Det huvudsakliga syftet med den här studien var att få ta del av pedagogers syfte med naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lägre åldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tänker och planerar kring naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Resultatet visade att alla de tillfrågade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mål som står i kursplanen för de naturorienterande ämnena och läroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade väldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser är det viktigaste som barn behöver lära sig inom naturvetenskap. De ansåg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det får kunskap som de kan knyta an till sin vardag.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har..

Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssätt.

Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att få en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vägar runt funktionshindret läs- och skrivsvårigheter/dyslexi når ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjälpa elever som har problem i sin läs- och skrivinlärning samt hur pedagoger kan använda kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av pedagoger som arbetar på olika skolor från skolår ett till skolår fem har vi fått svar på vår problemprecisering. Vårt resultat med stöd av tidigare forskning pekar på att pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..

The aim of this thesis is to investigate how Bahamas, a magazine belonging to the antideutsche current in German left-wing politics, acted during a two year period between the summer 2001 and 2003. When explaining the anti-deutsche phenomena and the editors? politics it is common to take the currents own history-writing as a fact, thus presenting the development of the current as a reaction to outside factors and impulses outside. In this thesis it is stressed that the editors are far from only passively reacting, rather the opposite is true. I claim that the editors have a fixed ideology that they strive to implant in to certain parts of the radical left.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur muslimska kvinnor upplever mediernas nyhetsrapportering, vilka konsekvenser de mediala beskrivningarna får och hur de påverkas av mediebilden. Uppsatsen fäster även fokus på vilka stereotyper av muslimska kvinnor och invandrare som medierna använder sig av. Materialet består av intervjuer med 13 muslimska kvinnor samt tidigare medieforskning. Slutsatser är att intervjupersonerna och medie- forskningen menar att nyhetsrapporteringen visar en fördomsfull bild av muslimer där den muslimska kvinnan framställs som förtryckt och som ett offer. Samt att medierna ofta skriver om invandrare och muslimer i samband med negativa nyheter.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur ett antal idrottslärare arbetar vid simundervisning med muslimska flickor och detta för att på så sätt hjälpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma är elever med föräldrar från ett annat land eller elever som själva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lärare där alla undervisar i idrott och hälsa på mångkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lärare anser att simundervisningen är ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lärare ägnar någon större tid åt att undervisa i simning. Undersökningen visade att simundervisning går bra att utföra även om eleverna är muslimska flickor.

Gymnasielärarnas syn på laborativt arbete som en integrerad del av undervisning inom teknikorienterade ämnen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andraspråk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flerspråkighet. Genom intervjuer med fyra elever på en grundskola i Malmö framkommer det, att det är ett svårt ämne att diskutera med eleverna. Syftet är också att ta reda på vad forskningen säger om just flerspråkiga elever vars utbildning sker på ett annat språk än deras modersmål, och hur skolan på bästa sätt kan genomföra undervisningen så att alla elever kan ha lika förutsättningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar på att det är av största vikt att använda sig av språkinriktad undervisning i klassrummen i alla ämnen om alla elever ska skall ha en likvärdig utbildning..

Denna studie centrerar kring en lärares resa för att förändra sin undervisning, sitt tänkande och sina förhållningssätt i en formativ riktning. Syftet med studien är att stödja och dokumentera denna process. Det primära fokus kommer att ligga på lärarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjälpa läraren och komma dennes upplevelser nära så användes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundära fokus, där aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning där praktikern själv bedriver forskningen utgör alltså en central del av uppsatsen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger vid två skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att få alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrån dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först få en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att få en insyn i hur pedagogen ser på inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av särskilt stöd och övriga elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sju pedagoger genom bemötande och interaktion kan få barnen att utvecklas i positiv riktning och behålla lusten att lära. I litteraturstudien har vi bl.a. belyst begrepp om hur hjärnan fungerar och vad neuropedagogik är. I neuropedagogiken arbetar man med att på ett aktivt och medvetet sätt stimulera människans kreativitet, tankeförmåga, kunnande och emotionella liv. I en kvalitativ undersökning beskriver sju informanter hur de med varierad undervisning kan få eleverna att använda alla sina sinnen och ge stimulans till båda hjärnhalvorna.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme.

Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ?casemetoden? som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras.