Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vÀgledningsomrÄden att lÀmna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som fÄr dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anstÀllningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark Àr en potentiell arbetsmarknad för svenska vÀgledare. Teori som anvÀnds i studien Àr push-pull. Ogynnsamma villkor pÄ en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor pÄ en annan drar till sig, pull.

TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga. TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

I arbetslivet har omfattande förÀndringar Àgt rum, vilket har inneburit hÄrdare villkor för alla men kanske sÀrskilt för dem som av olika anledningar stÄr utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats Àr en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av mÀnniskor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förstÄelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmÀnhet, samt deras förhÄllande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad pÄ djupgÄende intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens bÄda handledare. Slutsatserna av vÄr studie bygger pÄ analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit Àr att deltagandet i Solakoop Àr för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat sjÀlvförtroende,initiativförmÄga och ansvarskÀnsla.

Vi har genom en kvalitativ studie undersökt relationen mellan JMM-utbildningen och journalistyrket, samt huruvida JMM-programmet Àr en professionsutbildning som förbereder studenten för journalistyrket. Detta har skett genom intervjuer med nio före detta JMM-studenter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har varit professionsteorier samt utbildningens betydelse i professionaliseringen av journalistyrket. Resultatet visar att intervjupersonerna Àr nöjda med JMM-utbildningen, Àven om de kÀnner att de inte blev helt förberedda pÄ den journalistiska yrkesroll de mött ute i arbetslivet.VÄra slutsatser Àr att utbildningen till viss del förbereder för journalistyrket, men att den aldrig kommer att kunna motsvara journalistyrkets verklighet gÀllande de redaktionella villkoren. Det Àr ocksÄ pÄtagligt att JMM-utbildningen förmedlar tydliga normer och vÀrderingar som ger en god grund att stÄ pÄ.

Vi befinner oss idag i en tid med hög ungdomsarbetslöshet. Arbetsmarknaden för unga har förÀndrats och deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden har senarelagts. Till viss del handlar det om att ungdomar befinner sig i utbildningssystemet lÀngre men Àven arbetslösheten bland unga har stigit. Det har gjort att arbetslöshet bland ungdomar ofta har hamnat i fokus i den politiska debatten. I debatten har förslag pÄ hur situationen kan förÀndras diskuterats, de största förslagen Àr utbildning, praktik och sÀnkta arbetsgivaravgifter.

NĂ€r alkoholen kommer nĂ€rmare- om förĂ€ndrad alkoholtillgĂ€nglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, HĂ€lsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som hĂ€nder i en kommun nĂ€r alkoholtillgĂ€ngligheten förĂ€ndras, och detta med utgĂ„ngspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel pĂ„ alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) AlkoholkĂ€llor 6) Möjligheter till tillgĂ€nglighetsbegrĂ€nsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrĂ„gan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjĂ€nst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rĂ„det och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

NĂ€r alkoholen kommer nĂ€rmare- om förĂ€ndrad alkoholtillgĂ€nglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, HĂ€lsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som hĂ€nder i en kommun nĂ€r alkoholtillgĂ€ngligheten förĂ€ndras, och detta med utgĂ„ngspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel pĂ„ alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) AlkoholkĂ€llor 6) Möjligheter till tillgĂ€nglighetsbegrĂ€nsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrĂ„gan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjĂ€nst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rĂ„det och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

UndersysselsÀttning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet Àr vanligt förekommande pÄ arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras Àven ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men Àven mÀn Àr bÄde deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka grupper som Àr ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet pÄverkas av arbetslöshetsersÀttningen. Data som anvÀnds i uppsatsen Àr frÄn Statistiska centralbyrÄns arbetskraftsundersökningar samt statistik frÄn Arbetsmarknadsverket.

Att personer kan fÄ studie- och yrkesvÀgledning i skolan vet de flesta, men var vÀnder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anstÀllda pÄ samma arbetsplats i minst 15 Är, som har eller haft en önskan om förÀndring, kÀnner till om vuxenvÀgledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna lÄnga anstÀllningstid pÄ samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlÄsta eller ?stannare? pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att sÀkerstÀlla att de haft tankar pÄ att förÀndra sin arbetssituation men inte genomfört nÄgon förÀndring. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvÀgledning, vad de skulle behöva stöd i, var och pÄ vilket sÀtt de tycker att vuxenvÀgledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrÄn tre teman som bygger pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

Syfte: Studiens syfte Àr att granska hur en organisation kan Àndra attityden hos Ähörare genom effektiv marknadskommunikation.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie med en induktiv forskningsansats. Intervjuer, enkÀter och deltagande observationer anvÀndes som metod i undersökningen. EnkÀterna besvarades av 107 personer och intervjuerna utfördes med fyra anstÀllda pÄ LO-distriktet i Stockholms lÀn som bestod av ett subjektivt urval. De anstÀllda som intervjuades valdes p.g.a. att de arbetar aktivt med marknadskommunikation för LO-regionen i Stockholm.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur vuxna invandrare upplever sin stress, sina stressreaktioner samt hur de hanterar sin stress. För att uppfylla detta anvĂ€ndes en kvalitativ metod. UtifrĂ„n de presenterade teorierna formulerades ett halv-strukturerat intervjuformulĂ€r för att fĂ„ informanterna att fritt berĂ€tta om sina egna upplevelser av stress. I undersökningen deltog 11 personer i Ă„ldrarna 21-60 Ă„r. Åtta av informanterna var kvinnor och tre var mĂ€n.

Uppsatsen granskar det spÀnningsförhÄllande som existerar mellan HÄrdrockens uttryck och den oinvigda allmÀnhetens moralpanik. Genom sjÀlvpresentation och smakdistinktioner undersöker den ocksÄ hur HÄrdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. PÄ sÄ sÀtt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar HÄrdrockens kulturella vÀrde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hÄrdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar Àven hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom HÄrdrockens verksamhetsfÀlt..

I början av Ärhundradet arbetade mÄnga under ett uppdragsliknande förhÄllande för att i efterkrigstiden förÀndras till att den form de flesta arbetade i och strÀvade efter var en anstÀllning. Hela den arbetsrÀttsliga lagstiftningen bygger pÄ att skydda de anstÀllda och utgÄr ifrÄn att alla har en tillsvidare anstÀllning. Arbetsmarknaden har de senaste Ärtiondena förÀndrats drastiskt. En faktor som bidragit till denna förÀndring Àr till exempel den tekniska utvecklingen. Andra faktorer Àr att fler vÄgar ta steget att starta ett eget företag medans andra vill ha flera anstÀllningar för att fÄ omvÀxling i arbetet.

Mycket teori finns som behandlar skillnader mellan olika lÀnder och hur detta pÄverkar hur ett företag vÀljer att expandera in pÄ nya marknader. Dock mÄste ett företag inte ha en vÀl genomtÀnkt strategi för att etablera sig i USA sÄ lÀnge företagets medarbetare besitter en tyst kunskap om var de önskar etablera sig. Den tysta kunskapen Àr flexibel och det som bÀst förhÄller sig till en omvÀrld i stÀndig förÀndring. Denna kunskap grundar sig emellertid i en stark företagskultur varför denna ofta Àr viktigare Àn en faststÀlld expansionsstrategi..