Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och Investmentbolag.

Vi lever i en föränderlig värld där aktiemarknaden är en komplex miljö. Att fatta välgrundande beslut på aktiemarknaden är svårt för investerare, som  därmed samlar in all den information som finns tillgänglig. Den redovisning och information som företag lämnar ifrån sig är utformad genom en avvägning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvägning som företag använder sig av gällande upprättandet av redovisning är att inte ge ut för mycket information och därmed ?skydda? sig från konkurrenter.Studiens huvudsakliga syfte är att kartlägga och jämföra hur investerare och banker tar beslut baserat på den redovisning som företag publicerar, som kan vara påverkad av Cost Constraint.

Swebo Bioenergi AB som både tillverkar egna produkter och är generalagent och återförsäljare för andra stora branschaktörer har under år 2007, mycket på grund av ekonomiskt tillskott från ett Investmentbolag fått betydligt större möjligheter till tillväxt, men även hårt satta tillväxtmål. Ett led i denna utveckling och tillväxt är uppförandet av ett toppmodernt förbränningslaboratorium stationerat på Swebos anläggning i Boden. Laboratoriet byggs i nära samarbete med Luleå tekniska universitet och kommer att disponeras dels av forskare vid LTU men kommer även att fungera som demonstrationsanläggning i Swebos marknadsföring. Examensarbetet, vars huvudsyfte var att planera och designa det flödesschema som sedermera låg till grund för de vvs-ritningar utifrån vilka rördragningen i labbet utförts, har fallit väl ut. För att kartlägga vilka tänkbara behov som finns och vad som krävs av pannkretsen rent funktionsmässigt spaltades ett antal möjliga driftsfall upp.

Investmentföretag har funnits sedan urminnes tider men har under senare år ofta fått stå tillbaka som investeringsalternativ till fördel för aktiefonder. Detta är lite motsägelsefullt då svenska investmentföretagen historiskt har haft en högre avkastning än den svenska aktiefondförvaltaren. Större delen av forskningen kring investmentföretag har fokuserat på substansrabatten. Vi fann väldigt få studier som berört investmentföretagens risktagande, speciellt ur ett portföljperspektiv. För att underlätta för den individuella investeraren ville vi använda ett riskmått som är lätt att förstå.

Under den sista tidens turbulenta börsklimat har förtroende för börsanalytiker ifrågasatts.Röster har höjts och påståenden att anställda inom finanssektorn missköter sitt arbete har duggat tätt i medier. Detta faktum har väckt ett intresse från vår sida att undersöka hur detta arbete verkligen går till; är arbetssättet detsamma som vi lärt oss på universitetet eller har man andra arbetsmetoder än de som man inte kan läsa om i litteraturen?Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ undersökning, relevanspröva de aktievärderingsmodeller vi har kommit i kontakt med på universitetet. De modeller vi valt att undersöka är:- Capital asset pricing model/CAPM- Kassaflödesbaserad värdering- P/E-talsvärdering- Utdelningsbaserad värdering- Substansvärdering- Teknisk analysFör att genomföra detta har vi undersökt hur man arbetar med frågor kring aktievärdering på Handelsbanken och då främst på deras investmentbank Handelsbanken Capital Markets. Vi har även valt att inkludera en annan svensk storbank för att möjligen kunna generalisera de slutsatser vi kommer fram till.

Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av Investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande.Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ?Ägarmakt och omvandling? (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration.