Kina har det senaste decenniet haft en enastÄende ekonomisk tillvÀxt samtidigt som landet har en enorm marknadspotential för mÄnga svenska företag. Detta har medfört att mÄnga svenska företag har valt att flytta hela eller delar av sin verksamhet till Kina. Att etablera sig pÄ en utlÀndskmarknad dÀr kulturen, lagar, sprÄk och allt annat man stöter pÄ Àr nytt kan innebÀra en stor risk och utmaning för företaget. Syftet med vÄr uppsats var dÀrför att analysera och redogöra för de problem som smÄ och medelstora företag stöter pÄ vid etableringar i Kina samt vilken roll en agent kan spela för att hjÀlpa dessa företag vid deras etablering. VÄr undersökningsmetod bestod av fem djupintervjuer med tre agenter och tvÄ företag samt en email-enkÀt som vi skickade till ett 60-tal smÄ och medelstora företag dÀr vi fick svar frÄn 15 företag.

Sverige marknadsförs mer och mer som ?Det nya matlandet?. Trenden med nÀrproducerad och hantverksmÀssig mat ökar allt mer. Detta Àr nÄgot som entreprenörer tagit fasta pÄ och förÀdlar hela kedjan frÄn odling/produktion till en unik produkt. Dessa företagare bygger upp sina företag för att klara av konkurrensen frÄn detaljhandeln.Marknadsföringen för dem mÄste ske pÄ ett innovativt sÀtt för att locka kunder ut pÄ landsbygden och till just dem sjÀlva.Detta arbete utgÄr frÄn en sÄ kallad kvalitativ undersökning dÀr entreprenörer har intervjuats om hur de byggt upp sina företag samt hur de arbetat med marknadsföringen.Studien visar att företagarna satsat pÄ sina kunder och att de har en hög servicenivÄ för att kunna erbjuda kunden det lilla extra och medför att de Äterkommer.

Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering pÄ utlÀndska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process dÀr företagen möter diverse svÄrigheter som kan bero pÄ hinder i form av nya förutsÀttningar och regelverk som företag inte Àr vana vid frÄn hemmamarknaden. Det hÀr har lett till frÄgestÀllningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osÀkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering.Genom att studera nÄgra detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsÀttningar pÄ den nya marknaden som har pÄverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osÀkerheten under etableringen. Representanter för Gul & BlÄ, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angÄende deras etableringar i Ryssland.UtifrÄn de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka hÀrrör frÄn Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nÀtverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstÄnd, genomfördes analysen i förhÄllande till empirin.De förutsÀttningar som pÄverkar företagen pÄ den nya marknaden Àr frÀmst byrÄkrati, korruption och nödvÀndigheten att ha relationer med andra aktörer pÄ marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osÀkerhet genom att ha kontroll över verksamheten dÀr nÀrvaro pÄ den nya marknaden genom nybildning av bolag Àr en vÀsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet frÄn marknaden sedan tidigare, tillgÄng till goda relationer, anpassning till gÀllande marknad, engagemang och tÄlamod samt med uppdatering av de snabba lagförÀndringarna, kan de justera sitt agerande i osÀkerhetsreducerande syfte..

Arbetet Ă€r i mĂ„nga kulturer basen för det ekonomiska systemet. I vĂ„r kultur spelar arbete ofta en mycket central roll för meningen med individens liv. Detta kan leda till stora problem vid just arbetslöshet. DĂ„ Ă€ldres etablering pĂ„ arbetsmarknaden i större utstrĂ€ckning Ă€n yngres Ă€r begrĂ€nsad fann vi detta intressant att undersöka vidare.Syftet med denna studie var att med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer samt tidigare forskning och teorier fĂ„ en fördjupad förstĂ„else av de Ă€ldres upplevelse av arbetslöshet och vilka strategier de anvĂ€nder för att hantera sin livssituation.För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor och tre mĂ€n. ÅldersmĂ€ssigt befann de sig alla över 55 Ă„r.

Problemformulering: SmÄ företag kan ha svÄrt att slÄ sig in pÄ en marknad pÄ grund av en begrÀnsad marknadsföringsbudget och konkurrens frÄn andra aktörer. Dessa företag mÄste dÀrför i mÄnga fall anvÀnda andra mindre kostsamma metoder Àn traditionell marknadsföring för att etablera sig pÄ en marknad.Syfte: Att undersöka hur ett mindre företag kan etablera sig pÄ en marknad genom anvÀndandet av andra marknadsföringsstrategier Àn traditionell reklam. För att besvara vÄrt syfte tvÄ delar ur 4 P undersökts, plats och pÄverkan (distribution och marknadskommunikation).Metod: En fallstudie har gjorts av företaget Gooh dÀr fyra personer pÄ Gooh har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer.Analys: Gooh har gÄtt frÄn en exklusiv distribution till en mer intensiv distribution för att nÄ ut till fler kunder och konsumenter. I sin marknadskommunikation har Gooh anvÀnt sig av olika aktiviteter som viral och buzz marketing för att generera word-of- mouth bÄde bland konsumenter och kunder.Resultat: Gooh har ökat omfattningen av distributionen samtidigt som de ökat omfattningen av marknadskommunikationen för att nÄ ut till fler kunder och konsumenter och etablera sig pÄ marknaden för fÀrdigmat.Slutsats: Gooh har anvÀnt sig av en kombination av distribution och marknadskommunikation i sin marknadsföring och genom detta fÄtt ett stort antal kunder och konsumenter och dÀrmed etablerat sig pÄ marknaden genom icke- traditionell marknadsföring..

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

The subject of this study is factors that contribute to immigrants wellbeing in their new country. Our purpose was to describe and examine different factors that according to eight immigrants have contributed to their wellbeing in Sweden. Our main question was: Which factors have, according to our respondents, contributed to their wellbeing in Sweden.To achieve this, we have conducted qualitative interviews with eight different individuals. We also collected current documents and research related to the subject matter. We chose three different theoretical perspectives: AntonovskyÂŽs Sense of coherence, MaslowÂŽs Hierarchy of needs and MischelÂŽs CAPS-theory (cognitive-affective personality system) as models for the explanation of our analysis.The result of our survey was that we could detach six different categories which the respondents expressed had contributed to their wellbeing.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.

Riksdagen har ett mÄl om en kraftig vindkraftsutbyggnad fram till Är 2015. Detta innebÀr att etablering av vindkraft just nu Àr aktuell pÄ mÄnga platser i Sverige. Vi har i vÄrt kandidatarbete studerat en plats utanför Eskilstuna dÀr ett privat företag ansökt om att fÄ placera en grupp vindkraftverk. Genom att göra en landskapsbildsanalys av platsen och ta del av litteratur kring placering av vindkraftverk har vi med fotomontage gett förslag pÄ tvÄ olika möjliga placeringsmodeller. Dessa diskuteras och jÀmförs avslutningsvis med exploatörens förslag..

Examensarbetet Àr ett jordförsök som har gjorts pÄ tvÄ olika gÄrdar. Försöken omfattas av tvÄ olika jordbearbetningsmetoder, plog och djupluckrare. Anledningen till valet av de tvÄ olika gÄrdarna beror pÄ att de har jordbearbetats pÄ olika sÀtt under de senaste tio Ären och dÄ kanske försöken visar skillnader pÄ hur marken pÄverkas av de olika bearbetningsmetoderna. I hÀlften av försöket Àr det insÄtt oljerÀttika för att se vilken av bearbetningarna som ger sÀkrast etablering, och för att eventuellt lÀttare se hur lucker marken Àr beroende pÄ rotutveckling. I försöken har en penetrometer anvÀnts för att mÀta jordmotstÄndet i jorden efter plogen och djupluckraren. JordmotstÄndet mÀttes ner till 40 centimeters djup i alla försöksrutorna. FrÄn dessa resultat gjordes diagram för att lÀttare utlÀsa resultaten.

Syftet med denna utredning Àr att ur ett nÀtverksperspektiv undersöka ett antal bakomliggande faktorer till Scanias pÄverkat etableringsprocessen. För att kunna utföra detta har vi anvÀnt oss av en modell av Blankenburg (1989) som beskriver utlandsetableringen ur ett nÀtverksperspektiv. Modellen har ytterligare anpassats till den aktuella marknaden och tidpunkten för intrÀdet. De nÀtverksfaktorer som undersöks i uppsatsen Àr: grad av motstridande intressen, företagets rykte, det polska nÀtverkets internationaliseringsgrad, företagets nÀtverkskunskap och nÀtverkskontextens internationaliseringsgrad. Undersökningen Àr en fallstudie dÀr personliga intervjuer genomförts för insamlig av data.

Detta Àr en utvÀrdering av projekt ?Entré?. ?Entré? Àr ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka huruvida projektet har nÄtt upp till sina huvudmÄlsÀttningar, om projektet pÄverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och pÄ vilket sÀtt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet.

Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristÄende skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristÄende gymnasieskolor. Malmö har valts som lÀgeskommun och författaren Àr verksam som lÀrare dÀr. Genom sÄvÀl innehÄlls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förÀndra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrÄgan pÄ inhyrd personal har vÀxt och bemanningsbranschen har sÄledes blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar pÄ ett bemanningsföretag, ambulerande tjÀnstemÀn, Àr en del i ett trepartsförhÄllande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen Àr att undersöka ambulerande tjÀnstemÀns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för kÀnslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjÀnstemÀnnen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjÀnstemÀn samt en gruppintervju med tre chefer.

LÀnge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrÄgan pÄ kun­skap om kvinnor med utlÀndsk bakgrund pÄ den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrÄgan genom att undersöka kvinnor med utlÀndsk bakgrund, deras arbets­status Är 1991 samt karriÀrsmobilitet mellan Ären 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsÄr och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utlÀndsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas Àven ett sÀrskilt fokus mot förÀldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. UtifrÄn levnadsnivÄundersökningen (LNU) har studien utgÄtt en urvalsstorlek pÄ 5430 individer för undersökningsÄret 1991 samt 4395 individer för undersökningsÄret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utlÀndsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt mÀn med utlÀndsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utlÀndsk bakgrund och deras arbetsstatus Är 1991 samt att kvinnor av utlÀndsk bakgrund i högre utstrÀckning Àn andra befann sig utanför arbetsmarknaden Är 1991.