Genom kontakt med studie och yrkesvÀgledare inom gymnasiesÀrskolan blev vi uppmÀrksammade pÄ att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesÀrskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nÀtverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet. Syftet med studien var att undersöka nÀtverkets resurser kring utslussning av gymnasiesÀrskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nÀtverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhÀva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna anvÀndas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer. UtifrÄn 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades.

Samhall Àr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som syftar till att hjÀlpa individer med funktionshinder att komma ut pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Detta görs frÀmst genom utbildning och arbete. Samhall anvÀnder sig av en utvecklingsplan för att pÄ bÀsta sÀtt motivera och stÀrka individen för ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall har uttryckt svÄrigheter med att motivera de anstÀllda att lÀmna organisationen och har dÀrför bett om en utvÀrdering. Syftet med arbetet var att undersöka om Samhalls utvecklingsplan Àr effektiv nog för att motivera de anstÀllda och att ge förslag pÄ förbÀttringar utifrÄn teorier och andra problemfaktorer som eventuellt kan hittas.

Uppsatsen handlar om utlÀndska, privata, spelbolag som vill etablera sig pÄ den svenska, fysiska spelmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att genom en enkÀtundersökning analysera och utvÀrdera nyckelfaktorer hos spelbolagens potentiella kunder för att ta fram lÀmpliga etableringsstrategier för utlÀndska spelbolag pÄ den svenska marknaden.Undersökningen har visat att populationen Àr lÄginvolverad i sitt spelande. Vi rekommenderar sÄledes de utlÀndska spelbolagen att etablera sig med hjÀlp av ombud för att dÀrmed kunna erbjuda hög tillgÀnglighet och hög Äterbetalningsgrad (höga odds)..

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.

Titel: Med rÀtt teknik? en studie av ingenjörers instÀllning till rekrytering via sociala medierFörfattare: Siri JagstedtUppdragsgivare: PS PartnerHandledare: Malin SveningssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: HT-12Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilagaSyfte: Syftet Àr att undersöka hur ingenjörer ser pÄ arbete och rekrytering i relation till sociala medier.Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuerMaterial: Analys av Ätta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning.Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna Àr positivt instÀllda till rekrytering via sociala medier, sÄ lÀnge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hÀnsyn taget till den privata sfÀren och individuella intressen.För de ingenjörer som har nÄgra Ärs arbetslivserfarenhet Àr det viktigt att skilja pÄ privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnÀten mellan olika sociala nÀtverk.Arbetsmarknadens stora efterfrÄgan pÄ ingenjörer gör att fÄ upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker dÀremot hÄlla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om nÄgon vÀldigt lockandetjÀnst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krÀvs att innehÄllet kÀnns vÀl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen kÀnns exklusiv och lÀttillgÀnglig.

Landskapet Àr och har alltid varit i stÀndig förÀndring. FörÀndringar och byggnadsprojekt som Àndrar landskapet Àr dock nÄgot som kan ge upphov till upprördhet och skapa konflikter mellan planerare och de som berörs av de planerade projekten. Som blivande landskapsarkitekt har jag intresserat mig för hur kan man förklara uppkomsten av negativa attityder till landskapliga förÀndringar, samt hur denna skepticism ter sig vid vindkraftsplanering. Med en litteraturstudie som metod studerar jag inledningsvis begreppet landskap och förklaringar till vad landskapsförÀndringar innebÀr för mÀnniskan. Den andra delen i uppsatsen beskriver begreppen Nimby- Not In My Back Yard och socialt dilemma för att se hur de förklarar negativa attityder till landskapliga förÀndringar. För att exemplifiera framstÀller jag i nÀsta del motstÄnd och misstro till vindkraftsplanering.

Den svenska exporten till Mellanösternregionen utgör endast en liten del av den totala svenska exporten. Enligt de senaste siffrorna frÄn SCB för Är 2004, uppgick den endast till 3.3% av den totala exporten. Intresset för hela denna region har lÀnge varit svalt, och mÄnga faktorer ligger till grund för detta. Ett exempel kan vara att den politiska situationen i regionen kÀnnetecknas av instabilitet och turbulens. Vidare kan olika kulturella skillnader och en generell okunskap om regionen inverkat pÄ ett sÄdant sÀtt att svenska företag har prioriterat andra marknader.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för mÀnniskans psykiska vÀlmÄende. Vi valde att undersöka hur det Àr att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget nÄgot sÀrskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi anvÀnde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitÀrt arbete samt inklusion/exklusion.VÄrt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktÀr gÀllande vilka hinder som finns för lÀrande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte Àr att undersöka huruvida hinder för lÀrande Àr tydliga redan innan anstÀllning och, om sÄ Àr fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lÀrande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lÀrande att förÀndra sin instÀllning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anstÀllningsbara" till att betraktas vara "anstÀllningsbara".Mina frÄgestÀllningar Àr sÄledes:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav pÄ arbetssökande?2. I vilken utstrÀckning utgör arbetsgivares krav och förvÀntningar hinder för arbetssökande?3.

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anstÀllningsintervjuer Àr att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven Àr samt förstÄ de primÀra emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. VÄr frÄgestÀllning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anstÀllningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi fÄ de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men Àven fÄ en bredare förstÄelse för etnisk diskriminering genom intervju med vÄr nyckelinformant som var en utredare frÄn Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med tvÄ arbetsgivare, en frÄn privat respektive en frÄn offentlig sektor, ville vi fÄ veta deras allmÀnna syn pÄ anstÀllning och etnisk diskriminering, hur de gÄr tillvÀga vid anstÀllning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men Àven för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar nÄgon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras pÄ arbetsmarknaden.VÄra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder pÄ att upplevelserna kan se olika ut, beroende pÄ hur man Àr som person.

Denna c-uppsats handlar om hur de Àldre invandrarnas sociala liv pÄverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse för de Àldre invandrarnas sociala situation samt deras förvÀntan pÄ Àldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex Àldre invandrare frÄn Bosnien och Somalia. En jÀmförelse mellan de bÄda grupperna redovisades inom olika teman, umgÀnge, de nÀrstÄende, Äldrandet och hemlÀngtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrÄn ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nÀtverk och socialt stöd. De bÄda grupperna hade kommit till Sverige pÄ grund av krig i sina hemlÀnder, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly frÄn hemlandet.

Arbete ses som kungsvÀgen till en lyckad integration. TrollhÀttans Stads tvÄÄriga introduktionsprogram för nyanlÀnda flyktingar bygger pÄ en arbetslinje med mÄlet att flyktingarna ska komma i egen försörjning efter avslutad introduktion. VÄrt syfte med studien Àr att titta pÄ vilka faktorer som pÄverkat eller pÄverkar flyktingarnas möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Vi inriktar oss pÄ faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och nÀtverk samt individens egna och myndigheternas insatser. FrÄgestÀllningar vi utgick frÄn var vilka personliga resurser som ger arbete samt vilka insatser flyktingarna upplevde har betydelse för att fÄ arbete.Vi valde att jobba med en kvantitativ metod, beroende pÄ att det som efterfrÄgades av TrollhÀttans Stads Integrationsenhet var en totalundersökning av vilka som fÄtt arbete/sysselsÀttning efter avslutad introduktion.

Syftet med denna undersökning Àr att förstÄ hur tvÄ individer motiverar och förklarar sina val att studera svenska pÄ Sfi och/eller Komvux samt att genom fenomenografisk analys söka förstÄ vilka antaganden som kan tÀnkas ligga bakom beslutet. Studien Àr kvalitativ till sin karaktÀr och har inga generaliseringsmotiv. FrÄgestÀllningar för undersökningen Àr: PÄ vilket sÀtt vÀljer informanterna att motivera varför de valt att studera svenska och vilka antaganden kan tÀnkas ligga bakom dessa motiveringar? Som metod anvÀnds semistrukturerade intervjuer med tvÄ informanter och fenomenologisk analys. Resultatet visar att bÄda informanterna valt att studera svenska som ett sÀtt att lÀra sig sprÄket och dÀrigenom bli delaktiga i det svenska samhÀllet och skapa sig goda möjligheter till vidare studier och ett gott liv.

Under Är 2007 observerades dÄlig etablering och svag tillvÀxt hos blÄlupin i ett odlingssystemsförsök i Bollerup, SkÄne. Förfrukten var hampa. I led med sockerbetor som förfrukt var blÄlupinetableringen god och visade inga tecken pÄ försÀmrad uppkomst eller tillvÀxt. Samma iakttagelse gjordes Är 2008. En misstanke vÀcktes dÄ om att baljvÀxters etablering och tillvÀxt blir tillbakasatt av att odlas I en vÀxtföljd med industrihampa pÄ grund av dess allelopatiska Àmnen.

Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn pÄ invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr kvantitativ och grundar sig pÄ data- materialet European Social Survey (2002), dÀr den beroende variabeln mÀter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bÀttre eller sÀmre stÀlle att leva pÄ. Jag jÀmför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anstÀllda 2.