Detta arbete är en litteraturstudie som syftar till att öka förståelsen kring inappetenta katter. För att kunna optimera kattens nutrition krävs kunskap kring kattens energi- och näringsbehov samt om katters generella födopreferenser. För att belysa vikten av att katten får i sig näringsämnen i tillräcklig mängd tar arbetet upp hur svält påverkar katten, dels den friska katten som av någon anledning inte äter och dels katten som även lider av någon underliggande skada eller sjukdom. Nutritionen spelar även en viktig roll för kattens sammantagna prognos. Då anledningarna till inappetens hos katter kan vara många nämns här endast några av de vanligare orsakerna översiktligt.För att de nutritionella åtgärderna som sätts in ska ge så bra resultat som möjligt är det viktigt att det finns kunskap kring målen med åtgärderna, att en nutritionell plan läggs upp och att katten noggrant undersöks för att rätt åtgärder ska sättas in.Näring kan tillföras enteralt (via mag-tarmkanalen) eller parenteralt (utanför mag-tarmkanalen).

Blåsten i våra bostads- och grönområden i de skånska slättområdena har länge fyllt mina tankar och jag tycker att det borde läggas ner mer resurser på att skapa lä. I jordbruksområdena får vinden fritt spelrum över slätten och i staden skapas turbulens och förstärkta vindar på grund av trånga passager mellan höga hus. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i ämnet läplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trädgård. I litteraturstudien har jag gjort en växtsammanställning i form av en tabell. Syftet med tabellen är att den ska vara till hjälp vid växtval till en läplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och består av ett jordbruk placerat i slättlandskapet söder om Lund i sydvästra Skåne. På platsen har de flesta träd försvunnit under de två senaste decennierna på grund av almsjukan då trädbeståndet till största del utgjordes av almar.

Honlig reproduktion är ett brett och komplicerat ämne. I detta arbete analyseras läror och teorier om honan och hennes reproduktion i ett försök att se närmare på de detaljer som påverkar olika aspekter på att vara hona. Arbetet delas upp i olika avsnitt som fokuserar på de olika faktorerna genetik, fysiologi och beteende. Även embryonal utveckling kommer att belysas, då tillväxten och omhändertagandet av avkomman påvisar tyngden av samverkan mellan de ovan nämnda faktorerna. Trots att väldigt få konkreta svar existerar i nuläget är de många teorierna en utmärkt utgångspunkt för att förstå vikten av beteenden, strategier, fysiologi och genetik inom olika arter för deras framgång under utvecklingen..

Att kunna söva reptiler och ge dem smärtlindring är idag inte så självklart som vi gärna vill tro. När vi ser på program på tv som till exempel Veterinärerna så verkar de alltid veta vad de gör, men faktum är att det idag till väldigt stor del saknas forskning och de flesta av de läkemedel som ges till våra ormar och ödlor är inte utprovade på dessa djur och de gånger de är det så är det oftast på någon eller några enstaka arter. Då det i dagsläget finns över 9500 olika kända arter av ormar och ödlor som alla potentiellt kan reagera annorlunda på samma läkemedel är det inte svårt att se vilket enormt utrymme det finns att göra ny forskning på. Den forskning som fram till idag utförts är till största delen inte gjord på våra vanligaste husdjursreptiler. Undantag är gröna leguaner som det finns relativt mycket studier på.

Jag valde ämnet ?marktäckare för hållbara planteringar? då det finns en efterfrågan hos anläggare och kommuner på marktäckande växter som har lång hållbarhet och låga skötselkrav. Dessutom ville jag utöka min kunskap inom växtanvändning då jag kommer att ha nytta av det i min yrkesroll som trädgårdsdesigner och rådgivare. Syftet med arbetet har varit att ta reda på de faktorer som spelar in för att man ska få ett långvarigt resultat i en plantering med marktäckande växter. En sammanställning på tio arter som ofta ger ett lyckat resultat och som skulle kunna användas till att kombineras tillsammans har gjorts. Då det har varit svårt att få tag i relevant information genom litteraturstudier har jag även gjort en fältstudie och intervjuer. Fältstudien gjordes på Splendor Plants försöksodling där en del av försöken är på just marktäckande växter.

Trädbestånden på våra skånska kyrkogårdar kommer inom en snar framtid att behöva förnyas. På senare år har det uppstått allvarliga växtsjukdomar som idag hotar trädens existens och det krävs nu en förnyelse och variation av trädarter för att upprätthålla kyrkogårdarnas värde. Träden är viktiga element på våra kyrkogårdar och de vanligaste trädarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att detta uttryck inte ska gå förlorat krävs det att ersättande trädarter har liknande egenskaper som dagens sjukdomsdrabbade träd. Kyrkogårdens karaktär förändras därmed inte och det arkitektoniska uttrycket på platsen kvarstår vilket är mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De sjukdomsdrabbade trädarter som behandlas i denna studie är: Hästkastanjen ? drabbad av kastanjemalen. Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora. Asken ? drabbad av askskottsjukan. Almen ? drabbad av almsjukan. Linden ? idag inte drabbad av någon allvarlig sjukdom men då trädet är kraftigt dominerande på skånska kyrkogårdar väljer jag ersättande trädarter även till detta träd. Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trädbestånd samt att skydda det nya trädbeståndet mot framtida sjukdomar på kyrkogårdar i södra Sverige.

Detta är ett arbete som tar upp några av de vanligaste vilda däggdjur som viltrehabiliteras, och jag har bland dem valt att skriva om igelkottar, ekorrar, fladdermöss, harar, grävlingar och rävar. Arbetet beskriver även hur dessa arter infångas, hanteras, hyses, frisläpps, samt tar upp vanliga skador och sjukdomar de kan ha. Sjukdomar är dock något som sällan ses hos de vilda djur som kommer till viltrehabiliteringsanläggningarna, om man bortser från parasitangrepp och diverse tandsjukdomar. Däremot är skador vanligt förekommande, och människan är nästan alltid orsaken till dessa. Vanligast förekommande är trafikolyckor, men djur blir även intrasslade i skräp, förgiftade och får ofta frakturer, skallskador och ytliga trauman..

Mörten (Rutilus rutilus) är en vanlig art längs Östersjökusten som utnyttjar kustmynnande vattendrag för sin reproduktion. Lillån och Habbestorpsbäcken är två grenar av ett sådant vattendrag som mynnar i Mönsteråsviken. Information om tidigare uppvandring av mört i de båda bäckarna finns inte att tillgå men den allmänna uppfattningen hos boende i området är att beståndet av lekande mört har minskat kraftigt. Vår studie utfördes i syfte att undersöka mängden lekvandrande mört som utnyttjar Lillån respektive Habbestorpsbäcken för reproduktion. Även populationsstrukturen med avseende på längdfördelning, könskvot, förekomst av hudsjukdom och reproduktiv investering samt förekomsten av övriga lekvandrande arter undersöktes.Provfisket skedde med hjälp av ryssjor.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

3 Sammanfattning I denna rapport undersöks med kvalitativ enkätundersökning som metod, på naturvetenskapligt program nyblivna gymnasieelevers förförståelse och vardagsupplevelse gällande blomväxter. Undersökningen finner att det föreligger indicier som pekar mot att gruppen har förenklade uppfattningar om växtriket. Vidare finner studien att det även om eleverna är förmögna att korrekt använda termen blomväxt, kan finnas skäl att tro att en förenklad bild av blomman och dess attribut föreligger. I undersökningen som omfattade 141 elever framkom en kärna av 11 arter som anges av mer än 20 procent av respondenterna, varav fyra uppgavs av mer än hälften av respondenterna. Gruppjämförelser mellan kvinnliga och manliga respondenter påvisade signifikanta skillnader i svarsbild utan signifikanta skillnader i svarsfördelning över de faktiskt undersökta kategorierna.

En beteendestudie med nötkreatur utfördes under maj-september 2014 på försöksytor sådda i juli 2012 med fyra vallfröblandningar (A-D). Fröblandning A och B innehöll båda 35 % ängsgröe (Poa pratensis), 10 % Rödsvingel (Festuca rubra) och 20 % vitklöver (Trifolium repens) men skilde sig genom att fröblandningen för vall A innehöll 35 % engelskt rajgräs (Lolium perenne) och B innehöll 35 % rörsvingel (Festuca arundinacea). Fröblandningarna C och D hade arter i samma proportioner men skilde sig med avseende på sorter där C bestod av grässorter av fodertyp medan D bestod av sorter för sport ändamål. Både C och D innehöll 44 % ängsgröe, 12 % rödsvingel och 44 % engelskt rajgräs och ingen vitklöver, men vall C syftade i övrigt till att ha likartad sammansättning som A. Syftet med beteendestudien var att studera om nötkreatur föredrar eller undviker någon av vallarna.

Människan har brukat jorden sen många tusen år tillbaka. Förmågan att förändraodlingslandskapet och påverka dess utseende och innehåll har dock varit störst efter andravärldskriget. Många av jordbrukslandskapets arter är synantroper dvs. att de direkt ellerindirekt är beroende av människan för sin existens. Dessa arter har varit människansföljeslagare i tusentals år.

Många arter av dagrovfåglar har varit och är fortfarande hotade. Återinplantering är en vanlig åtgärd för att restaurera rovfågelpopulationer. Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan hur väl man följt IUCN:s riktlinjer för återinplantering och framgången hos projekten. Jag har också utvärderat vilka som är de vanligaste återinplanteringsmetoderna. Dessutom har jag analyserat sambandet mellan projektresultaten och projekttid och antalet utplanterade fåglar.

Tillämpningen av genetiskt modifierade (GM) grödor har varit utbredd över hela världen och har ökat markant sedan den första GM-grödan blev tillgänglig för kommersiellt bruk 1996. Sedan starten har det tillkommit mycket forskning kring risken för spridning av transgener från grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population så måste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna återkorsas upprepade gånger med den vilda arten, det gör att det genetiska materialet från grödan succesivt reduceras i varje generation tills det att transgenen är det enda DNA från grödan kvar hos avkomman. För att denna process ska vara stabil krävs det en stark selektion för transgenen. Det här sättet för en gen att etableras i en population kallas för introgression och tros ha spelat en stor roll i växternas evolution.

Contemporary plant design can be examined by how it relates to two extremes - Nature and Art. This idea is explained by Noel Kingsbury in the book The Dynamic Landscape where he places designers and their projects on a gradient (Kingsbury, 2004). Nature, one of the extremes can be represented by a dynamic, species-rich plant design with native species and with nature as the ideal. The other extreme - Art implies a more static view on plant design. Here, the designs consist of colourful flowers, exotic species and cultivars with double flowers.