Bakgrund Närstående följer vanligtvis med svårt skadade och sjuka patienter till akutmottagningen. Närståendes närvaro tillåter patienten och närstående att finnas som stöd för varandra under akuta situationer. Det är även av stor vikt att sjukvårdspersonal bemöter patienter och dess närstående på ett bra sätt för att kunna skapa en bra vårdrelation till dessa samt för att kunna förmedla viktig information så att dessa upplever trygghet under vårdtiden. Det finns tidigare forskning som belyser närståendes upplevelser av sjukvårdens bemötande men det finns inte så mycket skrivet om sjuksköterskors upplevelser av närstående i akuta situationer. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående i samband med akuta situationer i akutmottagningens akutrum. Metod En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Totalt intervjuades sex legitimerade sjuksköterskor på två olika akutmottagningar i Stockholm.

Mastcellerna deltar i kroppens immunförsvar och utsöndrar flera signalsubstanser och hormoner ut i vävnaderna, dessa substanser har sedan olika effekter på kroppens organ. Histamin är en av dessa substanser och utsöndras från mastcellerna vid inflammation eller vid allergiska reaktioner. Kroppen har fyra histaminreceptorer som alla deltar i inflammationssvaret, de kontraherar glatt muskulatur i exempelvis lungor, livmoder och tunntarm, stimulerar bildningen av saltsyra i magsäcken och gör så att vi får de karaktäristiska myggbetten med svullnad och rodnad.Mastocytom, mastcellstumör, är en vanlig form av hudtumör hos hundar, de drabbar framför allt vuxna hundar och vissa raser har en ökad risk att utveckla den här typen av tumör. Riskfaktorer tros vara genetiskt påbrå, tidigare inflammation, kronisk inflammation eller eventuellt en viral infektion. Tumörerna uppstår oftast på bålen och i mellangården samt på extremiteterna.

En definition på hälsa är att den uppnås genom möjliggörandet av aktivitet. Med andra ord är det viktigt för hälsan att kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Arbetsterapin beskriver det här fenomenet med hjälp av olika modeller där det dynamiska förhållandet mellan komponenterna person, miljö och aktivitet är i fokus. Personer med demens, som är en ökande grupp på grund av att befolkningen blir äldre, kan ha problem med att utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen. Dessa svårigheter beror på symtom som nedsatt minnesförmåga, nedsatta exekutiva funktioner, afasi, bristande tänkande, apraxi samt agnosi.

Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch. År 2007 skedde 3114 olyckor och 16 dödsfall. Många teorier och förklaringar har gjorts i olika publikationer som visar på problemet. En oro finns inom branschen som riktas mot den höga olycksstatistiken. Det kan vara svårt att lokalisera de brister som orsakar olyckor och ibland kanske man blundar för viktiga faktorer.

Det är mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom två uppmärksammade fall inom den svenska konstvärlden, ger vi oss in i den snårskog som krocken innebär mellan, det till synes, enkla och självklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess många olika uttryck, ses säkerligen av många som det ultimata sättet att fritt uttrycka känslor, åsikter och reaktioner. Men vad händer då konsten upprör och krockar med föreställningen om vad yttrandefriheten innebär? Människor blir kränkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat och under de senaste tio åren har även alkoholskador och alkoholrelaterad sjukhusvård tilltagit. Att identifiera och ta upp patienters alkoholproblematik ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter men rollen i samtal om alkohol är otydlig och många sjuksköterskor anser sig sakna tillräckligt med kunskap och utbildning för detta.Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienter om alkohol.Metod: En litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar utfördes. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. Deras resultat granskades och analyserades efter likheter och olikheter, vilket resulterade i en sammanställning med nya teman.Resultat: Analysen resulterade i fem teman med faktorer som påverkar samtal om alkohol. Kunskap och utbildning visar att dessa har en positiv effekt på att samtal kring alkohol förs och att majoriteten av alla sjuksköterskor efterfrågar mer kunskap och utbildning.

Syftet med rapporten är att utvärdera vilka hot och möjligheter som uppstår i anslutning till implementeringen av kulturförändringen och hur kan en förförståelse av dessa hot och möjligheter omsättas i en effektivare implementeringsstrategi.Tidigare forskning/Teori: I denna rapport används Edgar Scheins organisationskulturs teori används som analysverktyg för att skapa en förståelse för organisationskultur. Magnus Forslunds ledarskapsteori används i rapporten som analysverktyg för att förklara chefers påverkan på organisationen. Dean Fixen och Bo Ahrenfelt förändrings- och implementerings teorier kommer att användas som analysverktyg. Den tidigare studien från ord till handling som handlar om arbetarnas förutsättningar, tillvägagångssätt och reaktioner på ledarskapet, används för att skapa en förförståelse om det valda företagets tidigare kulturförändringar.Metoden för studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde genom nio stycken personliga intervjuer med medarbetare och chefer på Volvo Cars Sweden. Det kvalitativa tillvägagångssättet är uppbyggt av tre faser, datainsamling, bearbetning av data och analys av data.

Bakgrund och problemformulering: I närhet till den pågående kvoteringsdebatten har på senare tidett antal studier, vilka undersöker sambandet mellan lönsamhet och jämställdhet, uppmärksammats.Studierna har resulterat i en hel del uppståndelse och mött både positiva och negativa reaktioner.Dessa studier har också väckt vårt intresse och är den bakomliggande orsaken till vårt ämnesval.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om mer jämställda företag är lönsammare än jämförbara,mindre jämställda företag.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att studera företag inom branscherna: Industri,konsumentvaror och finans, vilka är noterade på OMX Stockholmsbörsens Large eller Mid Cap.Vidare är företag med mindre än tio anställda samt kreditinstitut exkluderade.Metod: Studien genomförs utifrån ett positivistiskt angreppssätt. Med hjälp av hypotesprövandestatistik undersöks de för studien uppställda hypoteserna. Data i studien är kvantitativ ochinhämtade från respektive företags årsredovisning under perioden 2003-2007. I studien definierasett mer jämställt företag utifrån koncernledningens och styrelsens sammansättning. Ett företag medminst 20 % kvinnliga medarbetande i koncernledning och styrelse definieras som mer jämställt.Övriga företag definieras som mindre jämställda.

Den här uppsatsen kretsar kring mediedebatten om sextrafficking som startade den 2 april 2006 när dåvarande jämställdhetsombudsman (Jämo), Claes Borgström, medverkade i Sveriges Televisions (SVT:s) samhällsprogram Agenda. Hans budskap var att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM i Tyskland i protest mot sextrafficking, ett förslag som väckte starka reaktioner. Många förstod hans avsikt men inte hans strategi. Det positiva var att Borgström satte igång debatten om sextrafficking och frågan är hur denna debatt kom att speglas i pressens nyhetsrapportering? Studiens syfte är att undersöka hur sextrafficking beskrevs i svensk press från april till september 2006.Studien har gjorts med kombinerade metoder, dels en kvantitativ del som sammanfattar innehållet i debatten och ger en översikt på artiklarna, dels en kvalitativ del som analyserar nyhetsartiklarnas texter.

För att få reda på om svenska lärare upplever att det finns ett behov av betyg i de tidiga skolåren (F- år 5) undersöker vi bland annat i detta arbete hur en amerikansk privat skola arbetar med (ovanstående)just betyg och bedömning. Där samlar vi på oss fakta och material som vi sedan tar med hem, sammanställer och delar med oss till den andra urvalsgruppen, våra svenska lärare. Rent kortfattat består därför detta arbete av två undersökningar båda med kvalitativa intervjuer/samtal som tillsammans sedan ger oss ett eller flera svar på våra frågeställningar.Vi ger en kortfattad betygs och bedämningshistorik samt vilka politiska ambitioner som eventuellt väntar vid maktskifte 2006, därefter går vi även in på våra svenska styrdokument. De teoretiker som refereras till i arbetet är Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij och Jerome Bruner. Bourdieu behandlar habitusbegreppet och gemensamt för de andra två är att de på olika sätt stättar individen, i vårt fall eleven.Vårt sammantagna intryck av det vi undersökt är att svenska lärare inte efterfrågar betyg i de tidigare skolåren då de uttryckte rädslor för att lusten och glädjen skulle försvinna.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat.Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression.Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen.

SAMMANFATTNINGBakgrundPå en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av en personligt skriven dagbok från tiden personen varit svårt sjuk och vårdats på IVA. Bakgrund: Att vårdas på IVA kan upplevas som skrämmande och okontrollerbart. Händelsen drabbar ofta utan förvarning och de vilka drabbas kan vara livshotande sjuka. Många minns endast delar av händelsen eller ingenting alls, de tappar tidsperspektiv och kan drabbas av mardrömmar och hallucinationer. Det finns ett samband mellan amnesi från IVA-tiden och försämrad livskvalitét och det är därför viktigt att dessa personer får information om vad som hänt.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.