Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den Investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.

ForskningsfrågaÄr det möjligt att skapa riskjusterad överavkastning med hjälp av nyckeltal inom industribranschen på den Nordiska aktiemarknaden?SyfteGår det att generera en riskjusterad överavkastning genom att använda en Investeringsstrategi baserad på något eller några av nyckeltalen P/S, P/E, P/B, EV/EBITDA samt med en egen modell innehållandes de tre förstnämnda nyckeltalen. Detta undersöker vi genom att samla in data och utföra statistiska tester där vi ställer portföljer med låga värden på nyckeltalen mot portföljer med höga värden på nyckeltalen.TeoriTeorin inom området är uppdelat i två läger, de som påstår att marknaden är effektiv som t.ex. Fama och de som påstår att marknaden är ineffektiv som t.ex. Haugen.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.

I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie.

Det är inte alltid lätt att förstå varför ett företag presterat som de gjort genom att endast läsa igenom årsredovisningar. Utåt skryter oftast företag med strukturerade arbetsmodeller men sällan är det hela sanningen. För att bilda sig en komplett uppfattning om ett företags affärsmodell och framgångsfaktorer krävs det djupare analys. En affärsmodell är ett företags DNA som sätter fingret på exakt vad konceptet bakom företagets mål och vision är. Det är en karta på hur ett företag tänkt bedriva en verksamhet och på vilka grunder.

Idag äger drygt 7 miljoner svenskar någon typ av värdepapper. Dessa handlas av två typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och säljer sina värdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgångar, jämfört med den passiva investeraren som köper värdepappret på lång sikt.En aktiv investerare analyserar ständigt marknaden och dess utveckling, försöker utläsa historiska mönster för att förutspå hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspå framtida mönster kallas teknisk analys . Två vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys är glidande medelvärde och Relative Strength Index.

Detta arbete är en studie över investeringsmöjligheten vid tävlingsfenomenet Window Dressing inför kvartalsskiftena. Studien bygger på analys av en tredagars långt event-fönster inför kvartalsskiftena mellan år 1996 och 2005 på den svenska aktiemarknaden. Window Dressing uppstår i prestationsbaserade sammanhang och är mest känd när börsföretag dagarna före sina finansiella kvartalsrapporter ror i land ytterligare affärstransaktioner i syfte att dra fördel av sista stundens nyupptäckta affärsmöjligheter. På samma sätt är det antaget att fonderna agerar, inom den egna strategins ram, genom aktiva köp och säljtransaktioner dagarna inför sina kvartalsvisa innehavsredovisningar, baserad på nyupptäckta möjligheter från exempelvis momentumeffekter. Fenomenet får sin acceptans från den betydande konkurrensen på fondmarknaden där fonderna tävlar om att uppvisa skicklighet i värdeskapande.

I studien behandlas värdeInvesteringsstrategier på den svenska aktiemarknaden med utgångspunkt i Greenblatts (2006) Magic Formula Investing. Syftet med studien är att se om det är möjligt att effektivisera Magic Formula Investing med hjälp av fundamentala signaler som kan hjälpa till att prognostisera bolags framtida vinster och aktieavkastning och därmed nå en högre onormal avkastning. Från Piotroskis (2000) vetenskapligt beprövade investeringsmodell F_SCORE används nyckeltal för att se om en effektivisering av Magic Formula Investing är möjlig. Studiens resultat visar att en utvecklad Magic Formula Investing med Piotroskis (2000) B/M och ACCRUAL kan hjälpa investerare att nå en ökad onormal avkastning med i genomsnitt 10 % per år. Resultatet uppnår statistisk signifikans och därmed dras slutsatsen att en effektivisering av Magic Formula Investing på den svenska marknaden är möjlig.

The purpose of this paper is to investigate if a dynamic investment strategy on the Swedish asset market can accomplish better returns then a static investment strategy. The dynamic investment strategy is created by incorporating business cycle predictors and firm-level variables to predict future stock returns. The predictive regression is calculated wih 60 months of observation (1999 01-2005 12) and is then used to estimate future returns for 23 months in the period 2004 01 -2005 11. The structure of the regression, with linear functions of ? and ?, goes back to Shanken (1990) and Avramov and Chordia (2005) has had success with the variables chosen.

Problem: Idag finns detaljerad information gällande när ett företag skall publicera sina kvartalsrapporter, kan denna information vara till hjälp för en Investeringsstrategi. När själva rapporter är publicerad blir det olika kursreaktioner på börsen, går det att förutspå riktningen på denna rörelse med enbart den senaste veckans trend som jämförelse? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan en akties kursutveckling innan kvartalsrapporten offentliggörs och efter publicering av den samma. Vi skall också i uppsatsen besvara frågan om det går att erhålla överavkastning beroende på trenden innan en kvartalsrapport? Tillvägagångssätt: Vi har valt att göra en event study där vi samlar in aktiekurser för de aktuella datumen kring företagens kvartalsrapporter.

Det finns goda skäl att tro att insiders tack vare sin ställning har bättre möjligheter att bedöma den egna verksamheten än utomstående aktörer. Det finns även skäl att tro att insiders, precis som alla andra rationella investerare utnyttjar tillgänglig information i sina privata affärer. Detta utmynnar i uppsatsens frågeställning; förhåller det sig så att personer med insynsställning gör bättre affärer i de egna bolagen än övriga marknadsaktörer? Skulle det visa sig att insiders affärer överlag genererade överavkastning borde det vara en utmärkt Investeringsstrategi att replikera deras transaktioner. Den modell som används i studien bygger på en ny metod att jämföra den faktiska avkastningen för en period med avkastningen för samma tidsram som förväntades vid periodens början.

Bakgrund: Finns det verkligen en Investeringsstrategi som ger en garanterad överavkastning och som skulle kunna innebära att efterfrågan på de tjänster som professionella kapitalförvaltare tillhandahåller försvinner?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det går att generera överavkastning på Stockholmsbörsen genom att investera i en portfölj enbart innehållande aktier med låga P/Etal. Frågan är alltså om det existerar det någon så kallad P/E-talseffekt?Genomförande: P/E-talseffekten testades genom att vi för var och en av våra 28 perioder fr.o.m. 1991 t.o.m.2004 skapade två portföljer där den ena innehöll aktier med de femton lägsta P/E-talen på Stockholmsbörsen och den andra innehöll aktier med höga P/E-tal.

Hedgefonders Investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond är en fond med ett avkastningsmål som är absolut och oberoende av marknadsriktning då förvaltaren inte jämför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan använda sig av såväl långa som korta positioner samt utnyttja belåning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet växt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt är att studera om hedgefonder kan påvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar på fondernas avkastning i relation till vilken Investeringsstrategi som fonden har valt och utvärderar fonderas prestationer med hjälp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.

Bakgrund:Småbolagseffekten påvisades först av Banz (1981) och Reinganum (1981) som kom fram tillatt småbolag genererade högre avkastning än stora bolag under samma period. Effekten syntes även stabil över tiden vilket ej är förenligt med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och den effektiva marknadshypotesen (EMH).Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon påvisbar småbolagseffekt påNasdaq OMX Stockholm och huruvida den i så fall har varit konstant under studieperioden. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida relativvärdering av småbolagsaktier framgångsrikt kan användas för att generera överavkastning.Metod:Studien baseras på en kvantitativ metodansats med ett deduktivt angreppssätt. Behövd datasamlas in och sammanställs för att sedan användas för att skapa portföljer som studeras och analyseras baserat på prestation.Slutsats:Studien  har  ej  kunnat  påvisa  en  småbolagseffekt  under  hela  studieperioden.  Underhögkonjunktur har dock en småbolagseffekt kunnat påvisas. Vidare har studien kunnat visa att relativvärdering av småbolagsaktier genererar både absolut och riskjusterad överavkastning jämfört med studiens småbolagsportfölj och marknadsindex (AFGX).