Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Syftet med vårt arbete har varit att, genom kvalitativa intervjuer och observationer, försöka synliggöra två lärares språksyn och eventuella skillnader mellan deras upplevda och faktiska norm. Vi har också velat undersöka hur deras språksyn genomsyrar deras undervisning i svenska. Undersökningen har genomförts i två klasser på en mångkulturell skola i en större stad i södra Sverige. Vårt resultat visar att lärarna arbetar utifrån normerna för det offentliga språket där de förhåller sig till en kommunikationsteknisk/ändamålsenlig språknormering och ser på språket som ett ändamålsenligt redskap. Resultatet pekar även på att lärarnas upplevda och faktiska norm väl överensstämmer. Lärarna har en till största delen formalistisk språksyn som får genomslag i undervisningen men vi kan också finna flera inslag av en kommunikativ språksyn..

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Den här studien undersöker hur islamism som företeelse skildras på ledarplats i fyra dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Perioden som undersöks är från 1 januari till 20 september 2010. Kvantitativ metod används för att få fram när och hur ofta islamism skildras på ledarplats. För att sedan förklara och karaktärisera det väsentliga huvudinnehållet används kvalitativ textanalys.    Islamist definieras enligt följande: en person som anser att islam som trossystem har något viktigt att säga om hur politik och samhälle ska organiseras, och vilken söker implementera denna idé på något sätt. Islamism innebär hängivenhet till och innehållet av, denna idé.För att få fram vilka artiklar som handlar om islamism används flera sökord för att säkra att alla artiklar kommer med.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av språkundervisning i moderna språk. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur beskriver eleverna sin språkundervisning? ? Vilka strategier använder sig eleverna av vid språkinlärningen? ? Vilka teorier kring lärande går att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om språkinlärning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjälp av olika teorier med anknytning till språkinlärning. Slutsatsen är att denna språkundervisning lägger tonvikten på den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 åren. Det visade sig även att det fortfarande finns spår av äldre metoder i dagens undervisning, och att det är problematiskt att hitta en balans mellan lärarcentrerad och elevorienterad undervisning..

Detta arbete har syftat till att undersöka huruvida ett designperspektiv på slöjd skulle kunna göra ämnet mer samhällsnyttigt. Dessutom undersöks hur design tas upp i undervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer genomförda med lärare och litteraturstudier. Intervjuerna har utgått från yrkesverksamma slöjdlärares åsikter och tankar kring slöjd samt hur de har beskrivit sin undervisning. Några av lärarna i undersökningen har någon gång arbetat med någon typ av designprojekt och funnit arbetssättet väldigt givande för både sig själv och eleverna.

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan en mångkulturell skola d.v.s. en skola där det finns många olika kulturer, språk, etniciteter blandade Lahdenperä & Lorentz (2010), med en skola där fördelningen mellan elever som har svenska som första språk och elever som har det som andra språk är jämn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lärare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har även kopplat detta till vilken betydelse lärarna anser att elevernas första språk har för lärande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som påverkar en elevs förmåga att lära matematik med särskilt fokus på elevers första och andra språk.

Syfte med vårt arbete är att belysa den praktiska omsättningen av de nya målen för elever i skolår 3 och då speciellt målet angående storheten tid inom ämnet matematik. Vi har intervjuat tre lärare om deras undervisning om tid mot de nya målen och granskat läroböcker de använder. Vi lät åtta av deras elever uppskatta tider av olika upplevda aktiviteter och har genom intervjuer granskat deras förståelse för tid. Resultatet visar att lärarnas tillvägagångssätt angående undervisning om tid skiljdes åt. Medan två lärare undervisar områdesvis beskriver den tredje läraren undervisning om tid som något hon integrerar i samtal med eleverna.

Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, föräldrar och läxor påverkar attityden till matematik hos barn i skolår tre. Studien genomfördes hösten 2005 i Gällivare kommun. Vi har observerat undervisning i år tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma år tre samt gjort en enkätundersökning bland föräldrar till eleverna. Vi ser att både undervisning och hemförhållanden påverkar barnets upplevelse av, och inställning till ämnet. Resultatet visar att läxan i stort sett handlar om att hinna längre i boken, något som alla parter tycks vara nöjda med.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur undervisningen bedrivs i några utvalda klasser i år 1-5. Vi ville undersöka om lärarnas teoretiska ställningstaganden syns i den undervisning som de bedriver. Vi har observerat fem olika lärares undervisning och sedan intervjuat de berörda lärarna. Det går att hitta spår av lärarnas teoretiska ställningstaganden i deras respektive undervisningssituationer. Vi kan dock konstatera att undervisningen ser mycket olika ut i de olika klasserna och att lärarens syn på hur kunskap bildas påverkar undervisningen..

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

This paper is about cemetaries in a multireligious society. The aim of the work is to compare the physical expressions of different religions burial traditions, in order to plan a multireligious cemetary in Borås. I´ve studied the five worldreligions, Judaism, Chritstianity, Islam, Buddhism and Hinduism. I´ve also written about the Humanism, a nonreligious organization, and funerals without any religious connection. Litterature studies gave basic knowledge about the religions beliefs, and interviews with a person from each group deepend the knowledge, mainly regarding the burial traditions.