatta sin empati.

Syftet med den här litteraturstudien är att diskutera betydelsen av att utfodra kalven med råmjölk tidigt efter födseln samt att jämföra sondmatning av råmjölk med andra utfodringsmetoder. Det är viktigt att kalvar får i sig råmjölk tidigt efter födseln eftersom de föds utan ett fungerande immunförsvar. Råmjölken innehåller immunoglobuliner (antikroppar) som kalven behöver för att bygga upp ett eget immunförsvar. Förmågan att absorbera antikroppar avtar dock snabbt efter födseln och upphör helt efter ungefär ett dygn. Det kan vara svårt att få i kalvar tillräcklig mängd råmjölk med nappflaska och hink eftersom studier har visat att kalvarna helst inte dricker mer än 2,5 liter frivilligt vid ett mål.