Sammanfattning EDI är ett välkänt och beprövat sätt för företag att automatisera sina affärsprocesser. Det är också välkänt att EDI är dyrt att både inverstera i och att använda. EDI anses också som krångligt att lära sig och att förstå. Detta har gjort att EDI aldrig riktigt har slagit igenom bland små och medelstora företag. Det internationella standardiseringsprojektet ?ebXML?, som sponsras av bland annat av UN/CEFACT och OASIS, har släppt ett ramverk för hur XML ska kunna användas för elektronisk handel, även B2B.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Uppsatsen är en diskursanalys med mångfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter ? närmare bestämt mångfaldspolicys. Vi använder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebär att han arbetar med att kartlägga de diskurser som finns i samhället vid en given tidpunkt och inom ett givet område, och att se hur subjekt skapas inom dessa.

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.Syfte och frågeställningarSyftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.? Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?? Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?MetodMetoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.ResultatUtövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall män och kvinnor representeras på lika eller olika sätt i en svensk branschtidning. Syftet har även inkluderat att studera ifall det har skett någon förändring i denna representation över tid. Därför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka är år 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frågeställning som vi har avsett att besvara är: Hur har män och kvinnor porträtterats i branschtidningen Veckans Affärer från 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det också någon skillnad i hur mycket utrymme som män respektive kvinnor har fått i branschtidningen genom åren? Undersökningen har tolkats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av R.W.

Bakgrund: Kaliningrad är den mest västliga ryska regionen som ligger mellan två EU-länder. I takt med den höjda levnadsstandarden och på grund av det gynnsamma geografiska läget ökar svenska företagens intresse för regionen. För att öppna upp regionens ekonomi för direkta investeringar från utlandet introducerades Special Economic Zone. Syftet med SEZ-Kaliningrad var att kompensera regionen för det isolerade läget genom tull- och skattelättnader för varor som tillverkas där. SEZ-insatsen i Kaliningrad har attraherat en del direkta investeringar, men resultaten har hittils inte varit speciellt imponerande.Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en studie av de skandinaviska företagens erfarenheter av SEZ-Kaliningrad.

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs.

Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Det normgivande organet IASBs konsultation med allmänheten utgör en viktig del i normgivningsprocessen. Det pågående projektet av en ny standard för leasingredovisning, som skall ersätta IAS 17, har erhållit stor uppmärksamhet. År 2009 publicerade IASB ett diskussionsunderlag tillsammans med FASB. Ett första utkast av standarden utfärdades år 2010 vilket följdes av ett reviderat förslag år 2013. Samtliga publikationer var öppna för allmänheten att kommentera i form av remissvar.Insikten om den makt som intressentgrupper har i denna process är emellertid liten varpå syftet med studien är att få klarhet i om IASBs normgivningsprocess påverkas av enskilda intressentgruppers makt vid utformningen av den nya redovisningsstandarden för leasing.

Lean production härstammar från företaget Toyota och Taiichi Ohno?s begrepp ToyotaProduction System. Metoden är idag ett dominerande styrmedel bland organisationer. Därmedhar konceptet implementerats i allt fler västerländska resultatstyrda organisationer, varsparametrar för kontroll skiljer sig mot de lean production utgår från. Dess innebörd sträckersig över stora delar av en organisation, vilket bidrar till begreppets komplexitet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka potentiella problem som finns inom orderhanteringsprocessen vid tillverkning av kundanpassade produkter och hur processen kan effektiviseras. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras:1. Vilka potentiella problem kan identifieras inom orderhanteringsprocessen vid tillverkning av kundanpassade produkter?2. Hur kan orderhanteringsprocessen vid tillverkning av kundanpassade produkter effektiviseras?De metoder som använts för att besvara de två frågeställningarna och uppfylla examensarbetets syfte omfattas av en litteraturstudie samt en fallstudie där intervjuer, observationer samt data- och dokumentstudier genomförts.

Sammanfattning Detta examensarbete har till syfte att försöka ge dig som läsare en ökad förståelse för vad som påverkar vägledares val av arbetsmetoder i mötet med de vägledningssökande samt ge en djupare insikt i hur vägledarna reflekterar kring dessa val. Det är vägledarnas egna perspektiv och uppfattningar vid val och resonemang kring arbetsmetoder som är i fokus för studien. Arbetet har genomförts vid Vägledningscentrum i Göteborg hösten 2009. Vägledningscentrum i Göteborg är en plattformsorganisation där de anställda vägledarna har sin utgångspunkt. Samtliga av de anställda vägledarna har en studie- och yrkesvägledarutbildning, med undantag av några som har en annan utbildningsbakgrund i kombination med yrkeserfarenhet, men där kompetensen bedöms likvärdig av organisationen. Med avsikt att söka svar på våra frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med sju vägledare, samt en person från ledningen av Vägledningscentrum. De teoretiska ramverk som presenteras i arbetet är av betydelse för att analysera det ämne vi valt att undersöka samt för att kunna förankra det insamlade intervjumaterialet till relevant litteratur, med syfte att försöka besvara våra två frågeställningar. Vägledarna som intervjuats påverkas av en rad faktorer i valet av arbetsmetoder i mötet med den vägledningssökande. Resonemanget vid svar på flertalet intervjufrågor har vart relativt lika vägledarna emellan, medan åsikterna gått mer isär på andra punkter. Att organisationen, Vägledningscentrum, påverkar framkommer tydligt, så som i form av arbetsplanen som vägledarna arbetar utifrån och den fortbildning som de anställda får ta del av.

Syftet med denna studie är att utifrån DO:s definition av arbetet med likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling undersöka hur arbetet med dessa planer integreras i förskolornas verksamhet. Specifikt fokus läggs vid att synliggöra vilka metoder och redskap som används för att förebygga, främja och åtgärda arbetet i verksamheterna. För att få svar på studiens syfte har kvalitativ ansats med intervjuer av pedagoger använts. Detta för att på djupet få en förståelse för pedagogers olika uppfattningar kring studiens tre frågeställningar. Vi analyserat intervjusvaren utifrån studiens valda teoretiska ramverk, gällande styrdokument och tidigare forskning.

Abstrakt Titel: SäljstödNivå: KandidatuppsatsFörfattare: Fredrik Palmé och Niclas ÖstlinHandledare: Jens Eklinder Frick och Jonas MolinDatum: 2015 - januari Syfte: Tidigare forskning har visat att det finns lite eller ingen interaktion mellan säljstödsstrukturerna Self-Support, Core-Team Support och External-Support. Syftet med denna studie är därför att öka vår förståelse kring säljstödsstrukturer och se om det finns ett samspel mellan dem och om de kan kombineras, samt öka förståelsen för de fyra underliggande dimensionernas (workload, complexity, prequalification och customization) påverkan på valet av säljstöd.Metod: Studien är designad som en fallstudie med en kvalitativ ansats och ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen samlades in med hjälp av deduktion och det empiriska materialet samlades in genom semi-konstruerade intervjuer. Resultat och slutsats: Studien indikerar att det finns ett konstant samspel mellan de tre olika säljstödsstrukturerna. Valet av säljstöd beror  på säljarens upplevelser av de fyra dimensionerna och Self-Support, Core-team support och External-support är ofta kombinerade för att erbjuda det mest lämpliga stödet vid rätt tidpunkt. Förslag till vidare forskning: Eftersom ett av företagen var under omstrukturering och led av viss personalbrist, finns det möjligtvis en skillnad i appliceringen av säljstöd i ett företag som har lämplig mängd personal. Det vore även intressant att se vilken påverkan kommunikationen i ett mer centraliserat företag hade haft på valet av säljstöd. Uppsatsen bidrag: Studiens bidrag är den ökade förståelsen kring samspelet mellan olika säljstödsstrukturer.