Utifrån kategorierna etnicitet, genus, skola och språk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, åtta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andraspråk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser på sin flerspråkighet, vilken inställning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhållande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i årskurs ett, men är uppdelade i två grupper vilka skiljer sig åt vad gäller inställning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat är inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekräftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") är viktig för tjejerna, och att den blir möjlig främst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och Biskopsgården, vilka är så kallade ?multietniska? förortsområden i Göteborg.

De senaste årens massmediala kritik mot bankernas placeringsrådgivning har tillsammans med ökande kundklagomål fått lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra gränserna för bankernas ansvar, ska införas under år 2004. Finansinspektionen började emellertid ställa krav på dokumentation och licensiering redan under år 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rådgivningen mot en för dem önskvärd kvalitetsnivå, vilket på grund av reglerna också måste innefatta uppfyllandet av samhällets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrådgivningen till privatkunder är utformad för att säkerställa tjänstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger på tanken att bankerna från central nivå försöker att styra den konkreta rådgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att påverka kvaliteten.

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidareupprättades en observationsmatris utifrån icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstår under anställningsintervjun.

I matematikundervisningen i skolan går färdighetsträning före förståelse och läroboken ges en central roll enligt Skolverkets rapport från 2003. Problemlösning är ett centralt begrepp och vi anser att elevernas förmågor inom matematik kan utvecklas via ett problemlösande arbetssätt. Vi vill därför undersöka om elever ges möjlighet till att utveckla sin problemlösningsförmåga om de arbetar med läroboken. Undersökningen genomfördes på 3 av de största förlagens mest populära lärobok samt Lektion.se som är en internetsida som tillhandahåller lektionsmaterial. Uppgifterna i läromedlen analyserades var för sig utifrån kunskapskravens kriterier för betyg E i årskurs 6 inom problemlösning.

Frågeställning: ?Är svenska yrkesofficerares språkkompetens relevant i förhållande till uppgifteri en internationell miljö??Syfte: Att få ökade kunskaper om svenska yrkesofficerares (YO) språkkompetens.Teori: Som teoretisk ansats har kompetensbegreppet och därtill hörande teorier använts.Metod: Det empiriska underlaget har insamlats genom skriftliga intervjuer med befattningshavaresom har internationell erfarenhet från EU, FN och NATO.Resultat: Svenska YO har rätt språkkompetens på papperet. Deras faktiska språkkompetens, inteminst vad gäller svenska språket, understiger dock deras formella dito. Den språkkompetens somFM föreskriver är i huvudsak relevant, men är i behov av översyn. FM utbildningsinsatser iengelska språket ligger rätt i tiden, men prognosverktygen för behov av framtida språkkompetensmåste utvecklas.

AbstractThe purpose of this minor thesis is to describe and systematize the Swedish debate about Sweden?s participation in the defence community of the European Union. Should Sweden take part of this or not? My aim is to describe the debate in a structured and legible way, so that the reader can get a comprehensive picture. The questions of the study are:· Which actors join in the Swedish debate about Sweden?s military participation in the EU:s defensive community; the possible common defence of the EU and the EU:s military crisis management?· Which arguments are delivered (for and against) in the debate?To be able to fulfil the aim of this study I have done an argumentation analysis.

Många gånger missar vi det slutliga värdet i de kläder vi äger. Kan vi inte själva tänka oss att använda dem längre, slänger vi dem hellre än att ge bort dem menar Dr Dorothy Maxwell, ansvarig för den Brittiska regeringens spetsprojekt The Sustainable roadmap. En logisk följd av nykonsumtion är nyproduktion, vilket bidrar till ökade utsläpp. Klimatförändringar och andra miljöproblem utgör stora hot, som delvis kan mötas genom medvetna val från konsumenternas sida och en förändrad livsstil. Hållbar konsumtion innefattar, enligt Kungliga Tekniska Högskolan (2010), tre aspekter: miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt hållbar.

Bakgrund: En kris är en vändpunkt där människor omprioriterar vad som ar viktigt i livet. Tidigare studier visar på hur människor upplever den akuta krisen och stress som uppkommer vid förändringar i livet. De påvisar även hur vårdpersonal kan bemöta stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd de närstående behöver av vårdpersonal vid intensiv omvårdnad. Metod: En litteraturstudie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa, tre kvantitativa med kvalitativt inslag och två kvalitativa med kvantitativt inslag.

Syfte: Uppsatsens syfte är att genom intervjuer och utifrån teorin och debatten i framförallt Sverige, men även England och Danmark, analysera och förklara hur småföretagen och revisorerna ser på ett avskaffande av revisionsplikten. Metod: Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där empirin har samlats in genom fem personliga intervjuer. Teoretiska perspektiv: Studien baseras på Mobergs (2003) syn på revisorn och debatten kring revisionspliktens avskaffande i Sverige och till viss del i Danmark och England. Empiri: Empirin består av fem personliga intervjuer; tre med företrädare för småbolag och två med auktoriserade revisorer. Slutsatser: Företagen i undersökningen var negativa till ett avskaffade, medan revisorerna hade delade meningar.

Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning.

The purpose of this study is to analyse how the local governments have implanted the new public health policy, which Sweden adopted in April 2003. The new health policy stakes out a new direction for national public health policy. Instead of focusing on diseases the new public health policy focus in factors that determine health.Important factors to study are the role of central steering from the central government. The method used is a case study of three Swedish local governments. The main material used is interviews and different policy documents within the area of public health.The conclusion of the study shows that the local governments are fairly satisfied with the steering of public health policy by the central government.

Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för bådemisstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar?Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländskhärkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff ijämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effektpå registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls.Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996-2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilkentendens varje brottstyp har för sig.

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma.

Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl.