A great source of risk during peace processes of today comes from spoilers, individuals and groups who deliberately try to undermine every attempt to achieve a negotiated peace agreement. The aim of the thesis is to examine problems related to the management of spoilers during peace negotiations and the effects thereof. A central aspect in this respect is the dilemma of whether to include or exclude controversial actors like spoilers at negotiations.The choice of limits of the subject is to examine the peace negotiations that resulted in ?The Agreement? in 1998, concerning the conflict in Northern Ireland, and in ?DOP? in 1993, concerning the conflict between Israel and Palestine. I find a significant difference between these two conflicts regarding the way of managing spoilers.

Manöverkrigföring är idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmåganför många västländer. Luftmaktens betydelse i väpnade konflikter är också aktuell i dagensmilitärteoretiska debatt. Men vad innebär då manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga på manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett använt luftmaktflitigt, är Israel. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning Israel använt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt.

One of the more hopeful signs in the Middle East-conflict during the 20th century was president Sadat´s visit to Jerusalem in November 1977. His speech in Knesset arose deep feelings, from open hostility to careful optimism and belief in the future. During nearly one and a half year Egyptian and Israeli delegations negotiated. They came to a peace-agreement, the Camp David-Accords, under the guidance of the United States. The main-actors during the peace- negotiations were President Sadat, Prime Minister Begin and President Carter.

This study aspires to find an answer to what makes a negotiation for peace successful. In our pursue to do so we have chosen two cases to compare with each other through a set of different theories. The theories we believed could be relevant were ripeness/readiness, asymmetry, the strategies of mediation, intra-state conflicts and personal actors.The case-study consists of two negotiations that both took place in Camp David. The first one was between Egypt and Israel, 1978, and serves as the example of a successful negotiation. The second case was, again, with Israel but the counterpart was Palestine and took place in year 2000.

I arbetet analyseras Tysklands blixtkrig under andra världskriget för att ta fram fyra jämförelsedimensioner som kan sägas är det som karaktäriserar blixtkrig. Dessa jämförelsedimensioner används sedan i fallstudier för att lyfta fram förfarande för blixtkrig. Jag gör två fallstudier i mitt arbete på Israels och USA:s krigföring i Sexdagarskriget 1967 och Irakkriget 2003.I andra världskriget uppnådde tyskarna stora framgångar i början av kriget tack vare att de använde sig av blixtkrig. Efter andra världskriget kan man fundera kring om blixtkrig fortfarande är genomförbart och vilka förutsättningar som krävs för detta. Syftet med mitt arbete är därför att granska de viktigaste förutsättningarna för blixtkrig efter andra världskriget.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är kvalitativ textanalys, med utgångspunkt i tidigare forskning kring blixtkriget.

Hur ska resultatet av ett krig mätas, på vilket sätt är det möjligt att opartiskt bedöma vem som vunnit eller förlorat. I många fall är resultatet uppenbart, ingen tvivlar t.ex. på att Storbritannien vann Falklandskriget, utfallet på slagfältet motsvarar uppfattning av vem som vann kriget. Men i många moderna krig är situationen en annan, utgången kan vara omtvistad, eller så är det svårt att uppfatta om kriget överhuvudtaget har avslutats. I uppsatsen används score-keeping teorin som är ett sätt att analysera resultatet av ett krig, vilken aktör vann? Fallet som analyseras är Libanonkri-get 2006 som utkämpades mellan Israel och Hizbollah och är intressant då resultatet dels är om-tvistat samt att det skedde mellan en stat och en organisation som är grupperad inom och verkar ifrån en annan stat.Uppsatsens syfte är därför att utifrån score-keeping teorin analysera Libanonkriget 2006.Den vetenskapliga frågan som skall besvaras är: Vilken aktör kan sägas ha vunnit Libanonkriget 2006 utifrån score-keeping teorin.Designen för undersökningen är en teorikonsumerande studie av Libanonkriget 2006 där av teorin givna variabler operationaliseras för att kunna ställas mot ett urval ur empirin.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan.Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom.

Which theological and rhetorical functions may the naming ????????? of the recipients have had in First Peter? This paper provides a theological and rhetorical analysis of the use of ????????? in First Peter. Theological background is provided through intertextual research on its occurences in the Septuagint (Ex 19:6; 23:22 and 2 Macc 2:17). Analysis of the theological and rhetorical functions of ????????? in First Peter builds on rhetorical methods, and predominantly the work of professor Lauri Thurén.

Uppsatsen behandlar konflikten mellan Israel och Palestina ur självmordsterroristers och terroristers synvinkel. Intresset riktas mot förklaringarna bakom självmordsterrorism och terrorism och medias betydelse för de studerade fenomenen uppmärksammas.Uppsatsens syfte är att finna och analysera de förklaringar som finns i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress till självmordsterrorism och terrorism. Att kortfattat diskutera likheter och skillnader mellan förklaringarna ingår också i uppsatsens syfte.För analysen av de funna förklaringarna både i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress används artiklar från C. Wright Mills och Marvin B. Scott & Stanford M.

The topic of this essay is the strategic importance of the Golan Heights during the period 1967-1973, specifically targeting the following questions;-          Why were the heights strategically important?-          What are the gains of either of the states in controlling the Golan Heights?A theoretical framework based on Jerker Widén´s and Jan Ångström´s Militärteorins grunder (The fundamentals in Military Theory) and its chapter regarding the strategic context will be used as an analytical framework.The framework has been applied on the specific conditions of the Golan Heights during a given and limited period of time; stretching from 1967 to 1973, however, the study will not deal with the war of attrition in 1970 as the impact on the Golan Heights and the surrounding geographical strategically important area was limited if at all. The two wars waged during this particular time are used in an attempt to give a somewhat objective picture of the strategic importance of the area.The conclusions are that the importance of the Golan heights during the selected period was significant as the Golan Heights provided a ?strategic lock? both ways and provides a favourable area to deploy artillery, intelligence and surveillance sensors..

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för taktisk kompetens som omhändertar den inneboende komplexiteten i militär verksamhet. Problemet häri är att kompetens kan anses vara något sällsynt och att inkompetens snarare är normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militär kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestående av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förståelsen av taktisk kompetens analyseras därefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet är att taktisk kompetens är möjlig att förstå utifrån förutsättningarna att hantera den föränderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rådande förhållanden och förutsättningarna för att åstadkomma förändring och utveckling.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Försvarsmakten har förmåga att genomföra övergång av större vattendrag med tyngre materiel. Detta gör jag genom att göra en fallstudie på Operation Gazelle för att förklara hur israelerna nyttjade sin förmåga till övergång av vattendrag för att få ett högt tempo i sin strid. Jag undersöker också den materiel vilken utbildning och vilka förband Försvarsmakten har för att bygga färjor och flytande broar.  Inledningsvis förklarar jag viktiga begrepp såsom tempo, rörlighet, OODA-loopen/beslutscykeln och vattendrag. Jag använder mig av dessa begrepp senare i uppsatsen där jag kopplar detta till hur Israel använde sig av fältarbetsresurser för rörlighet för att få ett högt tempo i sin strid.Slutsatserna är att Israel till stor del lyckades med Operation Gazelle tack vare att de hade förmågan att genomföra en vattenövergång över Suezkanalen. Försvarsmakten har i dag en förmåga att genomföra övergångar av större vattendrag.

Denna uppsats Judehatet i Sverige - en undersökning om hur antisemitism kommer till uttryck i Malmö handlar om hur antisemitismen har utvecklats och fått ett starkt fotfäste i den svenska staden Malmö. Genom en teoretisk provtagning har jag valt antale intervjuade personer utifrån deras möjlighet att bidra med relevant kunskap. Jag har även använt mig utav en kvalitativ intervjumetod med tre informanter från den judiska församlingen i Malmö och jag har haft för avsikt att undersöka hur antisemitismen har utvecklats i Malmö och hur detta upplevs av judar. Genom olika artiklar och annan relevant litteratur har jag försökt utvidga det judiska perspektivet om hur stämningen i Malmö upplevs. Analysen belyser hur judar i Malmö upplever att antisemitismen kommer till uttryck och hur judefientligheten ökat i staden samt hur den pågående Israel-Palestinakonflikten påverkar de fientliga stämningarna i staden.

Berättelser finns överallt, de kommer från världen runtomkring oss och någonstans lever de kvar, bildar lager i vårt medvetana eller omedvetna. Med hjälp av berättandet orienterar vi oss i världen, det skapar mening av erfarenheter, konstruerar och kommunicerar uppfattningar om världen, oss själva och andra. Berättandet är en således också en maktfaktor, i hur det positionerar och gör gränsdragningar.Undersökningen ställer frågan om hur lärande sker genom berättandet om tre platser i Israel, och syftar till att ge fördjupad förståelse för berättandet som tillblivelseprocess.Den rör sig inom området visuell kultur och behandlar seendet, representation, i relation till text och bild, verklighet och illusion.Genom att filma platserna, har jag tittat bakom de berättelser jag redan bär på om dem, och på så sätt möjliggjort nya lärprocesser. Jag valde att arbeta med det filmade materialet utifrån titeln I väntan på barbarerna, då den gestaltar också min upptagenhet med att dela in världen, i önskan att förstå den.Jag tittade på platserna och de tittade tillbaka på mig. Den självreflexiva hållningen i granskningen av berättandet har lett till att jag vunnit kunskap genom egen tankeverksamhet.

Yom Kippurkriget 1973 kan sägas vara det första sjökriget då sjömålsrobotar nyttjades av krigets respektive parter. Hur påverkade denna teknikutveckling av sjömålsroboten Israels sjötaktiska agerande? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur teknikutvecklingen av sjömålsroboten har påverkat Israels sjökrigföring, samt undersöka huruvida det är tekniken som styr taktiken, eller tvärtom. Detta sker med en komparation av israelernas sjökrigföring under två krig, sexdagarskriget 1967 samt Yom Kippurkriget 1973. Analysverktyg för denna jämförelse utgörs av Wayne P.