Under hösten 2006 och vĂ„ren 2007 följdes 20 st höstrapsfĂ€lt. BestĂ„nden studerades och graderades för att ge ett underlag till en inbördes jĂ€mförelse. Odlingsinsatserna har ocksĂ„ analyserats och ett flertal intressanta resultat kan pĂ„visas. Övervintringen har en fundamental betydelse i svensk höstrapsodling, dagens sortmaterial Ă€r dock mycket vinterhĂ€rdigt och i kombination med att höstarna blivit allt lĂ€ngre och varmare pĂ„ senare tid ökar flexibiliteten vid val av tidpunkt för jordbearbetning och etablering. DaggradsberĂ€kningar Ă€r en vĂ€rdefull informationskĂ€lla som tas fram ur klimatdata.

I undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen anvÀnts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhÀllet har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till lÀsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vÄr undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. UtgÄngspunkterna har dels varit en litteraturgenomgÄng dÀr litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvÀndning har studerats. En kvantitativ enkÀtundersökning pÄ fyra olika skolor riktade till elever och lÀrare samt en kvalitativ intervju med nÄgra utvalda elever genomfördes.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser pÄ sig sjÀlva i en tid dÄ globaliseringen av arbetsmarknaden innebÀr nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utlÀndska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framstÀllning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt dÄ LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte Àr att med en diskursanalytisk ansats studera framstÀllningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att dÀrigenom undersöka hur LO ser pÄ sig sjÀlva och sin omvÀrld. Med andra ord Àr frÄgan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vÄr analys.Vi har i vÄr analys kunnat se hur LO artikulerar tvÄ motstridiga sÀtt att se pÄ sÄvÀl konflikten i Vaxholm som pÄ övriga politiska frÄgor, tvÄ sÀtt som vi valt att kalla vÀlfÀrdsdiskursen och konkurrensdiskursen. BÄda diskurserna Àr sÄvÀl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen Àr LO:s konstruktion av dom andra stÄr den för allt det som LO inte Àr och som de inte identifierar sig med. De andra bestÄr enligt LO av en mÀngd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s Äsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frÄgor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade omrÄden, inom sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den nÀrmsta framtiden? Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med tvÄ typer av enkÀtstudier. Syftet med undersökningen Àr dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser pÄ det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ om företag och organisationer, det vill sÀga det vi ibland benÀmner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ Àldre lÄngtidsarbetslösas situation utifrÄn deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta pÄverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar pÄ personer i Äldersgruppen 50-64 Är som har varit arbetslösa i sex mÄnader eller lÀngre och som Àr lÄgutbildade. En kvalitativ metod har anvÀnts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjÀlp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fÀlt, habitus och symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete Àr vÀldigt viktigt för respondenterna och inte frÀmst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter.

FörsÀkringskassan (FK) har fÄtt i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att anvÀndas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsÀttningar för arbete. Instrumentet bygger pÄ det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den hÀr studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus pÄ innehÄllsvaliditet och anvÀndbarhet. Som metod anvÀndes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i FörsÀkringskassans pilotstudie.

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 Är. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i omrÄden belÀgna i tre kommuner i sydöstra Sverige dÀr socioekonomisk status lÄg nÀra riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av tvÄ bedömare.

De Àr unga eller gamla, funktionsnedsatta och utrikes födda och de fÄr inte en krona frÄn staten. Mer Àn var tionde inskriven i Fas 3 saknar ersÀttning. Samtidigt fÄrderas arbetsgivare 5000 kr i mÄnaden och gratis arbetskraft.Fas 3, sysselsÀttningsfasen Àr Sveriges största arbetsgivare med över 35,000 inskrivna. En majoritet av deltagarna fÄr en ersÀttning frÄn försÀkringskassan men gruppen ersÀttningslösa vÀxer. Riksdagen beslutade juni 2011 att inskrivningarna i Fas 3 skulle upphöra omedelbart.

One of the areas in which current theory on entrepreneurship is ambiguous is in the explanation of how entrepreneurs act when entering a new market. One author that has attempted to contribute in this area is Saras D. Sarasvathy who has tried to explain the entrepreneurs reasoning through the theory of causation and effectuation. The former refers to a reasoning that takes the effect of an entrepreneurial action as given, while the latter looks upon the effects as uncertain, while only the means are given. With a foundation in this theory, Sarasvathy claims that when entrepreneurs enters a new market the level of environmental uncertainty is so high that reasoning based on causal relationships is rendered useless.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.

Uppsatsen syftar till att förstÄ unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnÄ balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fÄtt större inblick i problemomrÄdet utifrÄn vÄra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnÄr de genom en klar grÀnsdragning mellan arbete och fritid och att anvÀnda fritiden till rekreation, ÄterhÀmtning och umgÀnge med familj och vÀnner. DÄ vÄra intervjupersoner Àr nya pÄ arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar pÄ utbildning, har de som mÄl att utvecklas inom sitt yrke.

Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats frÄn tung industri till mer tjÀnsteinriktade verksamheter dÀr det intellektuella kapitalet fÄtt en allt större betydelse. Dagens redovisningsregler, som innebÀr svÄrigheter att redovisa immateriella tillgÄngar, gör det svÄrt för företagen att redovisa en rÀttvisande bild av företagets vÀrde. Problemet har lett till att mÄnga företags bokförda vÀrde skiljer sig markant frÄn marknadsvÀrdet. IstÀllet lÀmnar mÄnga företag idag en omfattande kompletterande information om det intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga vÀrde till intressenterna. Syftet med denna uppsats var att belysa analytikernas behov av information om det intellektuella kapitalet vid företagsvÀrdering.

Integration of the labor is becoming increasingly topical, with increasing immigration. Labour market integration has been proved to be problematic, partly due to linguistic and cultural differences between the migrant's home country and Sweden. Difficulties with labour market integration have resulted in high numbers of unemployment and dependence on social welfare. Projects VIAM is an employment project conducted by FolkhÀlsobyrÄn AB in VÀsterÄs, aimed at finding jobs for welfare dependency immigrants. The purpose of this study is to investigate how the informants on FolkhÀlsobyrÄn and administrators on the Social service in VÀsterÄs has experienced the work of the project VIAM, development issues and the informantŽs and administratorŽs perception of factors that are influencing immigrantŽs employment situation in VÀsterÄs.