Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle, dÀr frÄgor kring genus och etnicitet ligger i fokus. DÀrigenom har problem uppmÀrksammats, sÄ som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhÀvs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv sÀrbehandling Àr en form av ÄtgÀrdsprogram som ansvariga inom olika samhÀllsarenor kan ta hjÀlp av för att utjÀmna löner och inflytande mellan kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vÀnsterpartiets respektive folkpartiets syn pÄ positiv sÀrbehandling som idé och metod.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ med vilka metoder coacher för mÀnniskor till önskade platser samt att se hur coacher ser pÄ coachning som begrepp. Denna metod fann jag mycket intressant och ville undersöka dess effekt nÀrmare. Det som undersöks i studien Àr hur coacherna arbetar med coachningen i mötet med klienten samt hur coacherna upplever att coachningen fungerar som ett redskap till att fÄr ut klienterna pÄ arbetsmarknaden. Slutligen uppmÀrksammas Àven den problematisering av coachning som begrepp som tycks finnas. De teoretiska utgÄngspunkterna jag har anvÀnt mig av Àr Whitmores syn pÄ coachning och Gjerdes coachningsrelation. Jag har anvÀnt mig av Antonovskys teori om KASAM och Berg och De Jongs lösningsfokuserade modell samt OŽConner och Lages Kalibrering och lyssnande.

Ökad globalisering och konkurrens pĂ„ arbetsmarknaden samt en förĂ€ndring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsvĂ€xling försvĂ„rat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgĂ„ngar skapar ett behov av att anstĂ€lla nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behĂ„lla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens vĂ€rderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket ocksĂ„ innebĂ€r att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare stĂ„r inför svĂ„righeten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som Ă€r pĂ„ vĂ€g in pĂ„ arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivĂ„ om vad som motiverar den yngre generationen Ă€r begrĂ€nsad dĂ„ dessa Ă€r relativt nya pĂ„ arbetsmarknaden.

Syftet med arbetet Àr att ge exempel pÄ hur yrkesverksamma pedagoger och andra vuxna inom skolans vÀrld arbetar med integration och tolerans mellan elever frÄn olika kulturer. Detta ger vi ett antal exempel pÄ i litteraturgenomgÄngen och sedan kompletterar vi dessa exempel genom en empirisk undersökning, dÀr pedagoger och vuxna i skolans vÀrld intervjuades om hur de arbetar med integration.I litteraturgenomgÄngen ges ocksÄ en kortfattad överblick över hur invandrares situation i Sverige, gÀllande integration, har förÀndrats under de senaste 50-60 Ären och nÄgra olika typer av kulturkrockar.En kvalitativ undersökning genomfördes i form av intervjuer, som först spelades in pÄ band och som dÀrefter transkriberades och sammanfattades.Resultaten visar att man kan arbeta pÄ flera olika sÀtt för att öka toleransen mellan olika kulturer, bl.a. genom att arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor och utvecklandet av sprÄkkunskaperna i svenska. VÄr tolkning Àr den att integration Àr ett omrÄde som man, behöver arbeta med i ett lÄngtidsperspektiv. Detta oavsett vilka nationaliteter som Àr representerade i barngruppen..

Syftet med denna studie vara att undersöka om Sparbanken Nord, genom satsningar i ett eget program riktade till unga, frambringade förutsÀttningar för att skapa och behÄlla tillvÀxt och kompetens i regionen. Studien avgrÀnsades till att endast studera programmet för Äret 2005. Fokus lÄg pÄ deltagarnas subjektiva upplevelser av deltagandet i programmet. Detta var sÄle-des en kvalitativ studie dÀr datainsamlingsmetoden bestÄtt av intervjuer. Till hjÀlp fanns en halvstrukturerad intervjuguide med följande teman: bakgrund, betydelsen av KNUFF, karriÀr och arbetsmarknad samt nÀtverk.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsÀttningen Aspergers syndrom sjÀlva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet pÄ arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. FrÄgestÀllningarna har avsett att beskriva deras egen syn pÄ arbete och stöd i samband med detta samt svÄrigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd pÄ arbetsplatserna som kunde hjÀlpa dem att strukturera och begrÀnsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen anvÀnt teorin om supported employment.

Kriminalitet Àr ett samhÀllsproblem och ett Äterkommande tema i den allmÀnna debatten. Invandrares kriminalitet i synnerhet utgör ett problem som Àr politiskt kÀnsligt, men dÀr forskningen Àr sÀrskilt viktig, dÄ stereotypa förutfattade meningar sedan lÀnge florerat kring denna. Syftet med studien var att följa och fördjupa det spÄr som tar sin början i barndomen, genom uppvÀxten, etnicitetens betydelse och sjÀlvuppfattningen, för att dÀrigenom söka generella bakomliggande förklaringar varför dels svenskar och dels mÀn med invandrarbakgrund döms till fÀngelse. Undersökningsdeltagarna var 82 stycken lÄngtidsdömda fÀngelseintagna mÀn. Den kvantitativa studien baserades pÄ en enkÀt som mÀtte variablerna; deras minnen av sin uppfostran, deras etniska identitet och sjÀlvkÀnsla.

Bakgrund:UtifrÄn aspekten att det Àr en hÄrd arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en vÀg in pÄ arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken instÀllning studenter har till sina studier.Syfte:VÄrt syfte Àr att undersöka studenters instÀllning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, förelÀsare och feedback frÄn examinatorer kan pÄverka studenternas instÀllning.Metod:UtifrÄn en kvantitativ metod har vi genomfört en enkÀtundersökning.Resultat:Det som framkom i vÄr studie nÀr vi analyserade studenterna i allmÀnhet var att de mest framtrÀdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnÄ ett specifikt yrke och för att förbÀttra sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Det som var minst framtrÀdande var att man studerade för att trÀffa nya vÀnner samt att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Resultatet pÄvisar ocksÄ att de yngre studenterna var mer benÀgna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benÀgna till att studera för att trÀffa nya vÀnner, de ansÄg Àven i högre utstrÀckning Àn de Àldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benÀgna att studera för att uppnÄ ett specifikt yrke Àn vad mÀnnen var..

We were commissioned to do this study by the Red Cross Centre for victims of torture and war (RKC) in Skövde and questions was asked about how it can be to come as a refugee to a new country and start over. The purpose of this study was to search for a deeper knowledge about older immigrants experiences of their integration in the Swedish community. The conception of ?older immigrant? aimed of persons born before 1954 since these persons culturally was the older ones in the patient group at RKC. This study handled both men and women, was categorised in different themes and was analysed from theoretical points about identity and crises.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga. TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Med en mer globaliserad va?rld och mer homogena marknader har betydelsen fo?r marknadsanpassning pa? utla?ndsk marknad blivit alltmer ifra?gasatt. Vissa svenska modefo?retag har olika uppfattningar anga?ende detta da?r vissa anser att anpassning inte alls beho?vs da? modet a?r globalt medan andra anser att anpassning a?r ett ma?ste fo?r att na? framga?ng pa? den utla?ndska marknaden.Studien syftar till att studera i vilken ma?n anpassningens betydelse har i svenska modefo?retags marknadsstrategi da? va?rlden blivit mer globaliserad och marknader mer homogena. Fo?r att genomfo?ra studien har en kvalitativ studie genomga?tt i from av en flerfallsstudie med de svenska modefo?retagen; Odd Molly, Bjo?rn Borg och Hunky Dory.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land som prÀglas av mÄnga etniciteter, kulturer, sprÄk och religioner. Detta leder till att integration berör hela samhÀllet och inte bara nyinflyttade invandrare och det innebÀr att Àven majoritetsbefolkningen mÄste integreras i det nya mÄngkulturella samhÀllet. Vi ser att enda möjligheten att integreras i det nya samhÀllet Àr att lÀra sig sprÄket. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att försöka belysa invandrares möjligheter/svÄrigheter till att bli integrerade i det svenska samhÀllet. För att kunna ge en bild av detta valde vi att utgÄ ifrÄn Giddens teori om tre olika modeller till integration och symbolisk interaktionism.

PÄ sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till nÀringslivet - i samband med frÀmst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska lÀnder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer nÀringslivsrelevanta utbildningar dÀr studenterna ges bÀttre förutsÀttningar att komma ut pÄ arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar dÀrför universitet / högskolors samverkan med nÀringslivet utifrÄn Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mÄl om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsomrÄde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i lÀnder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet bestÄr av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förvÀntningar gÀllande upplÀgg och genomförande av utbildningar, jÀmföra utbildningars struktur dÀr samverkan mellan nÀringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i sÄ fall varför det brister i kopplingen mellan nÀringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras pÄ sekundÀra kÀllor, enkÀtsvar frÄn och i viss mÄn telefonintervjuer med respektive lands centrala nÀringslivsorganisationer och sammanlagt nio lÀrosÀten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrÄn bland annat upplÀgg och syfte samt nÀringslivsanknytning.

Bakgrund: Delaktighet i samhÀllet Àr avgörande för den psykiska hÀlsan och Àr viktigt utifrÄn sÄvÀl ett individuellt som ett samhÀlleligt perspektiv. Tidigare studier har undersökt delaktighet i relation till funktionsnedsatta personer, och denna studie fördjupar och utreder frÄgan vidare. MÄlet med undersökningen, utförd i Göteborg, Àr att studera frÄgor som rör delaktighet i samhÀllet enligt de funktionsnedsattas egna upplevelser och erfarenheter.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts för att undersöka hur tjugo funktionsnedsatta personer tÀnker och resonerar kring sin egen delaktighet i samhÀllet. Detta gjordes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultat: UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ses funktionshindret som en orsak av de hindrande faktorer som den funktionsnedsatta möter ute i samhÀllet.