Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en Inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

Reindeer husbandry and Forestry are both area related industries and will in big extent use the same lands. Conflicts often arise because of that the industries have different interests. Many of the activities done by the forestry influences the reindeer husbandry in an undesirable way, simultaneously as the reindeer husbandry activities can have negative consequences for the forestry. One such forestry activity is fertilization. It was during the 1960´s forest fertilization began to be practiced and the reason was that the increase in growth that the fertilization gave could be able to cover for the future shortage in wood many feared. During the 1970´s when the fertilizing activities were most intensive about 200 000 ha was fertilized annually.

Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är den snabbast växande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det är en av de mest skadliga formerna av avfall för människors hälsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand på rätt sätt. Sverige påbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket är av de högsta insamlingsnivåerna inom EU, men trots det slängs fortfarande smått el-avfall så som hushållsprodukter, mobiltelefoner och lågenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgänglighet på insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushållsavfallets sammansättning visar att innehållet av el-avfall i stort sett är oförändrat, trots ökad tillgänglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbättringsåtgärder har antingen tittat på insamlingssystemets brister utifrån ett nationellt perspektiv eller på effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. Utifrån dessa har slutsatser dragits om allmänna brister och potentiella förbättringsåtgärder.

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser.

Det här är en studie kring ämnet flexibel utformning av offentliga rum, och ett förslag på hur Båstads hamnområde skulle kunna utvecklas till en plats som på ett mer tillfredsställande sätt kan användas året runt. Idag är hamnen en plats som präglas av några månader med intensivt liv och mycket rörelse under sommaren, för att sedan bli en tom och oanvänd plats vintertid. Förslaget har föregåtts av analyser, både under vinter och sommar, av hamnens rumslighet, aktivitet, rörelse och attraktioner, en litteraturstudie kring ämnet flexibel utformning av offentliga rum, samt två studiebesök på mindre orter i Sverige som kämpar med en liknande problematik. Förslaget har också föregåtts av en Inventering av området, samtal med tjänstemän på Båstads kommun och näringsidkare i hamnen samt studier av tidigare planprogram och planer för hamnen framtaget av kommunen. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna och med inspiration från litteraturstudien och studiebesöken har jag tagit fram ett förslag på hur Båstads hamnområde skulle kunna utvecklas, göras mer flexibelt och därav mer användbart hela året.

Änget är en miljö skapad av människan under flera tusen år av hävd. Detta har gjort änget till en artrik plats där många konkurrenssvaga växter men även rödlistade arter har hittat ett habitat att leva i. Ända sedan tiden runt Kristi födelse när djuren började stallas in på vintern på grund av att klimatet blev kärvare har ängen slåttrats för att få foder till djuren. När sedan jordbruket rationaliserades med vallodlingar, konstgödsel och maskiner försvann ängets funktion och därmed också många av landets ängen. På Gotland tog det längre tid än i övriga landet innan ängena odlades upp detta tack vare att myrarna dikades ut för uppodling men även på grund av gotlänningens lynne.

Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrån rektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En Inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

På uppdrag av Umeå kommun genomför WSP Samhällsbyggnad i Umeå en Inventering av vattendragen och näringstillförseln till Nydalasjön i Umeå. Projektets huvudsyfte är att få fram aktuell referensdata inför framtida riskbedömningar och beslut om tilltänkta projekt kring Nydalasjön och Umeåregionen i stort. Detta examensarbete är en del av uppdraget och utgör ett led i projektets redovisning. Syftet med examensarbetet var att utreda den aktuella närsaltsbelastningen till Nydalasjön samt att skapa underlagsdata för ett framtida miljöarbete kring sjön. Målet var att kartlägga Nydalasjöns tillrinningsområde samt massflödena av närsalter till sjön eftersom dessa parametrar styr algtillväxten i sjön.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvärden i ungskogsområden (yngre än ca. 35 år) på Sundsvalls arbetsområde, SCA. Den äldre, vid avverkning sparade skogen i ungskogsområdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog", "Sumpskog", "Strand-, bäckskog", "Småbiotoper", "Myrholmar", "Häll-, blockmark", "Kulturmark" och "Trivial skog". De sex första biotopklasserna är SCA:s egna definierade sk.

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser.

Examensarbetet har syftat till att kartlägga försörjning och lagerhållning av material, som ligger på lineförråd hos ABB Machines, samt utarbeta förbättringsförslag för att minska kostnaderna och samtidigt höja den interna servicenivån. Litteraturstudier har genomförts, inom bland annat lagerstyrningssystem, styrning av lågvärdesartiklar och ABC-analys. För att se hur andra företag har valt att lösa försörjningen av lågvärdesartiklar genomfördes en fallstudie hos ABB Robotics och som komplement till teorin om leverantörsstyrda lager, även kallat VMI, genomfördes en fallstudie hos Motor & Machines leverantör Arvid Nilsson Sverige. Analys av nuläget utifrån litteraturstudien visar på ett antal förbättringsmöjligheter inom områdena lager och lokaliseringen av lineförrådsmaterial, materialförsörjningsflödet samt underhåll av lager. Medellagervärdet för lineförråden är 6,7 M SEK.

Riskträd är ett välanvänt begrepp inom den urbana miljön, men hantering och uppföljning av dessa skapar många frågetecken för förvaltare och markägare. I bland annat USA och Storbritannien ser domstolar allt hårdare på ansvaret för olyckor uppkomma av fallande träd. Detta gör att kraven på förvaltningar och markägare har höjts väsentligt under det senaste decenniet. Dokumentation som till exempel vad som inventerats, hur ofta Inventeringen sker och vilka åtgärder som vidtagits är saker som en förvaltare i princip tvingas att göra för att kunna bevisa sin oskuld när ett träd faller. Kraven på dokumentation leder till att mindre förvaltningar kan ha svårt för att klara hanteringen av träd ekonomiskt eller på samma sätt som större förvaltningar kan. Förvaltningar kan dock oavsett storlek komma långt i sin riskhantering av träden genom att göra det mest nödvändiga.

Allt sedan oljekriserna på 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande växt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mål inom EU om att energieffektivisera och från och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara Nära Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som är ett NNE-hus får medlemsländerna göra själva. För att snart kunna bygga lågenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser från demonstrationsprojekt. Kvaliteten på energiberäkningar behöver också höjas nu när efterfrågan av energieffektiva byggnader är större som kräver uppföljningsunderlag från olika fastigheter.Syftet med denna studie är att bidra till kunskaperna om erfarenheter från demonstrationsprojekt inom lågenergibyggnader med fokus på flerbostadshus med solfångare.

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebär att genom gestaltning tillgängliggöra en naturupplevelse där skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fått agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmärksammar en trend; att med hjälp av arkitektur tillgängliggöra naturen med syftet att denna ska framstå som attraktiv, samt anpassas efter den urbana människans rekreativa önskemål. Arkitekturen fungerar här som en slags länk mellan människan och naturen, vi frågade oss om denna hjälpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utsträckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för våra erfarenheter från en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansåg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjälp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande när naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utsträckning en känsla av distans mellan oss och omgivande natur.