I denna pilotstudie utvärderas KomRett, en kommunikationskurs för närstående till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gången hösten 2009. Målsättningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgångspunkt från innehållet i föräldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvärderingen användes analys av olika skattningsformulär samt videoanalys av filmer från två kursdeltagare.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Saab Training Systems är ett företag i Saab-koncernen som utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter för militär utbildning. Ett av de centrala systemen i företagets produktportfölj är det instrumenterade stridsträningskonceptet GAMER, i vilket soldater kan öva dubbelsidig träning samtidigt som övningsledningen via ett centralt styrsystem kan övervaka och interagera i övningsförloppet.I och med den övergång som skett i många av världens försvarsmakter, från ett tungt territorialförsvar till ett välutbildat insatsförsvar har kraven på den enskilda soldatens förmågor höjts avsevärt. Samtidigt har det även skett en övergång gällande den generella hotbilden, från att tidigare ha utgjorts av en annan militärmakt, till paramilitära grupperingar som ofta bedriver en gerillaliknande krigsföring. Dessa två faktorer innebär att även förutsättningarna för soldatutbildningen har förändrats.Som ett led i anpassningen till dessa förändringar utreds i denna rapport möjligheterna att utveckla soldaternas audiella upplevelse i GAMER. Detta för att skapa ökade förutsättningar för en komplett upplevelsebaserad inlärning, som inte bara övar soldatens förmåga att använda sig av den taktiska information som ljudbilden förmedlar, utan även förbereder soldaterna på bästa sätt för den främmande miljö som dagens militära insatser ofta innebär.Inledningsvis genomförs en ljudcentrerad användningsfallsanalys av en uppsättning grundläggande övningsscenarion.

Denna studie har som syfte att undersöka hur signaler på en akutvårdsavdelning påverkar akutvårdspersonalen idag samt hur en varningssignal för sepsis bör utformas för att passa in i miljön och minska risken för larmtrötthet. I studien har kvalitativa metoder använts i form av observationer på en akutvårdsavdelning samt tre stycken intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket Distributed Cognition for Teamwork (DiCot). Studien resulterade i en kartläggning över vilka signaler som finns på akutvårdsavdelningen idag, där sepsis skulle klassas som en akut varningssignal och ha högsta prioritet i förhållande till de andra signalerna. Varningssignalen bör i de fall då patienten ligger på ett övervak presenteras så att den når all personal och med säkerhet uppmärksammas. I de fall då vårdlaget befinner sig på platsen när varningen kan uppstå bör larmet istället vara mobilt och enbart presenteras för vårdlaget.

Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser.

Det finns idag goda möjligheter att beröringsfritt kontrollera elektroniska objekt. Ett exempel är belysning som aktiveras via rörelsesensorer.Enkla lösningar innehåller oftast sensorer för ljud, ljus eller rörelse vilka används för att aktivera ett styrobjekt, vanligen genom att slå på eller av en elektronisk strömbrytare kopplad till styrobjektet. Behövs det mer säkerhet och möjlighet att bevisa för styrobjektet vem individen är som försöker få styrobjektets uppmärksamhet behövs det mer än en enkel sensor. Det behövs en anpassning för att separera olika bluetoothenheter från varandra. Bluetooth är en teknik för att trådlöst skicka information mellan två enheter.

Utgångspunkten i uppsatsen har varit det dåliga betyg svenska TV-tittare i flertalet konsumentundersökningar tilldelat TV-reklamen; de har angett att de upplever den som negativ, irriterande och störande. Med detta som bakgrund har vi valt att undersöka den svenska TV-marknaden och på det sätt branschens olika aktörer arbetar på med just TV-reklam. Det framkom väldigt tidigt och tydligt att de arbetsverktyg och mätmetoder som används för placera TV-reklam i olika kanaler och program är relativt godtyckliga och grova. Vi har med ovan nämna problematik som bakgrund valt att fördjupa oss i den eventuella nyttan av att med hjälp av noggrann placering bättre kunna anpassa TV-reklamen till målgrupperna och deras intressen samt att undersöka hur detta kan påverka deras attityd till TV-reklamen. För att närmare studera hur det går till när reklamplats bokas och köps i TV-mediet har vi valt att intervjua personer som jobbar på mediebyråer, men även personer på reklambyråer och marknadsundersökningsföretag.

För en butik är det viktigt att framställa sig på ett inspirerande sett för att locka in kunder i butiken. Det börjar redan med att bygga upp en bra exteriör bestående av bland annat fasad, skyltfönster och skyltar. Butiken måste få kunden intresserad redan utanför för att den ska känna en vilja att handla. Kunden bygger snabbt upp en attityd mot butiken och det är viktigt att den blir positiv för att kunden ska vilja besöka butiken. Väl inne så är det interiören som påverkar kunden ifall den vill stanna kvar och göra sina köp.

En operationsavdelning är för de flesta en främmande miljö som upplevs skrämmande. De som ska genomgå en operation känner olika grader av ängslan, oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön i samband med operation. Tio vetenskapliga artiklar från åren 1984?2001 som motsvarade syftet analyse- rades med kvalitativ innehållsanalys.

Språket har stor betydelse för människan, utan språket är det svårt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstådd. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med att stimulera barns språk samt ta reda på vilka tal- och språksvårigheter som lärare i förskolan kan ställas inför. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vårt resultat är baserat på intervjuer med förskollärare och specialpedagoger med inriktning mot tal, språk och kommunikation. Resultatet visar att förskollärarna ansåg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att använda ett medvetet språk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns språk. Barn kan ha svårt att uttala vissa ljud men även svårigheter med att förstå och tolka information samt att de kan ha besvärligt att anpassa språket i olika sociala sammanhang.

Den bullerreducerande beläggnigen har en porös struktur som förbättrar dräneringen och reducerar buller vid källan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portäppning. Detta medför att beläggningen måste omläggas och rengöras oftare än en konventionell beläggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den bullerreducerande beläggningen riktar sig på de höga drift- och underhållskostnaderna, detta gör att många väghållaren satsar på bullerskärm som bulleråtgärd.  Syftet med arbetet är att jämföra bullerreducerande beläggning med bullerskärm, för att reda på vilken bulleråtgärd är mer kostnadseffektivt under 20 år. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva på ett tekniskt sätt: väg, ljud och buller, bullerskärm och bullerreducerande beläggningar.Kostnadsjämförelsen mellan bulleråtgärderna omfattar investering, drift och underhåll.

Detta examensarbete är genomfört i samarbete med Thorbjörn Birging. Birging arbetar med RFID[1] och är även VD för CombiQ på Science Park i Jönköping. Under lång tid har han velat skapa en produkt som hjälper människor med sömnproblem, depression, ångest och stress. Författarens roll som ingenjörsstudent blev att utveckla hans ide till en färdig produkt. Birging upptäckte efter att ha läst en artikel om sömnproblem att det finns studier som visar att det är enklare att somna med ett svagt ljud i rummet för att andra personer i rummet inte skall störas.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Det överordnade syftet med examensarbetet är att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mål är därför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebär att formulera vad en plats är och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill säga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmässiga funktion. Plats ser jag som länken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan språk, perception, handling och kunskap.