Invandrarkvinnor Àr den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor Àr Àven den grupp som utsÀtts för mest diskriminering pÄ arbetsmarknaden bland annat pÄ grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tio invandrarkvinnor sjÀlva upplever sin situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Syftet Àr vidare att undersöka vilka förutsÀttningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjÀlpt dem att komma in pÄ arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrÄn tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vad elever som har gÄtt ett program inom gymnasiesÀrskolan fÄr för vÀgledning mot arbetsmarknaden under skoltiden samt efter avslutade studier..

Problem: DÄ konfektyrmarknaden Àr vÀlutbredd krÀvs det att företag inom den branschen noga övervÀger hur de vill etablera sin produkt pÄ en ny marknad och hur de ska gÄ tillvÀga vid en internationalisering. Det finns flera olika tillvÀgagÄngssÀtt vid etablering och internationalisering. Uppsatsen beskriver dock företags etablerings- och internationaliseringsprocess utifrÄn utvalda internationaliserings- och etableringsmodeller samt ett antal begrepp.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur företaget Manner har gÄtt tillvÀga med sin etablering i Sverige med hjÀlp av erfarenheter frÄn etableringen pÄ hemmamarknaden och distributörens erfarenhet pÄ den svenska marknaden. Metod: Studien Àr uppbyggd med tvÄ huvudrubriker som Àr etablering och internationalisering. Data som har anvÀnts Àr primÀrdata i form av intervjuer som var semistrukturerade och utfördes bÄde i form av personliga intervjuer, mejlintervjuer och telefonintervjuer.

Detta Àr en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlÀnde invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trÀdde i kraft december 2010 med syftet att underlÀtta etableringen pÄ den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlÀnda invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen Àr Carol Lee Bacchis ?What?s the problem represented to be??, vilken fokuserar pÄ hur ett politiskt problem framstÀlls genom att studera vilka lösningar som föreslÄs. Efter en noggrann genomgÄng av ett antal policydokument som framstÀlldes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlÀnde invandraren i den politiska diskursen implicit framstÀlls som omotiverad och oförmögen till att trÀda in pÄ den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med ÄtgÀrder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhÀllets agerande lÀmnas oproblematiserat. De följder detta kan fÄ Àr dels att de nyanlÀnda invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhÀllets attityd gentemot dessa riskerar att försÀmras.

Examensarbete, Enterprising and Business Development, Ekonomihögskolan vid LinnĂšuniversitetet, företagsekonomi, 2EB00E, VT 2012Författare: Martin Åkesson och Malin LindqvistHandledare: Lena OlaisonTitel: Etablering av möbelföretag i Sverige: En studie om anpassning och standardiseringBakgrund: Minskade barriĂ€rer mellan grĂ€nser medför att det blir allt lĂ€ttare för företag att förflytta sin verksamhet till andra lĂ€nder genom etablering. EfterfrĂ„gan frĂ„n befintliga kunder och potentiella kunder gör att verksamheten ser möjligheter i att utmana konkurrenter pĂ„ en ny marknad. En marknad som utvecklats pĂ„ grund av minskade barriĂ€rer i och med EU, Ă€r den svenska marknaden. Möbelbranschen i Sverige utmĂ€rks av ett fĂ„tal stora aktörer som historiskt innehar majoriteten av marknadsandelarna. Men dessa marknadsandelar har blivit mindre med Ă„ren och ger plats för nya aktörer pĂ„ marknaden.

Uppsatsen behandlar lÄgprisbutikers etablering pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Fokus ligger pÄ dessa butikers intrÀdes- och lokaliseringsstrategier. Eftersom etablering Àr knutet till en mÀngd olika faktorer och för att fÄ en tydlig bild av den rÄdande situationen pÄ den svenska dagligvarumarknaden, liksom i vilken riktning marknaden Àr pÄ vÀg har Àven en marknadsanalys gjorts. Den svenska dagligvarumarknaden har lÀnge karaktÀriserats av internationellt sett höga priser och ett fÄtal stora aktörer. Situationen hÄller dock pÄ att förÀndras i och med lÄgprisbutikernas intrÀde.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur en etablering i Tyskland kan gÄ till och undersöka vilka problem som kan uppstÄ. Vidare Àr syftet att ta fram en lathund som ska hjÀlpa företag med planeringen av sin etableringsprocess. Metod: Uppsatsen har anvÀnt en fallstudie över etableringsprocessen mellan Tyskland och Sverige. PrimÀrdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter kunniga om etableringsprocessen. Den teoretiska referensramen bestÄr av internationaliseringsprocessen, etableringshinder och kulturella skillnader. Ramen har anvÀnts för att kunna analysera uppsatsens empiri och dra slutsatser. Slutsats: Uppsatsens slutsats Àr att Tyskland erbjuder en marknad med stor potential och det kan konstateras tvÄ sÀtt som Àr vanliga vid etablering i Tyskland.

Studiens resultat tyder pÄ att konstnÀren har bÀst förutsÀttningar till lyckad etablering genom nÀtverk och goda relationer med aktörer bÄde inom- och utanför branschen. Anledningen till detta Àr vikten av sjÀlvstÀndigt arbete, tillsammans med beroendeförhÄllandet till kunden, dÀr komplexiteten kring vad den konstnÀrliga produkten egentligen Àr, och skapandeprocessen bakom denna, utgör annorlunda förutsÀttningar för en transaktion. Av studiens resultat kan Àven tolkas att dessa nÀtverk till stor del synliggörs genom konststudier pÄ högre nivÄ, dÀr lÀrare och mentorer spelar en central roll. Vidare klargörs att konstnÀren ej trivs i att inta rollen som entreprenör, dÄ detta tar fokus frÄn skapandeprocessen. .

Bakgrund och problemformulering: Att emigrera till ett frĂ€mmande land som Ă€ldre medför att individen ofta stĂ€lls inför flera problem pĂ„ grund av begrĂ€nsning av egna resurser. Äldre invandrare som lĂ€mnat sitt hemland stĂ€lls inför ovĂ€ntade situationer dĂ„ relationen till det gamla livet bryts och de börjar om pĂ„ nytt igen i det frĂ€mmande landet. Det leder till att kontinuiteten i livet förĂ€ndras vilket resulterar i en förlust av sammanhang, mening, identitet, hopp och sociala kontakter, och de har dĂ„ en sĂ€rskild hög tendens för att utveckla ohĂ€lsa.Syftet: Syftet med studie Ă€r att belysa hur Ă€ldre invandrare upplever sin hĂ€lsa.Metod: Uppsatsen Ă€r en litteraturstudie dĂ€r sju kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Databaserna som anvĂ€ndes för att söka artiklar var Samsök, Google Scholar, Cinahl och Academic Search Elite. Med kvalitativ metod kunde vi sammanstĂ€lla kvalitativa studier utifrĂ„n den enskildes upplevelse och livsberĂ€ttelser, dĂ€r individen uttryckte sig med egna ord.Resultat: I analysen framkom olika faktorer som visade sig vara av betydelse för Ă€ldre invandrares upplevelse av hĂ€lsa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka attityder sistaÄrselever pÄ gymnasiet har till etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden samt hur de ser pÄ olika metoders möjligheter att motverka den. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:? Vilka attityder finns det bland sistaÄrselever pÄ gymnasiet till etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden?? Hur ser eleverna pÄ de olika metoderna avidentifierade ansökningshandlingar, positiv sÀrbehandling och kvotering nÀr det gÀller anvÀndning och genomförbarhet?? Hur ser eleverna pÄ metodernas möjligheter att motverka etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden?Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning, vilken har gjorts pÄ en gymnasieskola i en mellanstor stad med 100 elever. Jag har anvÀnt mig av statistikprogrammet SPSS för att analysera mina empiriska data. Jag har sedan jÀmfört resultaten med tidigare forskning och teorier.Resultaten visar att ungdomarna Àr medvetna om att etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr ett problem och att eleverna tror att det finns sÀtt att motverka etnisk diskriminering pÄ.

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Svenska studier visar att invandrare i Sverige har sÀmre hÀlsa Àn de som Àr födda hÀr. Ekonomiska problem, sociala faktorer, arbetslöshet, sprÄksvÄrigheter, diskriminering och en kÀnsla av att inte kÀnna sig trygg kan vara anledningar till att invandrare har sÀmre hÀlsa. För att lÀttare förstÄ en del av invandrarpatienters livsvÀrld krÀvs det ökad kÀnnedom hos vÄrdpersonal om hur dessa mÀnniskor upplever sin hÀlsa.Denna uppsats Àr en litteraturstudie dÀr Ätta kvalitativa svenska studier har analyserats. Syftet Àr att beskriva negativa faktorer som kan pÄverka hur invandrare upplever sin hÀlsa i det nya hemlandet. Personerna i studien kommer frÄn mÄnga olika lÀnder och studierna Àr gjorda i ett flertal olika sammanhang.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska sprÄket skiljer sig utifrÄn deras sprÄkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras sprÄkattityder och deras sprÄkfÀrdighet, sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning. Nittioen enkÀter delades ut och 89 svarade, varav 14 mÀn och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utlÀndsk bakgrund som lÀser svenska sprÄket pÄ Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att invandrare med lÄg landstatus har mer positiva attityder till svenska sprÄket Àn invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till sprÄkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning.

This thesis is a qualitative study of a new law that was applied in December 2010. The law is called Lagen om etableringsinsatser fo?r vissa nyanla?nda invandrare, and is meant to help newly arrived immigrants that come to Sweden to establish themselves in the Swedish society. The aim of the study is to see what discourses the Swedish government produces as a result of this new law. Interesting for the study is to see what happens in the implementation stage at a local level, in this case in the municipality of O?rnsko?ldsvik.Theoretically and methodologically I emanate from critical discourse theory and institutional theory.

Syftet med den hÀr studien Àr att skapa en modell för att öka förstÄelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.DÄ begreppet kultur Àr brett har vi valt att avgrÀnsa studien till matkultur. Anledningen till detta Àr att Àmnet Àr aktuellt i Sverige dÄ regeringen Àmnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krÀvs förstÄelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att fÄ ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter gÄr till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.