Undersökningens syfte är att belysa på vilket sätt teknikundervisningen med sin praktiskestetiska karaktär kan gynna språkutveckling. Teknikundervisning handlar om att ställas inför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förändra, pröva igen och lyckas. I denna studie har åtta elever i åldrarna tio till femton från en förberedelseklass skapat en saga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning i anslutning till denna. Undersökningen ger svar på frågor kring hur de praktiska delar inom teknikundervisning kan gynna språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Särskilt fokus har legat på hur eleverna interagerar när de får konstruera figurer och återberätta sin saga med hjälp av dessa och praktiskt?estetiskt teknikarbete.

Föreliggande undersökning analyserar ett urval stil- och språkliga drag i tre av Selma Lagerlöfs romaner: Gösta Berglings saga (1891), En herrgårdssägen (1899) och Kejsarn av Portugallien (1914). Analysen är av stilistisk karaktär och har avsett att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tre romanerna. Metoden utgår från Cassirer (1970) där ett urval aspekter av relevans för denna undersökning har analyserats. Dessa är aspekter på berättarperspektiv, samt språkliga och allmänt stilistiska aspekter, som redogörs både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet i föreliggande undersökning visar att Lagerlöfs språk och stil under det 23-årigatidspann som analyserats är tämligen enhetlig.

Föreliggande studie syftar till att undersöka om och hur barn erfar ett naturvetenskapligt innehåll i sammanhang av saga och lek. Intresset riktas mot vilka effekter en fantasifylld lärandeakt har för barns erfarande av ett fysikaliskt innehåll som är inbäddat i saga och lek. Det handlar om barns olika sätt att urskilja och erfara ett fysikaliskt lärandeobjekt och synliga skillnader i barns erfarande av lärandeobjektet.Studiens teoretiska ram är variationsteori. I studien används också utvecklingspedagogik som en del av variationsteorin. Variationsteorin tar utgångspunkt i hur den lärande erfar sin omvärld.

I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4tox, Cod. Holm. 55 folx, och Lbs 222 folx.

I den här uppsatsen har vi undersökt betydelsen av Grafisk AKK som verktyg för lärande. Syftet med våra kvalitativa intervjuer var att undersöka pedagogers olika arbetssätt, deras kunskap och användning av AKK. Vi ville också undersöka om barnen kunde återberätta en saga. Barn i en förskola och en förskoleklass fick lyssna på en saga. En grupp fick lyssna på sagan med stöd av bilder och den andra gruppen fick endast lyssna på sagan. Resultatet i vår undersökning visar att pedagogerna som vi intervjuat har olika erfarenheter från sitt arbete med barn och ett medvetet förhållningssätt i att arbeta med språk.

Uppsatsen är en studie av det sätt på vilket författaren Johanne Hildebrandt har använts sig av den fornskandinaviska mytologin när hon skrivit sin trilogi om Freja och Valhalla. Hon har använt flera karaktärer, myter och beskrivningar från bronsålder, Skandinaviens i allmänhet och Sveriges i synnerhet, och lagt dem som grund för sina böcker. Hon väljer att vinkla boken ur ett feministiskt perspektiv och sätter stort fokus på matriarkatet. Ingen vet säkert hur samhället var uppbyggt för 2700 år sedan, och Hildebrandt såg sin chans att skriva boken ur ett perspektiv där kvinnan och Gudinnan stod i centrum.Hon har onekligen använt mycket från mytologin. Ju mer påläst man är om fornskandinavisk religion desto mer kopplingar märker man.

Genom att läsa berättelser för elever i skolår 1 och 2 har vi undersökt vilka positioner barn antar när de dramatiserar sagokaraktärer som sysslar med teknik. En saga med traditionella könsroller lästes för en grupp elever och samma saga men med omvända könsroller lästes för en annan grupp. Eleverna fick välja roller till dramatiseringarna i de grupper de delats in i och motivera sina rollval i samtal med oss. Utifrån elevernas rollval, saker de säger under samtalen samt en enkät de fyllt i syftar undersökningen till att visa på elevernas tendenser att identifiera sig, eller inte identifiera sig, med sagornas karaktärer beroende på kön. Utifrån detta har vi ur ett genusperspektiv diskuterat hur barn kan påverkas av sagokaraktärer som förebilder och på vilket sätt de litterära förebilderna kan ha betydelse för att skapa ett intresse för teknik..

Uppsatsen belyser ämnet saga, och arbetet med sagan. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning sagoundervisning används i förskolan och skolan och i så fall hur? I uppsatsen sker en kort genomgång av vad en saga är för något och hur den kan användas i undervisning. Läroplanerna lyfts fram för att visa vad en pedagog ska arbeta efter och vilka mål som ska uppfyllas. Därefter följer en teoretisk genomgång av vad tidigare forskning pekar på är sagans vinnings områden.

This paper is a morphological structure-analysis of icelandic tales to determine their common and distinguishable components in relation to one another and to the russian folktale with Vladimir Propp?s book Morphology of the Folktale (1968) as theoretical basis. The paper looks at the Poetic Edda and Njals saga and the functions of the actions for each other and for the story as a whole. Although the icelandic tales shows great similarities with the russian folktale in general, it also shows deviations. The functions have sometimes appeared on inverted positions, and in a full third of the stories the evil has won over the good in a crucial struggle, but has in 90 % of these stories still been punished before the end.

Denna uppsats undersöker vilka strategier som använts för att översätta personnamn från fornisländska till nusvenska i fem översättningar av Njals saga. Syftet är att utreda om det finns någon systematik i hur isländska språkelement behandlas när de saknas i svenskan (till exempel diftonger): behålls den isländska formen eller ersätts den med språkelementet som det utvecklats i svenska? Vidare undersöks översättarnas eventuella principer kring namn och namnelement som finns i nusvenska. Personnamnen i översättningarna jämförts med personnamnen i �slenzk fornrit. Alla personnamn förekommer inte i alla översättningar.

Abstract The aim of this study is to create a pathway through Gustav Sandgren?s short-story collection Skymningssagor and the second collection with that title, based on his social criticism, notions of art and nature, use of fairytale motifs and finally, his view of the metaphoric liberation of mankind. The study is based on a comparative and thematic investigation, illustrated by examples from Sandgren?s short stories. The theoretical framework is based on Eva Nordlinder?s study of the art fairytale in Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom (1992) and Konstsaga och Kultursyn (1992) as well as Torben Brostrøm?s study of the folktale in Folksagan och den moderna litteraturen (1992). The investigation shows that Sandgren?s social criticism permeates his short stories, but that his keys to salvation, nature and art (first and foremost music) exist to help mankind rise above our shackles. The investigation also shows that Sandgren?s short stories are firmly placed within the tradition of the fairytale and the romantic notion of a relation between nature and man.  Keywords social criticism, fairytale, nature, music, art, liberation.

Sagans innehåll är baserat på naturens fyra element och vilja är att den ska kunna användas i undervisningen. Examensarbetet är baserat på hur du kan använda sagaor som ett komplement i lärandet och hur den kan vara en viktig del i barns läsutveckling och dess mångsidighet..

The first vampire film I ever saw was Interview with a vampire. ?I haven?t been human for two hundred years?, opened up not only the film, but a whole new world I knew nothing about. The world, as it were, opened its doors to me again after I had seen the film adaption of Stephenie Meyers Twilight. I decided to write down a few thoughts, capture my frame of mind, and these paragraphs then turned into a text: ?I tankarnas skal?.              When I did research for this essay I discovered that my text held certain similarities with the modern vampire novel.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om sagor har betydelse för den matematiska begreppsförståelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring sagornas betydelse för inlärningen har fokus legat på svenska språket till exempel i ordförståelse och som introduktion till läs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan använda en saga till så mycket mer och valde därför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförståelse utifrån en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fått en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlärning. Vi genomförde observationer med två barngrupper där vi arbetade med en känd folksaga.

Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut.