En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

The starting point for this study is the situation for immigrants during the process of integration. This study aims to describe and discuss, with a broad approach, if certain information needs arises when immigrants meet the Swedish labour market and in such a case, do they use the library and how does the public libraries meet those needs. A secondary aim is to help increase the understanding of immigrants and forming a basis for further efforts by the libraries to improve services for immigrants and point at areas where there is a need for further research. - Which expectations and demands meets immigrants on the labour market and which library needs are possibly generated by this? - What services and range of material do the libraries offer immigrants and how are they marketed at the libraries homepages on the Internet? - Do immigrants from outside the western culture use the library and in that case how? Swedish human capital and Swedish social capability are identified as demands that are often held by operators on the labour market.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

67-Ärsregeln Äterfinns i 32 a § LAS och innebÀr att en arbetstagare har rÀtt att behÄlla sin anstÀllning fram till 67 Ärs Älder. Efter 67 Ärs Älder Àr det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren fÄr behÄlla sin anstÀllning eller om anstÀllningen avslutas.Regeln blev uppmÀrksammad genom ett fall frÄn tingsrÀtten som genom överklagande hamnat hos AD. En anstÀlld, vars anstÀllning upphörde vid 67 Ärs Älder, ansÄg att regeln utgjorde Äldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansÄg att de frÄgor som tingsrÀtten hÀnsköt till EU-domstolen var relevanta och att frÄgan om 67-Ärsregeln strider mot EU-rÀtten kvarstÄr.För att avgöra om 67-Ärsregeln Àr förenlig med EU-rÀtten mÄste arbetslivsdirektivet vara tillÀmpligt. Arbetslivsdirektivet Àr tillÀmpligt om regeln rör exempelvis anstÀllningens lÀngd.

Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav stÀlls pÄ individen. För att vara attraktiv pÄ arbetsmarknaden krÀvs det att man besitter vissa faktorer för att bli anstÀlld.Man talar om att en person Àr anstÀllningsbar pÄ arbetsmarknaden och om personen har en anstÀllningsbarhet som lÀmpar sig för det utvalda omrÄdet. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att fÄ folk anstÀllningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av Àmnet var hur manarbetar kring personers anstÀllningsbarhet och med dem som varit ifrÄn arbetsmarknadenunder en lÀngre period. Syftet Àr att undersöka hur förmedlare pÄ Arbetsförmedlingen ser pÄ begreppet anstÀllningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1.

Uppsatsen undersöker med konstformen ljudkonst och den konstnÀrliga hanteringen av ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populÀrkultur. Fokus ligger pÄ aktörer inom populÀrkulturen som anvÀnt sig av konstnÀrliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spÄrar ljudkonstens historiska bakgrund och frÀmst de förlopp som bidragit till att det Àr en grÀnsöverskridande konstform. Den populÀrkulturella konstvÀrldens etablering som en social organisation dÀr konstnÀrlig verksamhet Àr möjlig undersöks..

I Sverige har rÀtten att vidta stridsÄtgÀrder funnits under lÄng tid. Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har kunnat ta till alla lagliga medel för att uppnÄ sitt syfte sÄ lÀnge kraven för rÀttigheten Àr uppfylld. Uppsatsen utreder frÄgan huruvida det nu skett en förÀndring av stridsrÀtten nÀr det kommer till proportionen pÄ den samma. Inom EU:s unionsrÀtt tillÀmpas ofta den sÄ kallade proportionalitetsprincipen vilken ocksÄ tillÀmpas pÄ andra omrÄden i den svenska rÀtten. NÀr det gÀller omrÄdet arbetsrÀtt och speciellt förhÄllandet mellan parterna pÄ arbetsmarknaden har principen inte kommit att slÄ igenom dÀr istÀllet den ?svenska modellen? lÀnge tillÀmpats.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Syfte med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen hur personer med utlÀndsk hÀrkomst, som kommer till Sverige i vuxen Älder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs Àr svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativ. I den insamlade materialet ingÄr tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton Är.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

    Sammanfattning: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i frÄga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och tre personer frÄn Malmö samt tvÄ personer frÄn SkellefteÄ och en person frÄn PiteÄ har stÀllt upp pÄ denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus pÄ identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien Àr att belysa hur intervjupersonerna ser pÄ sin identitet.

Inledning och bakgrund: Klimatet pÄ arbetsmarknaden Àr hÄrt i dag pÄ grund av en rÄdande lÄgkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumÀrke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och dÀrmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumÀrke samt göra en jÀmförelse av resultatet mellan olika yrkesomrÄden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ ett urval platsannonser frÄn Arbetsförmedlingens hemsida för att fÄ fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemÄl.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemÄlen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumÀrke ska innehÄlla Àr att personen kan visa sig sjÀlvstÀndig och sjÀlvgÄende. Beroende pÄ yrkesomrÄde finns det sedan olika önskemÄl hos arbetsgivarna. Det nÀst vanligaste önskemÄlet hos arbetsgivare totalt sett Àr att personen kan uppvisa att denne Àr en lagspelare och besitter en god samarbetsförmÄga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

CSR (Corporate Social Responsibility) Àr ett uttryck som innefattar företagets egna initiativ till förbÀttringen av samhÀllet. En del av detta arbete inkluderar jÀmstÀlldhet och bland annat hur ett företag arbetar för att minska könssegregation. Trots goda förutsÀttningar i rÄdande lagar och subventioner Àr könssegregeringen hög pÄ den svenska arbetsmarknaden. Enligt lag mÄste alla företag ha en jÀmstÀlldhetsplan, men detta har inte visats sig vara tillrÀckligt för att göra de förÀndringarna som fordras för att minska könssegregeringen pÄ den svenska arbetsmarknaden. Det krÀvs att företag formar en bÀttre jÀmstÀlldhetsplan för att möjliggöra en förÀndring och denna rapport kommer att fokusera pÄ hur det kan göras.