Sökresultat:
76 Uppsatser om Investeringskostnad - Sida 2 av 6
Studie av deponigasanläggning: kvalitetshöjande åtgärder
samt alternativa användningsområden
Öresundskraft driver en kraftvärmeanläggning med deponigas från Filborna avfalls- och återvinningsanläggning. Deponigasens kvalitet har försämrats, främst med avseende på en ökad halt av svavelväte. Svavelväte är en korrosiv komponent som inte är önskvärd och deponigasen har idag en svavelvätehalt på 1000-2000 ppm. På grund av den höga svavelvätehalten i deponigasen har underhållskostnaderna för kraftvärmeanläggningen stigit och reinvesteringar måste göras oftare än vad som är normalt. Det finns planer på en ny kraftvärmeanläggning för avfallsförbränning och deponigasen kan i framtiden förbrännas i den pannan istället för i denna mindre och underhållskrävande kraftvärmeanläggningen men fram till dess att den nya anläggningen finns på plats kommer problemen med deponigasen att kvarstå.
Energisparande åtgärder för en villa från 1960-talet
Syftet med studien är att öka kunskapen om energieffektivisering av en befintlig villa från 1960-talet. Syftet är även att belysa några möjliga åtgärder som minskar energianvändningen samt undersöka om dessa åtgärder är ekonomiskt försvarbara. För att besvara forskningsfrågorna har litteraturstudier genomförts och information om villan har hämtats från ritningar och teknisk beskrivning. Handberäkningar har genomförts för att beräkna U-värde, transmissionsförluster, ventilationsförluster och byggnadens energibehov. Andra faktorer som påverkar byggnadens energibehov såsom köldbryggor, gratisvärmetillskott och gränstemperatur har hämtats från tabeller och schabloner.
Effektivisering av en vattenkraftstations energianvändning
Vattenfalls ambition är att vara ledande inom miljöområdet. All användning
av energi påverkar miljön och vid drift av kraftstationer konsumeras mycket
energi. Energieffektivisering är ekonomiskt mycket lönsamt och ger positiva
effekter på miljö-och klimat. Vattenfall Power Consultant AB satsar därför
tillsammans med övriga Vattenfall på att föra fram dessa frågor och
genomföra energieffektiviseringar på bl.a. vattenkraftstationer.
Detta examensarbete beskriver på vilket sätt det går att beräkna tillgänglig
överskotts energi och hur man kan ta vara på denna energi.
En analys av en vattenkraftstations uppvärmningsbehov
Vid vattenkraftverket i Hammarforsen har man nyligen förnyat transformatorer. Tidigare var en av transformatorerna placerad i den södra stationsbyggnaden där värmeförlusterna användes för uppvärmning, men den är nu borttagen. Detta arbete har syftat till att undersöka hur stort uppvärmningsbehovet är för den södra stationsbyggnaden samt analysera hur värmen kan tillgodoses tillsammans med möjliga energieffektiviseringsåtgärder. Det här projektet är ett examensarbete i civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitet. Arbetet har utförts under våren 2014 på uppdrag av Statkraft Sverige AB.Byggnadens uppvärmningsbehov beräknades teoretiskt utifrån kända samband tillsammans med temperaturmätningar på plats.
Spårvagnstrafik i Västerås? : En förstudie i förutsättningarna för modern spårvagnstrafik
Läns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mål att år 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet från 2006 års siffror. En sådan förändring kommer inte att ske av sig självt utan ett målmedvetet arbete kommer att krävas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken är att flera svenska städer har mer eller mindre långtgångna planer på att införa spårvagnstrafik. Detta examensarbetes syfte är att utreda förutsättningarna för en spårvägsetablering i Västerås Stad. Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkätstudie samt intervjustudie.
Energikartläggning av två skolbyggnader : En studie av energianvändningen på Martinskolan samt energieffektiviseringsförslag
I denna rapport genomförs en energikartläggning av Martinskolan i Hökarrängen (Stockholm) med mål att ge åtgärdsförslag för minskad energianvändning, minskade koldioxidutsläpp samt bibehållet eller förbättrat inomhusklimat.Energianvändningen kartläggs utifrån platsbesök, konstruktionsritningar, tekniska ritningar och uppgifter från leverantörer av el, vatten och värme. Energianvändningen samt föreslagna energieffektiviseringsåtgärder simuleras i VIP-Energy.År 2013 använde sig Martinskolan av 632 MWh nettovärme samt 188,9 MWh el (normalårs- korrigerade värden). Detta beräknas generera 18,8 ton koldioxid. Nettovärmeanvändningen är över genomsnittet för skolor i Sverige, medan elanvändningen är något lägre.Åtgärder för att minska energianvändningen presenteras i två paket. Paket 1 består av enkla åtgärder med låg Investeringskostnad: Justering av tidkanal för två ventilationssystem, byte till LED-belysning samt installering av 100 kvm solceller.
Rapid Exchange Solution (RES) : En mekanisk omlastningslösning för horisontell överföring av containrar mellan olika transportmedel
Detta examensarbete genomfördes våren 2013 på Karlstads universitet där TD Rail & Industry i Västerås stod som uppdragsgivare. Projektet innefattade att kartlägga nuvarande omlastningslösningar av enhetslaster mellan järnvägstransporter och vägtransporter, och utarbeta en konceptuell omlastningslösning med fokus på att öka järnvägstransporternas flexibilitet gentemot vägtransporterna. Där vikten lades på att utarbeta ett välarbetat helhetskoncept.Projektet genomfördes med designprocessen som grund och innehöll bland annat momenten; förstudie, kravspecificering, idégenerering, konceptval m.m.Resultatet blev en vidareutveckling av det redan befintliga systemet CCT som bygger på horisontell överföringsteknik och möjliggör därför omlastning av enhetslaster direkt under kontaktledning. Skillnaden mellan RES och CCT är att man tagit bort ombyggnationen av tågvagn och lastbilschassi, som var en av CCTs stora svagheter, genom två hydrauliska ?teknikplattor?.
Planering, simulering och jämförelse av kraftförsörjning till laddparker för elbilar i olika miljöer
Det här examensarbetet handlar om planering, simulering och jämförelse av kraftförsörjning till laddparker för elbilar för olika behov. Det har medfört att göra kompletta planeringar av laddparker i olika miljöer och med olika förutsättningar.Olika skrifter från IEC, IEEE, Svenska elektriska kommissionen, studentlitteratur, muntliga källor och internet har använts för att projektera laddparkerna. Detta för att säkerställa att de uppfyller de grundläggande kraven.Kablarna har dimensionerats med hänsyn på belastningsförmåga, kortslutningstålighet och utlösningsvillkor. Det har antagits att en effektbrytare och jordfelsbrytare kommer att användas för att skydda mot överlast, överströmmar, och jordfelströmmar.Fyra olika miljöer med antagna förutsättningar har simulerats med hjälp av ett mjukvara för att bestämma den stationära belastningsprofilen.Spänningsfall, effektförluster och reaktiv effekt har studerats där resultaten har visat att dessa låg inom de rekommenderade nivåerna. Osymmetri har också studerats där det visar sig att hänsyn bör tas med enfasiga laddstolpar.Även harmoniska distorsioner har studerats med antagande om den värsta scenario där eventuella billiga laddstolpar används.
Råd till en designer : för effektivare skötsel av gröna miljöer
Skötsel av våra parker och andra gröna miljöer utgör en stor kostnad. Syftet med studien var att ta fram förslag på olika praktiska lösningar för att minimera tiden och kostnaden för skötsel av offentliga gröna miljöer och utforma dessa som ett antal råd till designers. Metoden som användes var en kombination av en litteraturstudie, där sökorden ?skötsel?, ?parkförvaltning?, ?park management?, ?low maintenance?och ?low maintenance park/garden? användes, och en undersökning där sex personer intervjuades. Det är viktigt att tänka igenom vilket mål man har med den yta som skall skötas om.
FÖRVARING : för en hygiensäker patientnära miljö
Under de senaste årtiondena har efterfrågan av pellets ökat. Produktion av pellets är en energikrävande process där torkning av sågspån är den del som kräver mest energi. Därför behövs, av ekonomiska och miljömässiga skäl, att energieffektiva lösningar skapas. I denna rapport studeras en möjlig effektiviserad energianvändning genom att ett befintligt värmekraftverk integreras med en anläggning för produktion av pellets. Värme till torkningen av sågspån tas i form av ånga och rökgaser ifrån Åmotfors energis värmekraftverk.
Pelletsproduktion integrerat med ett värmekraftverk : Ekonomisk och teknisk utvärdering
Under de senaste årtiondena har efterfrågan av pellets ökat. Produktion av pellets är en energikrävande process där torkning av sågspån är den del som kräver mest energi. Därför behövs, av ekonomiska och miljömässiga skäl, att energieffektiva lösningar skapas. I denna rapport studeras en möjlig effektiviserad energianvändning genom att ett befintligt värmekraftverk integreras med en anläggning för produktion av pellets. Värme till torkningen av sågspån tas i form av ånga och rökgaser ifrån Åmotfors energis värmekraftverk.
Energieffektivisering på GETRAG All Wheel Drive AB
En ökad kostnadseffektivitet i svenska företag är viktigt för att dessa ska kunna bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Då el- och andra energipriser förutsägs stiga i framtiden ökar även företagens energikostnader. Genom energieffektivisering kan företag minska sina kostnader utan att förlora konkurrenskraft.Detta arbete har utförts på GETRAG All Wheel Drive AB i Köping och syftar till att kartlägga företagets energianvändning och därigenom lokalisera potentiella möjligheter till energieffektivisering av företagets olika processer. Kartläggningen har haft särskilt fokus på elenergianvändningen då denna står för den största kostnaden bland energislagen. Hänsyn har endast tagits till möjliga besparingar och ingen Investeringskostnad för effektiviseringsåtgärderna har beräknats.Kartläggningen har genomförts genom mätningar av elanvändningen på produktionsnivå i kronhjulstillverkningen samt insamling av övergripande mätdata över elanvändningen för övriga stöd- och produktionsprocesser.
BREEAM-SE : Är den bidragande till ett ökat ekonomiskt fastighetsvärde?
Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat värde för fastighetsägaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer där de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansåg att indikatorerna skapar eller inte skapar något värde. Ett betyg för högste ekonomiska värdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanställts. Undersökningen tog enbart hänsyn till den ekonomiska värdeökningen för fastighetsägaren och avgränsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt värde har begränsats i mån av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte är helt optimerad vad gäller målpoängen som ska nås för högsta ekonomiska värdet.
Investeringsbedömning av energieffektiva småhus i trä
The purpose of this essay is to describe how Boverkets Byggregler has affected the cost ofnewly built houses from 2003 to 2012, to Boverkets Vision 2025. The purpose is also to findagent-principal relations in the construction sector.When investing in an energy efficient house the operating costs are reduced compared to aconventional house. But due to the lower operating costs, the investment cost rises. In thisstudy, we find out if it is economically viable to invest in an energy efficient house comparedto a conventional house from the customer's perspective.The study's approach has been qualitatively where we in collaboration with Derome Hus hadaccess to three conventional reference houses and a passive house and data that was necessaryto conduct viability assessments on houses. We conducted five interviews with people fromDeromekoncernen and Varbergs kommun.The calculation methods we have used in this study are present value method, annuity methodand a sensitivity analysis.
Trä- eller betongfasad - en jämförelse av kostnader
I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal.