Sökresultat:
1055 Uppsatser om Jämbördiga parter - Sida 37 av 71
Sociala interaktioner i idrottshallen
Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor.
Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.
Hur kan spararna pÄverka fondbolagens transaktionskostnader? : En kvalitativ studie utifrÄn Hirschmans transaktionskostnadsteori
Under de senaste Ären har marknaden för svenskarnas olika sparandeformer förÀndrats. För bara nÄgra Är sedan hade storbankerna oligopol pÄ marknaden, med mÄnga trofasta kunder som varken ifrÄgasatte bankens avgifter eller rÄdgivning styrde de marknaden efter sina egna villkor. Nya aktörer har funnit en lucka in pÄ marknaden som dÀrmed har gÄtt mot en allt friare konkurrens. Stark kritik har riktats mot bankernas höga avgifter och deras begrÀnsade utbud. De nya aktörerna som bland annat bestÄr av InternetmÀklare och fristÄende rÄdgivare erbjuder kunderna ett större utbud till en lÀgre avgift.
Vinn/vinn - eller svinn? En studie om hur livsmedel kan doneras till vÀlgörenhet istÀllet för att kasseras
UngefÀr en fjÀrdedel av den klimatpÄverkan som de svenska hushÄllen orsakar kommer frÄn maten vi Àter, eller nÀrmare bestÀmt frÄn de utslÀpp av vÀxthusgaser som maten ger upphov till pÄ sin vÀg frÄn jord till bord. Om maten slÀngs innan den konsumeras har denna miljöpÄverkan skett i onödan. Uppsatsen undersöker VIS (VÀlgörenhet IstÀllet för Svinn), en svinnÄtgÀrd dÀr fullvÀrdiga livsmedel istÀllet för att slÀngas, skÀnks till vÀlgörenhet. MÄlet Àr att undersöka hur VIS fungerar, samt att bidra till ökade kunskaper om detta för Sverige nya sÀtt att bemöta svinnproblematiken. VIS styrkor och svagheter, liksom de hot och möjligheter som kan finnas, har undersökts med hjÀlp av en SWOT-analys.
Sociala medier - Ett strategiskt val?
Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.
RIKSINTRESSEN I BLĂ SVĂDER
Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ
militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska
planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i
en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal
nivÄ.
En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges.
Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska
riksplaneringen började pÄ 1960-talet.
Revisionsplikten âvara eller icke vara
Politikerna i Sverige vill sÀnka kostnaderna för smÄ aktiebolag samt följa influensernafrÄn övriga lÀnder i Europa. Sverige Àr tillsammans med Malta de enda lÀnderna i Europasom fortfarande har kvar den allmÀnna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att pÄverka mÄngaintressenter, dÀribland staten, det vill sÀga skatteverket. Vidare kommer detta Àven attpÄverka revisorers yrkesroll. VÄra huvudfrÄgor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyrÄer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare fÄ större arbetsbördor?Syftet med vÄr uppsats Àr att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagÀndring angÄende revisionspliktens vara eller icke vara, för att fÄ en vidareförstÄelse av vad detta innebÀr för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket.
Utvecklingssamtalet skÄdat via Femme horisonter
Den hÀr uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan fÄ för elever, mentorer och skolan. Detta Àr ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet Àr ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgÄr frÄn elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen Àr inte att utvÀrdera verktyget i sig, utan istÀllet de relationella konsekvenser metoden kan fÄ för berörda parter. PÄ uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och Ätta elever.
UpprÀttande av arbetsrutiner för bullerutredare
Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.
Energianalys av ett flerbostadshus med kombinerad fjÀrrvÀrme och frÄnluftsvÀrmepump : à tgÀrdsförslag pÄ energi- och kostnadsbesparingar för fastigheten Sicklaön 173:1, Stockholm
Syftet med denna studie Àr att öka den energitekniska förstÄelsen för en byggnad med kombinerad fjÀrrvÀrme och frÄnluftsvÀrmepump, i hÀnseende till Älder, storlek, klimatskal och tekniska installationer, samt öka kunskapen om energieffektivisering och dess kostnad för inblandade parter. Studien har gjorts genom energianalys av fastigheten för att kartlÀgga energianvÀndningen och dÀrigenom kunna ge ÄtgÀrdsförslag pÄ energieffektiva lösningar pÄ befintliga system. Energianalysen visar att nio möjliga ÄtgÀrder, dÀr en reducering av inomhustemperaturen och byte till snÄlspolande munstycken Àr tongivande, kan genomföras med en total energibesparing pÄ 170 MWh/Är och en total kostnadsbesparing pÄ 295 kkr/Är, vilket motsvarar en minskning av energin med cirka 11 % och en minskning av kostnaden med cirka 24 %. Anledningen till att reduceringen av kostnaden kan bli sÄ mycket större Àn reduceringen av energianvÀndningen beror pÄ att det gÄr att byta nuvarande munstycken till mer snÄlspolande. Detta medför en minskning av energianvÀndningen med endast 27 MWh/Är dÄ den största reduceringen Àr av tappkallvatten, men den ekonomiska besparingen blir 157 kkr/Är pÄ grund av den minskade vattenförbrukningen.
Hur lokalproducerade produkter blir en del av dagligvarubutikernas sortiment
I dagslÀget har Sverige ett antal stora aktörer som dominerar den svenska dagligvaruhandeln. Ica, Coop, Axfood och Bergendahl har tillsammans 85 % av de totala marknadsandelarna i landet. Utvecklingen de senaste decennierna har varit att antalet butiker minskat och att antalet storvaruhus ökat. Detaljhandelns styrka har ökat de senaste Ären och gör det svÄrt för mindre producenter att klara av att driva en lönsam verksamhet. Syftet med studien har varit att undersöka hur lokalproducerade livsmedelsprodukter blir en del av sortimentet i dagligvarubutiker pÄ den lokala marknaden.
Studera pÄ distans : Àr det ett likvÀrdigt alternativ?
Distansundervisning ses som ett sÀtt att erbjuda fler individer möjlighet att studera pÄ egna villkor. Hittills Àr det mest vuxna som erbjudits detta, men distansunder-visning förekommer ocksÄ i gymnasieskola och grundskola men i en lite annorlunda form. Distansundervisningen definieras pÄ flera olika sÀtt med allt frÄn videoöverförda förelÀsningar till sjÀlvstudier vid datorn. FjÀrrundervisning Àr en helt ny typ av distansundervisning som bedrivs pÄ grundskolenivÄ och har vuxit fram till följd av det minskade elevunderlaget i glesbygderna dÀr avstÄnden till nÀrmaste skola Àr alltför lÄnga för att eleverna ska kunna förflyttas. Detta har tvingat fram nya lösningar varav en Àr fjÀrrundervisningen.
Faktorer som enligt sjuksköterskan pÄverkar vÄrdrelationen med patienten inom palliativ vÄrd
Den palliativa vÄrdfilosofin hÀrstammar frÄn hospice-rörelsen som tog form i England under 1960-talet. Syftet med den palliativa vÄrden Àr att mÀnniskor i livets slutskede ska fÄ uppleva största möjliga livskvalitet. Bakgrunden beskriver den palliativa vÄrdfilosofin samt definierar begreppen lidande, hÀlsa, vÀlbefinnande och vÄrdrelation. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och materialet analyserades med inspiration av en kvalitativ innehÄllsanalys. Syftet med studien var att belysa de faktorer som ur sjuksköterskans perspektiv dels kan Äsamka patienten vÄrdlidande och dels kan ge patienten vÀlbefinnande i mötet inom palliativ vÄrd.
LEGITIMERING AV INSTITUTIONER. En studie av hur LAS och det svenska uppsÀgningsförfarandet reproduceras
Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.
Perspektiv pÄ HR-arbete vid nedskÀrningar : - en studie om effekter och handlingar, utifrÄn tre perspektiv, för den fortsatta överlevnaden
Studien Àmnar till att skapa en profil för tre olika empirinÀra perspektiv, vilka alla spelar en roll före, under och efter en nedskÀrningsprocess. Dessa tre perspektiv Àr: ledningsperspektivet, perspektivet för kvarvarande anstÀllda och uppsagda arbetare. Författaren lÀgger tyngd pÄ den tidigare vetenskapliga forskningen som fÄr agera likt en mall för hur en optimal hantering ska ske under en nedskÀrningsprocess. Syftet med studien Àr att detektera bristande överrensstÀmmelser mellan perspektiven som förhindrar att hanteringen blir optimal för alla parter, samt kunna se om teorin anvÀnds i det praktiska utövandet.Ledarskapsperspektivet Àr representerat i tvÄ underkategorier: sekundÀrintervjuer och expertintervjuer. I sekundÀrintervjuerna sÄ presenteras svar frÄn auktoriteter inom omrÄdet som förmedlar den erfarenhetsbaserade kunskapen; medan i expertintervjuerna presenteras svar frÄn fyra olika, representerade, företag inom olika branscher i BorlÀnge.
Möjligheten till sakrÀttsligt skydd vid överlÄtelse av andel i handelsbolag samt överlÄtelse mellan bolag och bolagsman. Vad krÀvs?
En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.