Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur somaliska individer uppfattar socialtjänstens arbetsuppgifter, befogenheter och hur socialtjänstens bemötande upplevs samt vad detta får för konsekvenser för dessa individer. I teori delen har vi tittat på symbolisk interaktionism och stämplingsteorin och där har vi haft fokus på begreppen kultur, makt och grupp. Vår empiriska undersökning består av sex kvalitativa intervjuer. Undersökningen har fokus på olika frågeområden som återspeglar sex kvinnors upplevelser, uppfattningar och förståelse av den svenska socialtjänsten. Vi har analyserat resultatet utifrån tidigare forskning, symbolisk interaktionism och stämplingsteori.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för Invandrare utifrån ett genusperspektiv.

Invandringen till Sverige har ökat det senaste året, vilket medfört att antalet individer som har svårigheter att förstå och tala det svenska språket ökat inom vården. Forskning visar att patienter till följd av språkbarriärer är mindre nöjda med vården. Eftersom kommunikationen utgör en viktig del av vårdpersonals arbete, behövs kunskap om vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer och hur de hanterar dem. Syftet med studien är att beskriva vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar.

När en individ kommer till en ny och obekant plats är det normalt att han/hon inte känner till det nya områdets symboler, regler och normer, någonting som han/hon måste lära sig för att kunna förstå och kommunicera med sin omgivning. Det här förhållandet kan leda till irrationella beteenden som kan hindra ?nykomlingen? att lyckas förändra sin situation till det bättre och kunna tillfredsställa sina grundläggande behov. Syftet med examensarbetet är hur uppsatsens teoretiska byggstenar kan tillämpas på invandrarnas verklighet i Sverige. Det teoretiska ramverket utgörs framför allt av George Kellys teori (1991) och går ut på att när en individs konstruktionssystem, det vill säga uppfattning av världen inte kan tillämpas på de situationer han/hon befinner sig i upplever han/hon ångest och det föranleder honom/henne att genom strategier som definitionsmässigt är försvarsmekanismer försöka komma tillrätta med den obegripliga verkligheten.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på invandrarkvinnors motiv för att välja Vård- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att språkkunskaper, utbildningsnivå och diskriminering på arbetsmarknaden är betydelsefulla faktorer när det gäller invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning när det gäller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration från Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvårdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av Vård- och omsorgsutbildningen. I den här uppsatsen används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar Vård- och omsorgsutbildningen på Komvux.

SammanfattningUtifrån en uppmärksammad efterfrågan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkät syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgångsrikt implementera feedback som någonting naturligt på arbetsplatsen. För att kunna ge svar på syftet har uppsatsen utgått från tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av två doktorander med fördjupad kunskap inom området feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde även med enhetschefer inom LSS som ansåg sig arbeta framgångsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar där sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

I vår undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förändring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av två kulturer där deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestäms av ett essentialistiskt synsätt, vilket innebär att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vår studie visar att deras identitet egentligen bygger mer på ett konstruktivistiskt synsätt där den kulturella identiteten inte bestäms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förändras och omskapas hela tiden beroende på den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval där vi har valt aktiva och kvinnor som har ansträngt sig för att integreras i det svenska samhället och inte valt ?den traditionella hemmafrun?.

Samhället förändras och blir allt mer mångkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och föräldrar.I min undersökning intervjuade jag två pedagoger och fem föräldrar på en mångkulturell förskola, där jag gjorde tre observationer. Pedagogerna är mycket positiva i sin kommunikation med föräldrarna. När inte det talade språket räcker till använder man hela sin kropp och tecken, alltså pekar och ritar och ber barnen hjälpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det händer att man inte förstår varandra och det kan skapa frustration när man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser.

I Hälso och sjukvårdslagen står bland annat ?Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen?. Att se om detta mål stämmer överens med verkligheten är ett omfattande projekt. I den här uppstasen diskuteras de olika sätt som finns för att mäta lika fördelning av vård; vårdutnyttjande, tillgång till vård, sjukvård fördelat utifrån behov och fördelning av hälsostatus i befolkningen. Uppsatsen innehåller även en empirisk analys av vårdutnyttjande där unga mellan 18-30 år jämförs med åldersgruppen 31-65 år.

Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse desenaste årtiondena utifrån dess påverkan på ekonomisk tillväxt (Casson et al,2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands,ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillväxtoch sysselsättning. Invandrarföretagare möter däremot specifika hinder ochproblem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nätverk(Tillväxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgång.Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenörkan vara i behov av, ofta återfinns i det personliga nätverket.I Växjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars främsta syfte äratt stödja nyföretagare. Författarna ställer sig frågande till hur dessa aktörerkan förbättra förutsättningarna för invandrarföretagare att utveckla personliganätverk.Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lågutbildade Invandraresom härstammar från mindre utvecklade länder och har drivit företag mellan3-36 månader. De företagsfrämjande aktörerna som deltagit i denna studie ärALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingenoch Mackens Företagshotell.Resultatet av studien visar på att företagsfrämjande aktörer bör äga förståelseför invandrarföretagares kontext i Växjö, vilken påverkar deras möjligheteratt starta och driva företag. Organisationerna bör även erbjuda ett heterogentnätverk där individen kan träffa lämpliga kontakter som förstår dennakontext.

Syftet med studien var att beskriva attityder till värdegrundsrelaterad undervisning bland lärare inom vuxenutbildningen. De frågeställningar som låg till grund för studien var följande: Hur definierar lärarna skolans värdegrund? Hur förhåller sig lärarna känslomässigt till värdegrundsrelaterad undervisning? Integrerar lärarna värdegrundsrelaterade frågor i den dagliga undervisningen? I så fall hur? samt Föreligger det någon skillnad i attityder gentemot värdegrundsrelaterad undervisning mellan olika ämneslärare? Utöver dessa frågeställningar undersöktes även tänkbara yttre faktorer som kan påverka tillämpningen av värdegrundsrelaterade frågor. Den metod som valdes var kvalitativ och innefattade dels en enkätundersökning och dels fördjupande intervjuer. Studieresultatet bearbetades huvudsakligen utifrån strukturfunktionalistisk teori samt de tre attitydkomponenterna kognitiv, affektiv och intentionell komponent, vilka dessutom diskuterades i förhållande till Festingers dissonansteori.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att studera på målspråket.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka Invandrares överrepresentation som gärningsmän i våldtäktsstatistiken. Avsikten är främst att kartlägga storleken på överrepresentationen, dess förklaringar och eventuella orsaker. Uppsatsen tar även upp gällande rätt inom området och lagstiftningen innan reformen i april 2005, dess förändringar och avsikten bakom förändringarna. Antalet våldtäkter tycks bli allt högre och det är mot denna bakgrund som lagstiftningen och lagstiftningsreformen som genomfördes i april 2005 presenteras och diskuteras.Invandrares överrepresentation i våldtäkter är en fråga som inte får tillräcklig uppmärksamhet av samhällets aktörer. Brottsförebyggande rådet har givit ut två rapporter med en tidsintervall på tio år.