Venture capital investerar via fonder i nya, små och medelstora onoterade företag under en tidsbestämd period. Genom ett aktivt ägarengagemang tillför de kompetens, nätverk, ägarstyrning och kreditabilitet. Därigenom skapar de tillväxt inom portföljbolaget samt förutsättningar för en positiv avkastning via exit. Inom dagens svenska ekonomi har det blivit allt vanligare att innovativa unga företag med utvecklingspotential finansieras via venture capital. I december 2008 visade Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturläget som skvallrade om fördjupad internationell finanskris med svagare BNP-tillväxt, ökad arbetslöshet och bekräftade att Sverige nu gick in i en lågkonjunktur.

Sammanfattning                                                            Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.Författare: Johan Jonzén och Pontus Krusing.Titel: Vilken betydelse har extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar och även få en inblick i hur företag resonerar när de beslutar huruvida extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej.Avgränsningar: Vi har valt att intervjua de så kallade ?big four?-revisionsbyråerna kring deras erfarenheter av att arbeta med hållbarhetsfrågor. Gällande våra intervjuer med börsbolag som arbetar med hållbarhetsfrågor har vi endast intervjuat större bolag, det vill säga bolag noterade på Stockholmsbörsens Mid Cap alternativt Large Cap-lista. Utöver intervjuerna med revisionbyråerna och börsbolagen har vi även haft en intervju med en hållbarhetsanalytiker.Metod: Då vi har valt en kvalitativ metod har insamling av information primärt skett genom telefonintervjuer och akademiska källor insamlade från databaser såsom Google Scholar men även genom litteratur tillhandahållen från Högskolebiblioteket i Jönköping.Resultat och slutsatser: Efter att ha intervjuat ett antal revisionsbyråer, stora företag  och en Investerare kan vi konstatera att revisionsbolagen arbetar tämligen lika med hållbarhetsrelaterade frågor och extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar. När det kommer till företagen och hur de resonerar om extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej, kan vi konstatera att argumenten skiljer sig mycket åt från företag till företag.

Ett allt mer vanligt förekommande fenomen är att företag i samband med nyemissioner anlitar företag eller privatpersoner som garanter. Om inte alla nyemitterade aktier tecknas av nuvarande aktieägare eller andra Investerare och emissionen följaktligen riskerar att inte bli fulltecknad förpliktigar avtalet med garanten denne att teckna de resterande aktierna. Många garanter kräver i utbyte höga ersättningar, vilket gör att företag kan lägga upp till 12 % av emissionsbeloppet på kostnader för garanter. Problem uppstår då brister sker i kreditbedömningen av garanterna och dessa inte kan uppfylla sina förpliktelser, vilket också varit en orsak till att vissa av de företagen sedan har gått i konkurs. Om dessutom informationen till aktieägarna är bristfällig, kan dessa förledas att tro att en nyemission är garanterad, då i själva verket garanternas kreditvärdighet kan ifrågasättas.Vårt syfte är att beskriva den funktion emissionsgaranter fyller samt bedöma om företagens eller fondkommissionärernas prövning av deras tillförlitlighet är tillräcklig.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel Investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Problembakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är idag ett högst aktuellt begrepp då världen står inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar när det kommer till dessa utmaningar och förväntas inte enbart sträva efter vinstmaximering utan de förväntas även ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hållbarhetsarbete kan företag utfärda en hållbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) är de mest tillämpade frivilliga riktlinjerna för hållbarhetsrapportering. Undersökningsämnet behandlar hur kvalité på hållbarhetsrapportering värderas av Investerare.

Synen på utdelningar och dess nytta och funktion skiljer sig beroende på vem som tillfrågas. Att de har ett samband med framtida vinster är de flesta forskare överens om. Däremot går meningarna isär ifall detta samband är av positiv eller negativ art gentemot framtida vinsttillväxt. När det 2003 publicerades en vetenskaplig artikel där forskare bevisade att framtida vinsttillväxt och utdelningsgrad har en positiv relation skapades en motsatt syn på det samband som antagits gälla mellan de två variablerna. Detta samband har därefter testats på åtskilliga marknader i olika länder med nästan uteslutande lika resultat som erhölls 2003, att sambandet mellan utdelningsgrad och framtida vinsttillväxt är positivt.Studiens problemformulering och syfte är baserat på detta samband och avser kontrollera ifall sambandet är positivt även på den svenska aktiemarknaden, vilket inte tidigare undersökts.

Internationaliseringen eller globaliseringen av världsekonomin har medfört ett behov av mer internationellt gällande redovisningsregler. Detta har gjort att EU har antagit IASBs redovisningsregler IFRS, dessa regler gäller i Sverige från och med den 1 januari 2005. Syftet med IASBs redovisningsregler är att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen. Det anges särskilt att aktieägare och blivande aktieägare är i fokus; informationen skall vara användbar för beslut i ekonomiska frågor.Inför och efter införandet av IFRS reglerna debatterades det i Sverige vad regelförändringen skulle innebära. Klart var att en principiell viktig förändring skulle ske, värdering av tillgångar skulle förändras från anskaffningsvärde till marknadsvärde.

Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlägger även de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsättningar i de olika länderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i något avdessa länder, har studien baserats på officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frånwebbplatser. Vi har även genomfört intervjuer i form av en enkät med utvaldaskogsägare.Resultat och analys innehåller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanställning av enkätsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat på vår uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen är de största aktörerna Bergvik Skog, Södra Skogsägarna,Tornator och Skogssällskapet som totalt äger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaär SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag är t.ex.

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning.

Bakgrund: Världen har genomgått ett paradigmskifte och lämnat den industriella norm som en gång rådde där ett stort värde sågs i maskiner och landarealer. Det paradigm som råder idag är mer fokuserat på kunskap, patent, nätverk och idéer. Idéer har en central roll i samhället och har stor betydelse för dess utveckling då dessa idéer, med hjälp av driftiga entreprenörer, omsatts till uppfinningar och företag.Vår uppfattning är att en idé inte alltid omsätts till att bli ett framgångsrikt företag. Det kan därför diskuteras huruvida en ursprungsidé är tillräckligt bärkraftig för att nå marknaden. Vi ställer oss frågande till om det är meningsfullt att utvärdera en idé i ett tidigt skede.

Begreppet managementkonsult har visat sig vara diffust och vad professionen innebär ärsvårt att definiera. Det faktum att managementkonsulter i princip säljer ett löfte om vadde ska leverera gör att förmågan att inge förtroende är en viktig egenskap hos en konsult.I denna studie undersöker vi hur den svenska managementkonsultbranschen ser ut ochvilken betydelse förmågan att skapa förtroende har. Genom en fallstudie på företagetReforce har vi kunnat analysera vilken position ett litet managementkonsultföretag, utanett känt och väletablerat varumärke, kan ha på marknaden samt vilka aspekter sompåverkar deras förmåga att inge förtroende.I kartläggningen av den svenska managementkonsultmarknaden framkommer att deföretag som agerar på marknaden idag kan delas in i tre huvudsakliga kategorier;amerikanska, semiamerikanska och svenska företag. Det har visat sig att de olikakategorierna skiljer sig åt bland annat i avseende på vilka primära tjänster de erbjuder ochpå vilket sätt de arbetar. Managementkonsultbranschen är kunskapsintensiv och någotsom därför har uppmärksammats i denna studie är att företagen inte endast konkurrerarom kunder utan också om bra personal.

Titel: Kan etisk kultur och etisk medvetenhet förbättra revisorsobjektivitet?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Jonas Glad och Madalina ErssonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2015 ? januariSyfte: Uppsatsen syftar till att klarlägga möjliga samband mellan etisk kultur, etisk medvetenhet samt objektivitet och har sin bakgrund i tidigare forskning inom respektive ämne. Vi undersöker om ´Etisk kultur´ påverkar ´Objektivitet´, om ´Etisk Kultur´ påverkar ´Etisk Medvetenhet´ samt om ´Etisk Medvetenhet´ påverkar ´Objektiviteten´.Metod: Arbetet bygger på en deduktiv kvantitativ metod där vi använt oss av en tvärsnittsdesign i form av en surveyundersökning med en onlineenkät som insamlingsmetod för primärdata i studien. Primärdata har analyserats med statistiska metoder i statistikprogrammet SPSS och resultatet redovisas i huvudsak i tabellform vilket sedan diskuteras mot tidigare forskning.Resultat och slutsats: Inget signifikant samband har erhållits för hypotesen att ´Objektivitet´ skulle bero på ´Etisk kultur´ eller ´Etisk medvetenhet´. Ett signifikant samband för hypotesen att ´Etisk medvetenhet´ påverkas av ´Etisk kultur´ visade sig i resultatet av vår studie.

Unga tillväxtföretag är svåra att värdera då tillgången till information är bristfällig. En potentiell Investerare måste därmed uppskatta det unga tillväxtföretagets framtida utveckling då trender inte kan spåras i historisk data. Osäkerhetsfaktorn, såväl som den höga risken för misslyckande, måste således vägas in. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur värderingen av unga tillväxtföretag går till i praktiken samt se hur risk och irrationalitet hanteras i processen. Vårt delsyfte är även att urskilja de faktorer som styr priset på ägarandelen.Vi har valt en kvalitativ ansats för att besvara vår frågeställning och för att få en djupare förståelse för de faktorer som inverkar på värderingen samt få en inblick i det mänskliga beteendet i investeringsprocessen.

När IAS 40 infördes den första januari 2005, för börsnoterade bolag, fördes diskussioner i samband med införandet. Diskussionerna handlade om huruvida alla företag skulle redovisa till verkligt värde eller anskaffningsvärde och hur rättvisande årsredovisningarna skulle vara i jämförelse med tidigare. Om företag tillämpar olika varianter av värderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Uppsatsens undersökningsfrågor är: ? Vilka problem har fastighetsbolagen upplevt vid införandet av standarden IAS 40? ? Vad för påverkan har användningen av verkligt värde haft på fastighetsförvaltnings eget kapital och vinst? ? Värderas bolaget internt eller externt av kvalificerade fastighetsvärderare vad gäller deras fastighetsbestånd? ? Hur uppfattar fastighetsbolagen harmonisering av redovisningsprinciper? Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad övergången från RR 24 till IAS 40 har inneburit för fastighetsbolagen och deras värdering av förvaltningsfastigheter.

Varför väljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillämpa frivilligt hållbarhetsarbete och tillhandahålla frivillig hållbarhetsredovisning? Vilka är deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en självklarhet att det är en fråga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillämpningen av hållbarhetsaspekterna är så pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal påverkningsbara element för att ge läsaren en djupare förståelse kring varför företag arbetar med frivilliga hållbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhållandets och enskilda kritiska händelsers påverkan är faktorer som ställts i fokus. Vidare har vi även granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehållandes principer för en hållbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hållbarhetsaspekternas tillämpning och företagens vitala strävan efter livsnödvändiga resurser. Som stöd för våra resonemang har vi använt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin.