Sök:

Sökresultat:

1055 Uppsatser om Jämbördiga parter - Sida 47 av 71

Yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen. En studie om deras betydelse för individ och samhÀlle.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Icke-finansiella mÄl och mÄtt. En studie om överensstÀmmelsen mellan kundnöjdhet och kundlojalitet

Bakgrund och problemdiskussion: StrÀvan att uppnÄ mÄl Àr en grundlÀggande faktorsom pÄverkar alla typer av företag. Dessa mÄl kan uttryckas i finansiella termer, men pÄsenare Är har Àven icke-finansiella mÄl och mÄtt fÄtt allt större betydelse. Kundnöjdhetoch kundlojalitet har blivit viktiga mÄttstockar inom kundfokus och Àr tvÄ icke-finansiellafaktorer som allt oftare gÄr att finna i företags strategier och styrmodeller. Forskning visaratt det finns mÄnga olika uppfattningar om kundnöjdhets och kundlojalitets innebörd ochhur de kan studeras. MÄnga studier inom Àmnet har fokuserat pÄ endast kundernas synoch fÄ studier beaktar köp- och sÀljförhÄllanden dÀr bÄda parter Àr företag.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och analysera om det förekommer enöverensstÀmmelse mellan leverantörers och kunders syn pÄ vilka faktorer som skaparkundnöjdhet och kundlojalitet samt pÄ relationen mellan begreppen.Metod: Studien har genomförts i konferensbranschen och personliga intervjuer har gjortsmed de leverantörer som ingÄr i studien.

Inspirationsbenchmarking för förbÀttrad verksamhet för ABB Components i Ludvika

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Företags incitament till produktplacering i film och tv-serie : en fallstudie om Toyota Lexus och Volvo

SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Att förÀndra och nyskapa : En fallstudie av Unionens förÀndringsarbete för att skapa nya mervÀrden

Ett aktuellt exempel pÄ en bransch i stort behov av förÀndring Àr fackförbunden, som kan liknas vid tjÀnsteföretag dÀr service och utveckling blir allt viktigare för att attrahera medlemmar och skapa konkurrensfördelar.Att vara medlem i ett fackförbund har under en lÄng period varit en sjÀlvklarhet för mÄnga förvÀrvsarbetare i Sverige. Men under senare tid har förutsÀttningarna för den fackliga verksamheten förÀndrats. Delvis beror det pÄ att genomförd höjning av a-kassan, stor generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden, nya branscher och anstÀllningsformer förÀndrar intresset för anstÀllda att ansluta sig till fackliga organisationer. Detta samtidigt som allt fler ifrÄgasÀtter nyttan av medlemskapet. För att kunna behÄlla styrkan som förhandlingspart och opinionsbildare behöver fackförbunden attrahera nya medlemmar.Detta Àr en fallstudie av fackförbundet Unionens pÄgÄende förÀndringsarbete med syfte att identifiera interna förutsÀttningar för nyskapande av mervÀrdet.

FörÀldraperspektivet. Ett specialpedagogiskt initiativ till samverkan mellan irakiska hem och skolan i den interkulturella processen i en liten kommun

Syfte: Det övergripande syftet Àr att genom en fallstudie undersöka huruvida irakiska förÀldrar Àr engagerade och delaktiga pÄ en svensk grundskola. Ett annat syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning en grupp av irakiska förÀldrar, som har barn i inlÀrningssvÄrigheter engagerar sig i samarbetet med skolan.FrÄgestÀllningarHur arbetar hem och skola för att kunna signalera samma budskap till barnet/eleven?Hur arbetar hem och skola för att utveckla en ömsesidig respekt, tillit och ett förtroende mellan det mÄngkulturella hemmet och skolan?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer som Àr induktiv, vilket innebÀr att den fokuserar pÄ process, förstÄelse och tolkning. Alla personer citeras som informanter.Fem djupintervjuer med arabisk- och svensktalande irakiska förÀldrar. En intervju med en nu vuxen elev i inlÀrningssvÄrigheter som gÄtt i skola bÄde i Irak och i Sverige.Resultat: Samtliga informanter har mycket positivt att sÀga om den svenska skolan men Àven om den irakiska.

VÀxttekniska brister pÄ bostadsgÄrdar : en empirisk studie av tio bostadsgÄrdar i Malmö

I följande empiriska studie redovisas brister i vÀxttekniken pÄ ett antal bostadsgÄrdar i Malmö. Studien syftar till att skapa en uppfattning om de vanligaste vÀxttekniska bristerna samt deras orsak. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning har jag ocksÄ försökt skapa mig en uppfattning om vad Àmnet vÀxtteknik handlar om och hur andra internationella utbildningar ser pÄ Àmnet ifrÄga.Studien har omfattats av tio bostadsgÄrdar som okulÀrinventerats. Inventeringsprotokollet omfattar majoriteten av de brister som kan observeras pÄ dagens bostadsgÄrdar, anlÀggnings- sÄvÀl som skötselrelaterade. Resultatet av inventeringen visade pÄ en jÀmn fördelning mellan anlÀggnings- och skötselrelaterade brister.

Byggnadsfunktionen i nybyggda djurstallar

Syftet med denna undersökning har varit att sammanstÀlla och utvÀrdera information vad gÀller uppförandet av ett antal lantbruksbyggnader. MÄlsÀttningen var att kunna presentera ett faktaunderlag som hjÀlpmedel för berörda parter i kommande byggverksamhet. I examensarbetet undersöktes tre huvudpunkter, ?tidsÄtgÄng för byggprocessen?, ?den fÀrdiga stallbyggnadens form och funktion? samt en kostnadsuppföljning av bygget. Informationen samlades in genom att ett antal lantbrukare fick besvara nÄgra förutbestÀmda frÄgor inom dessa omrÄden som sedan sammanstÀlldes.

"Mer chef Àn ledare skulle jag sÀga" : En studie om ledarskap och motivation som Àr prÀglat av en trepartsrelation.

Syfte: Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur konsultchefers ledarskap blir prÀglat a trepartsrelationen som uppstÄr nÀr det Àr tvÄ parter som Àr ansvariga för en konsult. Vi ville skapa oss en inblick i hur konsultcheferna leder sina konsulter och hur de arbetar för att motivera dem. Vidare ville vi skaffa oss en uppfattning över hur konsulterna upplever situationen.Metodik: Studien har genomförts i form av en fallstudie pÄ tvÄ bemanningsföretag med utgÄngspunkt i en induktiv forskningsansats. Data har samlats in genom en kvalitativ metod dÀr sju semistrukturerade intervjuer med personer pÄ fallföretagen har genomförts.Slutsats och slutdiskussion: Genom studien har det framkommit att trepartsrelationen Àr ett komplext fenomen dÀr chefen inte ses som den traditionella ledaren utan snarare som en administratör. Genom trepartsrelationen har det framkommit att problem kan uppstÄ dÄ konsultchefernas roll blir likt medlare istÀllet för chef.

BIM - TillÀmpning och effekt i byggprocessens olika skeden

Byggbranschen stÄr inför stora förÀndringar i framtiden i och med att BIM (Building Information Model/Modelling/Management) successivt introduceras inom omrÄdet. BIM innebÀr en förÀndrad arbetsmetod som kan ge förbÀttrade möjligheter att minska tidsÄtgÄngen och omarbetningar i ett förprojekteringsskede samt skapa ett effektivare projekterings- och produktionsskede med fÀrre fel. BIM Àr ett relativt nytt sÀtt att inom byggbranschen bedriva projekt och innebÀr en förÀndring för olika skeden inom byggprocessen vilket pÄverkar inblandade parter.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur Peab i Kiruna pÄ bÀsta sÀtt kan nyttja möjligheterna som finns med BIM samt redogöra för nÄgra av de förÀndringar BIM kan innebÀra jÀmfört med nuvarande arbetsmetoder.En teoretisk del beskriver BIM och dess för- och nackdelar inom olika omrÄden samt vilka hinder det finns för arbetsmetoden. Ett resultat baserat pÄ den teoretiska delen förklarar att BIM i dagslÀget frÀmst bör nyttjas av Peab i Kiruna i ett anbudsskede, dÀr ett förfrÄgningsunderlag görs om till en BIM-modell. Detta kan leda till underlÀttande för företaget att se fel i förfrÄgningsunderlag samt att utförande av mÀngdavtagning och kalkylering kan ske pÄ ett enklare sÀtt.

VÀrdet av information : En diskussion om för- och nackdelarna med informationsreglering

För att upprÀtthÄlla förtroendet för den finansiella marknaden och dess aktörer stÀller det krav pÄ fri konkurrens och lika informationsflöde för alla. Detta i egenskap av att kunna effektivisera marknadens funktion. Om inte alla har tillgÄng till samma information kan asymmetrisk informationsdelning bildas och resultera i en ineffektiv marknad. Detta innebÀr att olika parter har olika information om vÀrdet pÄ tillgÄngar. Vilket kan uppkomma med anledning av deras stÀllning i sitt bolag eller att de fÄtt tillgÄng till vÀrdefull information som inte Àr offentlig.

Hur ska centrumhandeln överleva i smÄorter? : En studie av handel och handelsmönster i Alvesta

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frÄgan om hur handeln ska överleva i smÄorter, med fokus pÄ Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer frÄn residensstaden VÀxjö, vilket innebÀr att det försvÄrar för handlare att bevara sina kunder nÀr allt fler vÀljer att Äka till VÀxjö för att göra sina inköp. Det kan Àven pÄ andra sÀtt sporra handeln i Alvesta att bli Ànnu bÀttre. Metoden som har anvÀnts under detta arbete Àr en sÄ kallad fallstudie som innebÀr att man fokuserar pÄ ett visst objekt, i detta fall pÄ centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frÄgestÀllningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i smÄorter sÄ genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkÀtundersökning med tvÄ bostadsomrÄden i Alvesta tÀtort samt med mÀnniskor som rörde sig inne i centrum.Resultatet frÄn dessa undersökningar visar att det framförallt Àr nÀrheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor nÀr det gÀller centrumhandeln.

Patienters upplevelser av delaktighet i vÄrden : en intervjustudie pÄ en akutvÄrdsavdelning

SammanfattningPatienter har enligt lag rÀtt att vara delaktiga i hÀlso- och sjukvÄrden. AkutsjukvÄrden Àr en speciell del av vÄrdkedjan dÀr det Àr viktigt med snabba beslut och interventioner för att ÄtgÀrda akuta sjukdomar och skador. NÀr en person blir patient hamnar personen i en viss beroendestÀllning till personalen. Sjuksköterskan och övrig personal i vÄrden har möjligheten att stÀrka eller försvaga patientens roll genom sitt agerande. I jÀmförelse med andra likvÀrdiga lÀnder Àr svenska patienters möjlighet till delaktighet i vÄrden eftersatt.Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vÄrden pÄ en akutvÄrdsavdelning.Studien bygger pÄ tio intervjuer med patienter pÄ en akutvÄrdsavdelning.

Successiva förvÀrv i en oreglerad tid

RörelseförvÀrv som sker i flera steg, sÄ kallade successiva förvÀrv reglerades tidigare enligtRedovisningsrÄdets rekommendationer RR 1:00. I samband med införandet av IFRS 2005kom IFRS 3 tillsammans med IAS 27 att ersÀtta RR 1:00. Emellertid reglerade dessaregelverk tillsammans enbart successiva förvÀrv dÄ förvÀrvaren erhÄller och inte dÄförvÀrvaren redan innehar bestÀmmande inflytande. Reglering gÀllande successiva förvÀrv avdenna karaktÀr kommer att behandlas i reviderade IFRS 3R tillsammans med Àndrade IAS27R som förvÀntas ersÀtta nuvarande regelverk IFRS 3 och IAS 27 under 2009. Det uppstodsÄledes en unik situation i redovisningen i vÀntan pÄ kommande reglering vilket gör attföretagen som utför förvÀrv av denna karaktÀr sÀtts i redovisningssituation utan vÀgledning.Eftersom nuvarande gÀllande regelverk inte behandlar successiva förvÀrv av denna art Àr detsÄledes upp till företagen sjÀlva att vÀlja hur de vill redovisa.

Vem Àger texten i ett ÄtgÀrdsprogram? : En kvalitativ studie av skolledares respektive lÀrares uppfattningar samt en kompletterande textanalys

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och analysera nÄgra uppfattningar av den skrivna textens utformning i ÄtgÀrdsprogram för elever i grundskolan. I studien deltar tre skolledare och tvÄ lÀrare som alla företrÀder tre olika skolor. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer samt genom kompletterande textanalyser av totalt nio avidentifierade ÄtgÀrdsprogram, tre frÄn vardera skola.Resultatet utifrÄn intervjuutsagorna visar att det förekommer bÄde likheter och skillnader nÀr det gÀller respondenternas uppfattningar om hur och för vem ÄtgÀrdsprogram skrivs. Samtliga respondenter framhÄller vikten av att bÄde elev och vÄrdnadshavare nÀrvarar nÀr ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. Samtidigt framkommer vissa skillnader i frÄga om yrkesansvar för rektorer respektive lÀrare.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->