I ett kortbetalningssystem såsom Visa International Service Association (Visa) finns det fem stycken tongivande parter: kortinlösaren; kortutgivaren; kortinnehavaren; säljföretaget och Payment Service Provider (PSP). Ett säljföretag som låter sina kunder betala för varor och tjänster på sin webbplats skickar kundernas kortnummer krypterat till en PSP som vidarebefodrar dessa till VisaNet som är dataknutpunkten i Visa. VisaNet söker med hjälp utav kortnumret upp den bank som har utgivit kortet och efterfrågar samma bank om en transaktion får ske från kortet. VisaNet får ett svar som vidarebefordras vidare tillbaka till säljföretaget som sedermera även får sina pengar överförda till sitt konto från kundens konto.Uppdragsgivaren till detta examensarbete skall utveckla ett helt eget system och bli sin egen PSP utifall uppdragsgivaren beräknar att mer än 1,3 miljoner stycken kortbetalningar kommer att ske genom uppdragsgivarens kortbetalningssystem per år. När detta examensarbete utfördes uppskattades antalet kortbetalningar per år inte till denna siffra och rapportförfattaren utvecklade därför ett korbetalningssystem med hjälp utav en befintlig PSP.Kortbetalningssystemets kärna är ett API som andra systemutvecklare hos uppdragsgivaren kan anropa.

Idag är det många som ifrågasätter det seniora ledarskapet i bankväsendet; frågan debatteras flitigt i media och engagerar många. Därför är syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankväsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta..

Abstract  Datum: Kurs: Handledare: Författare: Titel: Syfte:       Metod:     Analys:    Slutsats:      Nyckelord: 2012-01-10 Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Peter Lindberg Emelie Eklöf & Anna Fridström Belöningssystem ? En jämförelse två svenska storbanker Syftet med denna uppsats är att vi vill ta reda på hur chefer motiverar sin kontorspersonal i två olika svenska storbanker. Vi vill dessutom undersöka om det är nödvändigt med belöningssystem i denna bransch samt hur dessa bör vara utformade för att uppnå bästa effekt. Vi vill dessutom ta reda på om det finns förbättringar som kan göras i bankernas belöningssystem. Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod då vi har intervjuat tre olika respondenter från dessa banker, vi har valt att intervjua chefer på olika positioner och inte de kontorsanställda. Vi har samlat in data från litteratur, vetenskapliga artiklar, databaser och tidskrifter. Vi har sett både likheter och skillnader i belöningssystemet mellan de banker vi undersökt.

Bakgrund och problem: Banker är en viktig institution i vårt samhälle, och i den senaste finanskrisen var bankerna en viktig aktör. Detta i och med de subprime-lån som var en av orsakerna till krisen utbrott, vars redovisning inte innehöll tillräckligt med information om riskerna. Som ett gensvar på den pågående krisen valde IASB att göra förändringar i IFRS 7, som behandlar upplysningar av finansiella instrument. Krisen vittnar om att bankers agerande kan medföra stora konsekvenser för samhället. De som är anställda inom bank har därför ett stort samhällsansvar, eftersom redovisningen av risker, trots ändringen i IRFS 7, lämnar utrymme för subjektiva bedömningar av vilken information som skall tillföras den.

Problem: Den svenska bankmarknaden befinner sig under förändring. Och i takt med att världen med hjälp av tekniska innovationer blir mindre, blir det också lättare för globala storföretag att etablera sig på nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges banker och det kan leda till att det blir enklare för bankkunder att välja en annan bank. Nu är det upp till bankerna själva att erbjuda tjänster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rådgivare i banker.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.

På grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gälla den 1 november år2010 kan idag små företag välja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag är enligtlag berättigade att själva välja vilka revisorstjänster de är i behov av samt i vilkenomfattning.För att banker ska bevilja lån till små företag krävs det en säkerhet som speglarföretagens förmåga att betala kommande räntor och amorteringar. Säkerheten ligger igranskade revisioner och när de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som använts är kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medbanker och revisionsbyråer.Syftet med studien är att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten påbankers utlåningsprocess till mindre företag.Frågeställning:?Är bankerna villiga att bevilja utlåning av krediter till små företag utan revisor??Finns det någon information som kan ersätta reviderade räkenskaper??Har långa relationer någon påverkan på bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser revisionsbyråerna på avskaffandet av revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av bankerna är villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krävsfler beslutskriterier för att bedöma ett företags återbetalningsförmåga.

I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhällsansvar har många större banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger på allmänhetens förtroende och därför är det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas på svenska ofta för företagens samhällsansvar och definieras vanligtvis av företagen själva. Det får oss att fundera på hur banker arbetar med CSR. Hur viktigt är CSR för att bankers förtroende ska upprätthållas? Finns det skillnader mellan olika banker och hur de arbetar med CSR?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är attbetjäna kunden och vara ?ansiktet utåt?. De anställda arbetar i ?fronten? och är tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är attbetjäna kunden och vara ?ansiktet utåt?. De anställda arbetar i ?fronten? och är tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.

This is an essay about the political development of Iraq after the overthrow of the Baath regime by the coalition forces in 2003. Almost seven years later, the political scene is still characterised by chaos, even though the country entered a new phase with the adoption of democratic thinking and a new openness to the world. The unstable political situation is a product of inter-ethnic conflict and the interference by neighbouring countries. Iraq is up against two formidable tasks ? building democracy and building a nation.

Konkurrensen på den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar på 1990-talet förbättrats, mycket på grund av nya nischbanker som på allvar börjat tävla med de stora aktörerna på marknaden. I februari år 2007 inträdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att använda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhålla, för att beräkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svårt att bära de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av beräkningsmetoder kommer också leda till att banker beläggs med olika stora kapitalkrav.Denna studie syftar till att beskriva den förväntade effekt införandet av Basel II kommer att ha på nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden.

I samband med den islamiska revolutionen i Iran år 1979 institutionaliserades tanken om nödvändigheten att upprätta en islamisk stat i modern tid. Denna skulle ledas av en speciell specialist eller rättslärd, Velayat-e-faqih medan den siste imamen är fördold. Frågan är dock hur väl detta styre kom att sammanfalla med det som ska råda under denne, imam al-Mahdi. Det är detta som denna uppsats ämnar undersöka. Tillvägagångssättet för att göra detta, det vill säga att studera teorin med praktiken var att studera böcker, som skrivits av experter på området och i mindre mån undersöka internetkällor.

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling.