En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Det har blivit allt vanligare att köpa och sälja företag vilket gör att företagsanalys väcker stort intresse bland revisorer, investerare och analytiker. Syftet med denna studie är att beskriva hur professionella analytiker på Investmentbolag i praktiken arbetar inför ett företagsförvärv. Detta kommer förhoppningsvis mynna ut i större förståelse för hur förvärvsprocessen tillämpas i verkligheten. Studien kommer att fokusera på hur värderingar genomförs tills dess köpet är avslutat. Frågan som studien ska besvara är; Hur ser förvärvsprocessen ut för svenska Investmentbolag fram tills dess köpet är genomfört?Studien använder sig av en kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av intervjuer samt ett beskrivande företag.

Genom ett flertal kvantitativa undersökningar har forskare konstaterat att privata bolag, i jämförelse med publika bolag, värderas till rabatt. Den procentuella siffran varierar beroende på studie men uppgår till mellan 15 och 33.75 procent. Vår avsikt har varit att undersöka huruvida det som framkommit genom dessa kvantitativa undersökningar stämmer överens med vad praktiker som arbetar med företagsvärdering anser. Vi ville även undersöka huruvida praktiker använder sig av en standardiserad rabatt för privata bolag vid företagsvärdering. Som respondenter för vår undersökning valde vi erfarna medarbetare på Investmentbolag och större banker i Sverige.

Uppsatsen behandlar riskbedömningen vid förvärv av noterade respektive onoterade bolag ur Investmentbolags synvinkel. Vidare undersöktes om det föreligger några skillnader beträffande specifika företagsrisker och marknadsrisker beroende på om de tilltänkta förvärven är noterade eller onoterade bolag. Intervjuer gjordes med Investmentbolagen Investor och Ratos. Investor är Sveriges största Investmentbolag och investerar nästan uteslutande i noterade företag medan Ratos är ett av de mindre och har en uttalad strategi att bara äga onoterade företag. Den främsta skillnaden mellan noterade och onoterade bolag låg i själva riskbedömningen.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och Investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största Investmentbolag gick i konkurs. Flera andra Investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden.Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och Investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största Investmentbolag gick i konkurs. Flera andra Investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden.Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

According to the current regulations described in IAS 27 - Consolidated and Separate Financial Statements, an investment company is required to consolidate all entities that it controls. However, this thesis outlines the creation of a new system, where those entities are instead measured at fair value, taking changes in fair value into account in the income statement. By recalculating the consolidated accounts for five major investment companies in accordance with the new system, this investigation concludes that the new system would provide investors with more relevant but less reliable accounting information. In addition, the historical financial performance of Investor, Industrivärden, Ratos, Kinnevik, and Lundbergföretagen, is evaluated using their recalculated consolidated financial statements. The evaluation indicates that the overall volatility in the companies' consolidated financial statements would have been higher during the time period 2005-2009, in comparison to official reports..

Vårt syfte med denna uppsats är att få ökade kunskaper om obelånade företag samt definiera och precisera de faktorer som påverkar denna kapitalstruktur. Vi har valt att avgränsa vår undersökning till självfinansierade företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har inte studerat företag i utvecklingsstadiet, bolag inom forskning och utveckling samt Investmentbolag. För att fördjupa oss i varför företagen väljer att vara obelånade har vi valt att göra undersökningen med hjälp av en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Den kvalitativa delen består av en fallstudie som innefattar sex företag: Clas Ohlson Fagerhult, H&M, NEA, Rottneros och Svedbergs.

Den 10 mars år 2000 blev det i Sverigen tillåtet för noterade publika aktiebolag att förvärva och överlåta egna aktier. Ett starkt motiv för att tillåta återköp av aktier var enligt lagstiftarna att företagen skulle få möjlighet att dela ut vinstmedel till aktieägarna och att de skulle få en ökad flexibilitet att skapa en bättre kapitalstruktur.Återköpsfenomentet har enligt utländsk förebild snabbt blivit populärt hos svenska företagsledningar. Därför avsåg vi att studera vilken effekt aktieåterköpsprogram har på företagens aktiekurser, på kort och på lång sikt. Vi avsåg även studera vilka motiv som låg bakom återköpsprogrammen.I USA har återköpsfenomenet funnits en längre tid och ett flertal studier har genomförts. De amerikanska studierna visar att det uppstår en begränsad kursuppgång i samband med annonseringen.

There are various investments to suit different investors, what affects the investor is the risk he/she takes with the investment and also the awareness  the investor has. According to different theories a higher risk gives even a higher yield to compensate for the extra risk the investor takes.In this paper, we discuss and compare two different forms of savings, Swedish closed-end funds and Swedish mutual funds to examine what alternative that generates highest returns in relation to the risk.To help, we use different evaluation measures that adjusts the different investments risk so that you can compare how well the investments have performed regardless of the risk they have. This will give us an answer about what investment form that have performed the best between 2002.01.01-20010.12.31. Five Sweden mutual funds and five closed-end funds have been selected to participate in the survey.To evaluate this, it is primarily quantitative data, analyzed in the evaluation measures. The results obtained in the survey show that Swedish closed-end funds have performed far better during the selected time period.

This essay discusses how Private Equity companies (PE companies) reason when evaluatingpotential companies to invest in through its investment criteria. Also methods they utilized toenhance companies value during their ownership period is treated.PE-companies invest in companies where they can see a good future development. Theintention is that through various methods to increase the company's value prior to divestment.In the UK and the U.S. in particular, the market for PE has long been great. In Sweden, insteadthe developments in the industry went a little slower.

Denna uppsats är en fallstudie av företaget Svenskt Rekonstruktionskapital AB (SRK). Uppsatsens syfte är att försöka klargöra hur företaget SRK går tillväga vid en företagsrekonstruktion och belysa hur avkastningen på investerat kapital kan förändras med en ändrad kapitalstruktur. Fallstudien består av en metodtriangulering där en intervju genomfördes med företagets VD samt att årsredovisningar och informationsmaterial granskades. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen formulerades en frågeställning och för att kunna besvara frågeställningen togs en teoretisk grund fram där element som företagsvärdering, kapitalstruktur samt juridiska aspekter behandlas. Uppsatsens kom fram till att en ökad belåningsgrad är nödvändig om SRK vill öka avkastningen på eget kapital.

Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista.

Finansiering är något alla företag gör, små som stora. Val om hur eget kapital och skulder inom ett bolag skall finansieras kallas för kapitalstruktur. Då det finns många olika alternativ av kapitalstruktur blir valet ett individuellt beslut för varje företag. I strävan efter att öka företagsvärdet försöker företagen att inneha den optimala kapitalstrukturen som passar just dem. Det sägs att skuldfinansiering talar för en fördel gentemot eget kapital finansiering.