Sök:

Sökresultat:

626 Uppsatser om Inventering av katter - Sida 25 av 42

Energieffektiv förskola : Utformning och gestaltning av en passivhusförskola

En expandering av storstäder har bidragit till att nya behov måste uppfyllas. Däribland behovet av nya förskolor. Idag och i framtiden kommer det ställas höga krav på att nya byggnader ska bli mer energieffektiva och det är viktigt att kommuner ligger i framkant i denna utveckling då de ska vara ett föredöme i samhället. Valet föll därför på att kombinera dessa behov och krav genom att gestalta en energieffektiv förskola i Haninge kommun som är i ett expansivt skede. Genom inventering av befintlig information kring ämnena förskola och energieffektivt byggande, samt studiebesök och fallstudier valdes att förskolan skulle gestaltas enligt passivhusteknik. Informationen behandlar bland annat krav från BBR, FEBY och Lpfö98. Det var genom dessa metoder som ett lokalprogram innehållandes en sambandsanalys kunde tas fram för kommandeförskola.

Amiralitetsparken Karlskrona

Syftet med detta kandidatarbete är att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjälp av inventering på plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvärdering av platsens kvalitéer och brister följs därefter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremål för en arkitekttävling. Med hjälp av texter av Jürgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet är så viktigt. Därefter beskrivs det spänningsfält mellan auktoritet och tillgänglighet för allmänheten som präglar många offentliga platser, däribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

Tillgänglig trafikmiljö: inventering, intressentdialog och åtgärdsförslag för Västra Esplanaden i Umeå

Studien hade flera syften. Det första var att på detaljnivå kartlägga och presentera vilka hinder som finns i trafikmiljön på Västra Esplanaden, i centrala Umeå. Det andra syftet var att klargöra vilket stråk som används mest av funktionshindrade personer. Ytterligare har syftet varit att studera vilka behov och begränsningar funktionshindrade personer har och hur de upplever trafikmiljön på Västra Esplanaden, vilka brister de upptäckt i miljön och hur trafikmiljön kan förbättras och åtgärdas för att minska deras handikapp. Målet med studien har varit att genom intressentdialog samla åsikter, göra avvägningar och prioritera åtgärder.

MEPS och WinBygg 2000 : En studie av kalkyleringsprogram vid skadereglering

Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering på uppdrag av flera olika försäkringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Året 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försäkringsskador.Den ersättning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det närmaste uteslutande på de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 beräknat.Examensarbetet är en studie om användandet av de olika kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstämmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssätt kartläggs och förbättringar föreslås.Målet är att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjälp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten på så sätt kan förbättras för Erik Larssons Byggnads AB.En fullständig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador från varje försäkringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad.

Skötsel av tätortsnära skog : en utvecklings- och skötselbeskrivning för Karnas backe i Hörby

Inom 100 meter öster om Hörbys tätortsområde ligger Karnas backe med omgivande betes- och skogslandskap. Karnas backe omfattar ca 30 ha och ägs av Hörby kommun med kultur och fritidsförvaltningen som huvudansvarig för tillsyn och skötsel av platsen. Området består av ek- och hassel dominerad blandlövskog med inslag av björk, al och asp. Inom området finns även en ohävdad gammal inägomark. Landskapet är kuperat, variationsrikt och tätortsnära och är därför ett värdefullt rekreation- och friluftsområde.

Möjlighet att sitta för att kunna gå : en fältstudie kring tillgång och användbarhet av bänkar i Sala backe i Uppsala

Det finns människor idag som undviker att gå ut av rädsla för att inte hitta en bänk utmed promenaden. Det är något som inskränker på såväl hälsa som livskvalitet och bör därför ses som en viktig punkt för att göra staden mer tillgänglig. Alla har att vinna på en tillgänglig stad, men framförallt är det rörelsehindrade och äldre som har störst behov av ökad tillgänglighet. Då många rörelsehindrade lider av både fysisk och psykisk ohälsa i oproportionerligt hög grad finns det många vinster med att underlätta möjligheterna till utevistelse. Syftet med uppsatsen är att undersöka tillgången till bänkar i Uppsala.

De bortglömda stenarna : om byars äldre gränsmarkeringar och rågångar i Ekeberga socken

This essay is about the hamlets´ older boundaries, i.e. boundary lines (?rågångar?) and boundary markers in the form of rocks, and an own survey of two hamlet boundaries in southeast Sweden. Many of the boundary rocks were subjected to unintentional damage or destruction that arose during forestry activities, the excavation of ditches, or road construction. Boundaries between hamlets sparsely populated areas were not clearly defined from the beginning, but were established initially in the form of boundary zones, that often consisted of wetlands, watercourses, or mountain heights.

Form Flöde Funktion Stadsförnyelseprojekt på Lövholmen i Stockholm

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Kättingen i Ljusne : gestaltningsförslag som sammanlänkar historien med framtiden och samtidigt främjar spontana förändringar

Examensarbetets syfte är att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. Frågeställningen är: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen långsiktigt sammanhållen och samtidigt främja för spontana förändringar? Detta har undersökts genom en gestaltning av området Kättingen i Ljusne i Hälsingland. Det är en plats som är präglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu används av konstföreningen Konstkraft för att vända den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som är stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hålla spontana workshops. Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.

Trygghet genom gestaltning : Västerledstorg, Enköping

Att känna sig trygg i sin omgivning är en förutsättning för att trivas och må bra. Trygghet är en känsla som innebär frihet från oro eller hot. I dagens samhälle är otrygghet ett utbrett problem och många människor känner sig otrygga i sitt bostadsområde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man väljer omvägar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar människor från varandra. Trygghetskänslan påverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör ämnet relevant för landskapsarkitekter.

Teknik för sekundär öppning av storskaliga brytningsrum

Examensarbetet behandlar tekniker för sekundär öppning av storskaliga brytningsrum i Boliden Mineral AB:s underjordsgruva i Garpenberg: När längden på brytningsrummen överstiger ett visst värde måste brytningen indelas i två steg: där första halvan av rummets längd bryts och återfylls i första steget, varefter återstående av rummets längd bryts i ett andra steg. I inledningen av brytningens andra steg krävs en fri yta att kunna spränga den kvarvarande malmen mot - dels för att ge plats för berget att svälla i och dels för att fungera som fri yta för de av produktionssalvorna uppkomna stötvågorna att reflekteras mot. Den öppningsspalt som används idag åstadkoms genom borrning och sprängning med relativt tätt hålmönster. Idén till arbetet var att det bör gå att göra både kostnads- och tidsbesparingar genom att använda en alternativ metod till borrning och sprängning vid skapandet av öppningsspalten. Målet med arbetet var därför att hitta en teknik som uppfyller denna idé.

Kalmar Tullhamn i förändring - ett planförslag för platsen där stad möter vatten på kulturhistorisk grund.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen. * Den närvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

Sveplaserns användning till inventering/befästning/kontroll av vägmarkering

The thesis mission is to investigate whether the swiveling laser that Vectura (former Vägverket Konsult) has in use to measure the road areas and straddle measuring can be used to detect differences in the reflective road markings function. This is to increase use of the swiveling laser and get rid of the manual measurements performed today.Currently, the measurement of road markings reflective function is performed with both mobile and handheld measuring instruments. The purpose of this thesis is to develop better methods for determination of road markings? reflective function, in order to facilitate the description and suggestions for improvements of the maintenance of road markings reflective function.The questions that the thesis has been to start with are:Can the swiveling laser detect differences in longitudinal and transverse road markings reflective function?The accuracy of measurement has been sweeping the laser over the reference instrument (LTL-2000)Is it necessary with a conversion factor for swiveling laser data against the reference instrument data?To answer the question 2 and 3, there has been a field work in Värnamo where a road stretch with longitudinal road markings and zebra crossing (transverse road markings) has been investigated with a swiveling laser and LTL-2000.The formulas and calculations contained in the thesis are drawn from scientific reports that are produced by VTI in Linköping. The same formula that was used to calculate the optical measurement data was also used for the swiveling laser data.

PLANERA FÖR FÖRTÄTNING GENOM PÅBYGGNAD : "Karlsson på taket", saga eller verklighet?

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak.

Trafikflödets påverkan på turistnäringen : En studie om den nya E4:ans påverkan i Iggesund

Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av vilka sätt turismnäringen i mindre orter påverkas av förändrade trafikflöden. För att besvara mitt syfte har jag fokuserat på följande forskningsfråga: På vilka sätt påverkas turismen av trafikomläggningar?Iggesund är en tätort som ligger i Hudiksvalls kommun, Hälsingland. Den 5 oktober 2011 öppnades en ny E4:a några kilometer väst om Iggesund. Tidigare har E4:an gått igenom Iggesunds centrum vilket gav orten ett stort trafikflöde.

<- Föregående sida 25 Nästa sida ->