Sökresultat:
1627 Uppsatser om Invandrares etablering pć arbetsmarknaden - Sida 48 av 109
Ska jag, ska jag inte?: - En studie av hur intentionen till eget företagande i Norrbotten pÄverkas av strukturfonderna samt Ikeas etablering i lÀnet
Title: Shall I, shall I not? ? A study of how the intention to engage in entrepreneurial behaviour in Norrbotten is influenced by the financial support from the Structural Funds and the establishment of Ikea in the city of Haparanda. Author: Erica Carlson Tutor: Professor Carin Holmquist/ Docent Monica Lindgren Purpose:The purpose of this thesis is to study what aspects that cause the intention to start a company. Therefore this thesis will look at two different situations, the Structural Funds and the establishment of Ikea in Norrbotten, to try to find out if and how these two situations affect the intention among potential entrepreneurs to engage in entrepreneurial behaviour. Method: A qualitative method is used, since this thesis aims at getting an understanding of a specific phenomena; the intention to entrepreneurial behaviour.
Den skrÀckinjagande och Ängestframkallande tekniken : En korpusundersökning av hur nyorden nomofobi och rÀckviddsÄngest har etablerat sig i det svenska skriftsprÄket
Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur nyorden nomofobi och rÀckviddsÄngest har etablerat sig i svenskt skriftsprÄk. De tvÄ teoretiska utgÄngspunkter som jag har utgÄtt frÄn Àr dels sprÄkets utveckling i relation till samhÀllets utveckling, dels hur den sprÄkliga utvecklingen ser ut i relation till anvÀndandet av detsamma. Som metod har jag anvÀnt mig av delar frÄn korpuslingvistiken och dÀrmed av olika korpusdatabaser, det vill sÀga stora datorbaserade textsamlingar, samt av programmet Wordsmith och, i vÀldigt begrÀnsad omfattning, sökmotorn Google. För att fÄ fram hur orden har etablerat sig har jag valt att undersöka etableringen utifrÄn nÀr och var jag kan finna orden samt i vilken utstrÀckning skribenterna har valt att omnÀmna dem och vilka ord som Àr vanliga i samband med de valda orden. Jag har Àven undersökt om jag kan finna tendenser till vidareordbildning, synonymer, en vidare betydelser för respektive ord samt hur utvecklingen av anvÀndandet ser ut över tid.
HUR PĂ VERKAR EN PRIVATISERINGLĂKARE OCH SJUKSKĂTERSKORSATTITYDER OCH ARBETSSITUATION?
Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decenniernaförÀndrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi harfÄtt nya driftsformer. Detta gÀller bland annat sjukvÄrden dÀr detskett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en delundersökningar om organisationsförÀndringars inverkan pÄpersonalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper pÄolika hierarkiska nivÄer inom samma organisation pÄverkas iförhÄllande till varandra. För att undersöka detta anvÀndesmaterial frÄn en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus somprivatiserades.
Trivs rekryterarna pÄ sin arbetsplats? : Upplevelsen av arbetstillfredsstÀllelsen pÄ ett bemanningsföretag
Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och Àr hÀr för att stanna. Branschen Àr enorm och avser att underlÀtta samhÀllets arbetssituation. För mÄnga unga Àr det den första sprÄngbrÀdan in pÄ arbetsmarknaden. ArbetstillfredsstÀllelse och motivation Àr en viktig aspekt att ta till vara pÄ i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behÄlla den goda atmosfÀren. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som Àr utmÀrkande för rekryterarnas arbetstillfredsstÀllelse.
Den nya diskrimineringslagen - ett stÀrkt rÀttsskydd? : En studie med fokus pÄ kvinnors skydd pÄ arbetsmarknaden och funktionshindrades skydd inom utbildningsomrÄdet
Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ămnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .
Nyetablering i Ryssland av svenska smÄföretag: en vÀgledning
Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva vad svenska smÄföretagare bör tÀnka pÄ vid en nyetablering av ett tillverkande smÄföretag i ryska BarentsomrÄdet. Vi har studerat tvÄ företag för att kunna beskriva hur de gÄtt tillvÀga och vilka problem de stött pÄ vid en ny etablering. VÄr empiriska studie visade sig Àven stÀmma mycket vÀl överens med vÄr teoretiska studie. För att lyckats med nyetablering i Ryssland sÄ har vi har kommit fram till följande slutsatser. Företagen bör ha ett majoritetsÀgande och ha pÄlitlig svensk personal pÄ plats för att leda arbetet.
Individuell lönesÀttning och motivation : en studie av en kommunal förvaltning och ett privat företag
Individuell lönesÀttning Àr idag det dominerande lönesystemet bÄde inom privat och offentlig sektor. Trots det Àr dess effekt relativt outforskad. En allmÀn förestÀllning Àr att det Àr ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesÀttning fungerar som motivation för individen, om motivationen pÄverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet fÀrgas av jÀmstÀlldhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom frÄn en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att Àven andra faktorer i arbetet motiverar och ibland Àr viktigare.
Att S?kra Sveriges Ekonomiska V?lm?ende: En analys av LAS-?ldern och dess inverkan p? ?ldres pensionsbeslut
Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .
Aktiva ÄtgÀrder mot diskiminering
RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.
Etableringsbodar - köpa kontra hyra : Studie för NCC Construction Karlsta
Examensarbetet Àr gjort för NCC Construction AB i Karlstad, all indata Àr baserad pÄ NCCs tidigare projekt i VÀrmland. De flesta byggentreprenörer hyr sina etableringsbodar med vetskapen om att det kostar mer Àn att investera i bodar, men utan studier pÄ att det Àr lönsammare att köpa bodarna. Studien Àr gjord pÄ Cramos energieffektiva bodar. Energiförbrukningen för produktion av en byggnad uppgÄr till 15 % av byggnadens livscykel, vilket leder till stora kostnader. En stor del av energin i produktionsskedet gÄr till etableringsbodarna, undersökningar har gjorts pÄ bodar för att fÄ fram en energieffektiv bod och dÀrmed har utgifterna pÄ etableringarna minskat. Det finns ytterligare ett sÀtt att spara pengar pÄ gÀllande etableringen och det Àr att Àga sina etableringsbodar.
Feminisering och statusdegradering - en studie av den förÀndrade skolledarrollen
AbstractDet finns ett strukturellt förtryck och ett systematiskt underordnande av kvinnor i samhÀllet. Den svenska arbetsmarknaden Àr segregerad; positioner, yrken och sektorer Àr könsmÀrkta, och beroende pÄ mÀrkning erhÄller de olika hög status. Denna mÀrkning Àr förÀnderlig och nÀr segregeringsmönster förÀndras, förÀndras positioners könsmÀrkning.Skolledaryrket har genomgÄtt en lÄng och trög förÀndringsprocess av könsmÀrkning och Àr nu kvinnodominerat, vilket följts av diskussioner om skolledaryrkets sÀnkta status.Genom litteraturstudier rekonstruerar vi konstruktioner av manligt och kvinnligt och genom diskursanalys belÀgger vi att en feminisering av skolledaryrket Àgt rum. Genom feministisk teori om genussystemet förklarar vi hur isÀrhÄllandet av könen, samt kvinnans underordning mannen, skapar en intim förbindelse mellan fenomenen statusdegradering och feminisering..
Etnisk bostadssegregation i Stockholms lÀn : - ett resultat av diskriminering, invandrares boendepreferenser eller olika ekonomiska förutsÀttningar?
Segregation avser det rumsliga Ätskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar pÄ den etniska bostadssegregationen men syftar dÄ endast pÄ individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stÀmmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms lÀn och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsomrÄden dÀr överrepresentationen av individer med samma födelseland Àr relativt hög.
Att komma till Sverige : En kvalitativ studie om kvotflyktingars förkunskaper och upplevelser av den första tiden i det nya landet
Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. DĂ€refter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrĂ„n förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgĂ„ngspunkt intervjuades sju individer i Ărnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjĂ€lp av etablerade teorier som mĂ€nniskans behovshierarki och en kĂ€nsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat Ă€r att intervjupersonerna hade vĂ€ldigt begrĂ€nsade förkunskaper om Sverige innan ankomst.
Etablering av höstraps i mellansverige :
The production of oilseed rape is an important issue in Sweden and those who never have grown oilseed rape (OSR) are now willing to try. It is always a risk to grow oilseed rape, specially winter OSR, because of outwintering. This risk increases as you go north and therefore establishment and autumn growth is very important. These are some of the reasons that I have chosen to write about the establishment of winter oilseed rape in Middle Sweden.
There are many factors that influence the outcome of the establishment, e. g.
Varför Àr inte omvÄrdnadshandledning mer etablerad i vÄrden?
Trots att omvÄrdnadshandledningens goda effekter pÄ vÄrden har dokumenterats och trots att sjuksköterskestuderade har lÀrt sig metoden pÄ Malmö högskola sedan 1993 upplevde författarna under sin verksamhetsförlagda praktik att metoden inte etablerats ute pÄ avdelningarna. Syftet med studien var att kartlÀgga huruvida omvÄrdnadshandledning bedrivs pÄ kirurgiska kliniker pÄ ett sjukhus i södra Sverige, samt i de fall det inte görs, undersöka vilken orsaken till detta Àr utifrÄn verksamma sjuksköterskors uppfattning. Studien Àr kvalitativ och metoden för datainsamling var semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor som var verksamma pÄ kirurgiska kliniker. Som analysmetod anvÀndes en modifierad version av Burnards (1991) innehÄllsanalys. Vid analysen framkom följande kategorier: Brist pÄ tid och ekonomiska resurser, bristande behov, aspekter relaterade till kultur och tradition, brister i organisation och funktion, negativ instÀllning sedan studietiden pÄ Malmö högskola, har haft omvÄrdnadshandledning pÄ avdelningen som inte fungerade, att vara nyutexaminerad sjuksköterska, okunskap om omvÄrdnadshandledning samt konfliktrÀdsla.