In this Bachelor?s essay we discuss whether eWOM (electronic word-of-mouth) is perceived as advertisement or as normal information, which is not influenced by any company, on the platform Facebook. The information which we were interested in is the one spread by normal users, and user?s perception of it. To find our results we have conducted a study in which we have used the method interview, which gives qualitative results.

Syftet med denna uppsats var att studera hur tevereklam till kvinnor och till män kan beskrivas. Vi ville uppnå syftet genom att undersöka hur ett företag arbetar med att utforma tevereklam till kvinnor och män: vilka mål samt fördelar och nackdelar de har med tevereklam, hur tevereklam utformas, hur traditionella könsroller eventuellt påverkar utformningen samt om lagar och egenåtgärder har någon påverkan på innehållet i tevereklam. För att uppnå detta syfte gjorde vi en fallstudie på RoxxEmotion Film & Television, ett mindre företag som är en del av Roxx Communication Group AB. Vi utförde en telefonintervju med en av de två personer som ansvarar för tevereklamfilm på företaget. Slutsatser från denna fallstudie visar att det är vanligt att rikta tevereklam till ett visst kön men att tillvägagångssätt vid utformning av tevereklam samt mål, fördelar och nackdelar med tevereklam är lika för reklam till både kvinnor och män.

Livskraftiga företag har en förmåga att använda sig av externa resurser för att kunna lösa sina problem där de interna resurserna inte är tillräckliga. Småföretag har inte möjlighet att ha alla resurser själva utan måste specialisera sig för att kunna bli mer konkurrenskraftiga i en ständigt ändrande omvärld.Syftet med denna undersökning är belysa vilka olika kommunikationskanaler småföretag använder sig av och vilka faktorer som påverkar valet när de söker externa resurser. Det teoretiska ramverket består av kommunikationsprocessen och kommunikationskanaler. Kommunikationskanalerna består av nätverk, internet, mässor och reklam.  Denna kvalitativa studie är utförd på småföretag inom metallbearbetningsindustrin.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda påom det finns speciella mönster i layouten mellan tio olika annonser fråntidningen Metro Student Magazine. Genom att undersöka hur rubriker, bilder ochlogotyper är placerade samt göra färg-, text- och retorikanalyser på annonsernavill jag ta reda på om det finns samband - likheter och/eller skillnader -mellan deras layout. Annonsernas färger, teckensnitt, genomsnittliga meningslängdersamt mottagartilltal undersöks för att slutsatser ska kunna dras om deraslayout. Undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellanannonserna beroende på om de kommer från företag som vill rekrytera personaleller om de kommer från företag som vill sälja en speciell produkt.Resultatetvisar även att det finns ett mönster angående annonsernas placering i tidningenoch att samtliga annonser, som grupp, har vissa likheter, vilket kan visa påatt annonser i Metro Student Magazine har speciella layoutmönster..

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.

Titel Reklam i mobilen? En studie av förutsättningar för tidningsföretag att använda mobiltelefonen som marknadsföringskanal Författare Beata Jungselius Kurs MK1500 - Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin VT-09 Uppdragsgivare Dagspresskollegiet Handledare Oscar Westlund Syfte Att studera förutsättningarna för tidningsföretag att använda mobiltelefonen som marknadsföringskanal. Metod Omvärldsanalys med hjälp av analysmodellen PEST samt intervjuer Huvudresultat Mobiltelefonen som marknadsföringskanal har visat sig vara väl lämpad för olika former av marknadsföringsåtgärder för tidningsföretag. Särskilt väl kan den antas fungera för tidningsföretag som utlåter annonsutrymme i form av så kallade reklambanners på sin mobilanpassade webbsida då dessa i regel ger ett högt observationsvärde såväl som en hög klickfrekvens. SMS-utskick kan även de fungera väl, förutsatt att mottagaren gett företaget tillåtelse att kontakta dem på detta vis helst på eget initiativ.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor.Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan.Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer:Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut?Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara:Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper?Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande?Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön?Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat?Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna.

Författare: Anna Jönsson, Marina VourdoukaHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Thomas KnollTitel: Rosa Bandet - Om Positionering och SampositioneringTyp av rapport: C ? uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: HT 07Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumärken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.Metod: Kvalitativ metod har tillämpats och som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett hermeutiskt förhållningssätt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg använts.Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har använt färgen rosa väldigt tydligt som då har gjort att man associerar färgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar på att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen på så sätt att de får större uppmärksamhet på flera sätt.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.

Kan man i en scen förmedla känslorna ledsamhet eller glädje med hjälp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp där partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frågeformulär fick svara på vilka känslor filmklippen förmedlade. I det första frågeformuläret fick respondenterna fritt svara vilken känsla de associerade till klippet. I det andra frågeformuläret skulle de istället svara på hur väl de tyckte att en specificerad känsla, ledsamhet eller glädje, förmedlades.Undersökningen visade att glädje bäst förmedlas med hjälp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög intensitet).

Denna uppsats ämnar behandla turism och marknadsföring. Genom att undersöka och kartlägga AB Tylösands Havsbads marknadsföring utifrån dess firmakorrespondens under tre olika perioder från 1900-talets första hälft, besvaras frågor som: Hur gick AB Tylösands Havsbad tillväga när de marknadsförde badorten? Till vem riktades marknadsföringen? Vilken bild av Tylösand spreds ut genom marknadsföringen? Skedde det några förändringar i hur Tylösand marknadsfördes? Syftet med undersökningen är att öka förståelsen över hur området blir så populärt och synliggöra vilka tillvägagångssätt man använde då man marknadsförde badorten. Det finns även en förhoppning att bidra till forskningen om hur turism och badorter har marknadsförts i Sverige och hur den har sett ut. Analysen av det undersökta materialet relateras med tidigare forskning om marknadsföring inom turismen och olika samhällsförändringar i Sverige.