Sökresultat:
1055 Uppsatser om Jämbördiga parter - Sida 48 av 71
En förskola för alla: Pedagogers tankar och arbete kring barn i behov av sÀrskilt stöd
Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.
Den rÀtta grÀnsen : en samhÀllsteoretisk diskussion om utbrÀndhet.
UtbrÀndhet Àr ett aktuellt fenomen som kommit i blickfÄnget i Sverige. Det svenska arbetslivet Àr prÀglat av arbetsrelaterad ohÀlsa som stress och utbrÀndhet. UtbrÀndhet kostar samhÀllet mycket pengar och dÀrför har det ocksÄ hamnat pÄ politikernas bord. SamhÀllsutvecklingen gÄr fort och samhÀllsorganisationen krÀver anpassning och flexibilitet till nya ordningar. MÀnniskan förvÀntas stÀlla om sig till fördel för utveckling och framÄtskridande inom sÄvÀl nationella som internationella marknadsförhÄllanden.
Individuella utvecklingsplanen : Diskursanalytiska perspektiv pÄ förutsÀttningar för delaktighet och inflytande.
Vi fÄr höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs dÀrför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna Àr den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbÀrare till vÄrdnadshavare gÀllande elevens kunskapsutveckling i skolan. VÄrdnadshavare och skola ska pÄ sÄ sÀtt dela pÄ ansvaret sÄ att man tidigt upptÀcker och ÄtgÀrdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen Àr ett dokument med framÄtsyftande fokus pÄ elevens hela skolutveckling.
Att spela i samma lag och sikta pÄ olika mÄl. : En studie i hur HR- funktionen upplever organisationens samarbete mot mÄl.
Organisation har i mÄnga fall definierats som mÄlinriktat samarbete mellan mÀnniskor. Dessa mÄl krÀver strategier, men studier visar pÄ att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mÄl, men Àven hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnÄ dessa mÄl. Tidigare forskning menar att organisationers mÄl inte kan vara formulerade godtyckligt, och de mÄste vara formulerade i förhÄllande till omvÀrldssituationer. Tydlighet i mÄl leder till att mÀnniskor riktar uppmÀrksamheten, men ocksÄ att anstrÀngningarna tenderar att förlÀngas i och med tydliga mÄl.
Avskaffandet av revisionsplikten ? en studie av SRF och Skatteverket
Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestÀmde regeringen att reglerna om revision försmÄ bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) Àr företagenskyldiga att anvÀnda sig av en revisor dÀr hon/han kontrollerar styrelsens och denverkstÀllande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebÀraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de tvÄ aktörer som vi har valt att undersöka i den hÀr uppsatsen, SRFoch Skatteverket Àr bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.
Det komplexa i vÄrden ? En litteraturöversikt om sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd i det sena skedet
Palliativ vÄrd Àr ett begrepp som vÀcker mycket kÀnslor, inte bara för
patienten och dennes familj, utan Àven för sjuksköterskor. Det var naturligt
att kÀnna skuld, förtvivlan, sorg, rÀdsla, oro och hjÀlplöshet i den palliativa
vÄrden, men dessa kÀnslor kunde stÄ i vÀgen för sjuksköterskornas profession,
dÄ det kunde hindra henne att ge adekvat vÄrd. Det krÀvs av sjuksköterskorna
att ha en inre trygghet och en förmÄga att bearbeta sina kÀnslor och sorg.
Fanns inte den förmÄgan kunde upplevelsen av att vÄrda patienter i ett sent
palliativt skede bli en kÀnslomÀssigt svÄr uppgift. Att ge vÄrd i ett sent
palliativt skede Àr komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hÀnsyn till,
exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvÄrd med fysiska och psykiska
aspekter i Ätanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god
kommunikation till alla inblandade parter.
Möjligheter och lÀmpligheten i att frÄnta terrorister deras medborgarskap
I samband med att konsumtionen av klÀder och textilier ökar i vÀrlden slÀngs ocksÄ allt mer klÀder i hushÄllssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg klÀder varje Är varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet Ätervinns. Trots att Ätervinning av textilier visat sig ha mer miljönytta Àn till exempel Ätervinning av tidningspapper sÄ finns i dagslÀget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker pÄ frivillig basis genom bland annat vÀlgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krÀvs att samtliga parter, bÄde konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.
Förstudie för byte till SWEREF 99 vid Forsmarks kÀrnkraftverk
I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.
Implementering av underhÄllssystem vid en tillverkande industri.
Företaget som studien utförts pÄ upplever ett problem vid hanteringen av underhÄllsarbete i fabriken. Processerna för felrapportering och bestÀllning av reservdelar Àr tidskrÀvande och involverar arbete frÄn flera olika parter. Merparten av allt underhÄllsarbete som utförs Àr av oplanerat slag och ett fungerande uppföljningsarbete för att komma till rÀtta med de pro-duktionsstörningar som Àger rum i processen saknas.Syftet med examensarbetet har varit att skapa underlag för att förbÀttra företagets effektivitet genom att optimera underhÄllsarbetet med hjÀlp av förslag till ett underhÄllssystem och olika tillvÀgagÄngssÀtt för att effektivisera underhÄllsarbetet.Under arbetets gÄng har en underhÄllsloggbok utformats i Excel. Loggboken anvÀnds till att logga alla underhÄllsarbeten som intrÀffar i produktionen. Dessa arbeten ligger till grund för merparten av de berÀkningar som utförts under projektet.BerÀkningarna syftade till att kartlÀgga var i processen flest fel intrÀffar och av vilken karaktÀr dessa fel Àr.
Transparent RMI i Java : En undersökning av möjligheten att implementera en objektmodell förtransparenta, distribuerade objekt i Java
Företaget som studien utförts pÄ upplever ett problem vid hanteringen av underhÄllsarbete i fabriken. Processerna för felrapportering och bestÀllning av reservdelar Àr tidskrÀvande och involverar arbete frÄn flera olika parter. Merparten av allt underhÄllsarbete som utförs Àr av oplanerat slag och ett fungerande uppföljningsarbete för att komma till rÀtta med de pro-duktionsstörningar som Àger rum i processen saknas.Syftet med examensarbetet har varit att skapa underlag för att förbÀttra företagets effektivitet genom att optimera underhÄllsarbetet med hjÀlp av förslag till ett underhÄllssystem och olika tillvÀgagÄngssÀtt för att effektivisera underhÄllsarbetet.Under arbetets gÄng har en underhÄllsloggbok utformats i Excel. Loggboken anvÀnds till att logga alla underhÄllsarbeten som intrÀffar i produktionen. Dessa arbeten ligger till grund för merparten av de berÀkningar som utförts under projektet.BerÀkningarna syftade till att kartlÀgga var i processen flest fel intrÀffar och av vilken karaktÀr dessa fel Àr.
UtvÀrdering av energianvÀndningen i kv BlÄ Jungfrun
UtvÀrdering av energianvÀndningen i KV. BlÄ JungfrunSammanfattningByggsektorn stÄr idag för en stor del av Sveriges totala energianvÀndning. Den största mÀngden av energin anvÀnds i driftfasen för bland annat uppvÀrmning. Att minska energianvÀndningen för uppvÀrmningen av bostÀder Àr alltsÄ viktigt. DÀrför har intresset för energieffektivisering i byggnader ökat betydligt pÄ senare tid.Passivhustekniken innebÀr att hus byggs utan konventionella vÀrmesystem.
Regional komplexitet i samhÀllsbyggandet : Om vÀrmlÀndska aktörers syn pÄ regionala dimensioner pÄ fysisk planering
Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivÄn har traditionellt sett varit svag i Sverige i jÀmförelse med den lokala och nationella nivÄn och den fysiska planeringen ligger pÄ kommunernas ansvar. Den regionala nivÄn har ocksÄ anklagats, frÄn vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera pÄ förhandling och samförstÄnd. Den fy-siska planeringen Àr organiserad och drivs genom demokratiska processer pÄ kommunal nivÄ och det Àr politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.NÀr fysisk planering ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet förÀndras villkoren för poli-tiken och det blir en förÀndrad politisk arena. Syftet med denna studie Àr att analysera aktörer i VÀrmland och deras syn pÄ denna förÀndrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.
Att stÄ pÄ egna ben ? Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser under transitionen frÄn student till yrkesverksam
Att ta steget frÄn en universitetsvÀrld till att trÀda in i en yrkesverksamhet kan upplevas som okÀnt och den nyutexaminerade sjuksköterskan kan kÀnna av pÄtagliga skillnader mellan de tvÄ kulturerna. HÀlso? och sjukvÄrden har idag ett ökat krav pÄ effektivitet som pÄverkar all sjukvÄrdspersonal, sÄ Àven blivande sjuksköterskor. Forskning har visat att just övergÄngen frÄn student till nyutexaminerad sjuksköterska kan vara en plötslig omstÀllning och att upplevelsen att vara ny och oerfaren kan upplevas som chockartad. FrÄgor om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under denna transition Àr inte fullstÀndigt besvarade och faktorer för att frÀmja processen Àr inte klart definierade.
FörskolelÀrarnas marknad : En jÀmförande studie om lönesÀttning hos privata och offentliga förskoleverksamheter i Stockholms Stad
Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.
Analys och berÀkning av konsignationsmaterial i pall hos Parker Hannifin AB i TrollhÀttan
Parker Hannifin AB i TrollhÀttan ingÄr i en koncern som bestÄr av 263 fabriker med över 50 000 anstÀllda. Med 300 anstÀllda produceras, utvecklas och sÀljs huvudkomponenterna i mobila hydraulsystem. Parker i TrollhÀttan har konstruerat och tillverkat fasta pumpar och motorer för lastvagnar sedan 1980-talet.Genom att eliminera aktiviteter som inte Àr vÀrdeskapande och införa nya system strÀvar Parker efter att uppnÄ kortare ledtider, minskat bundet kapitel och stÀndiga förbÀttringar. Orsaken till att Parker vill införa konsignation Àr att det innebÀr mÄnga fördelar. Fördelarna Àr bland annat minskad administration, minskat bundet kapital och ökad tillgÀnglighet av detaljer.Examensarbetet visar att den största vinsten med konsignationslager för kunden Àr att det eliminerar flera delar av flödet mellan avtal till betalning.