This qualitative study is focused on the way ?papperslösa? (undocumented/illegal/irregular immigrants) are portrayed in Swedish daily newspapers, what images are presented in the articles, what discourses permeate the text, what identities are being constructed, etc. The empirical data consists of thirteen articles published in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet (two of the biggest daily news papers in Sweden) during the period 2010-10-01 ? 2011-04-01, and I?ve used a type of discourse analysis called ?diskursanalys med inriktning på identitetskonstruktion? (?discourse analysis with focus on identity construction?), as the method to analyze the articles. The results of the analysis showed that four discourses and identities were constructed, re-produced and upheld in these articles.

The purpose of this essay is to examine the Swedish governments discourse on integration of immigrants and thereby examine what social reality it constructs. The aim is to examine how integration and immigrants are constructed within the discourse. The method and theory being used in this essay is discourse theory. As a methodological instrument we use the policy on functional impairment as a comparison. The material being analyzed in this essay is political documents on the strategy on integration policy and the strategy on the policy of functional impairment.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den förväntade konflikten mellan stat och kommun i tillhandahållandet av välfärdstjänster. För att möjliggöra en omfördelnings- och stabiliseringspolitik använder sig vissa länder, såsom Sverige, av utjämningssystem. En alltför omfattande utjämning riskerar emellertid att ske på bekostnad av möjligheten att anpassa kompensationen efter faktiska kostnader. Uppsatsen återknyter till frågeställningen om kompensationen från staten är tillräcklig. I fokus står de kostnader kommuner har för tilhandahållandet av välfärdstjänster för Invandrare, vilket sker mot bakgrund av att tidigare studier visar på otillräcklig kompensation.

Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vår studie är att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrån ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger på ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestår av politiska program och artiklar från partitidningen Sd-kuriren. Understeget in på den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att använda enallt mer ?rumsren? retorik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i gymnasieåldern uppfattar begreppet ?blatte?, vad det har för värderingar och huruvida det används som en social kategorisering. Vi har, utifrån en kvalitativ ansats, valt att genomföra två fokusgruppintervjuer på två olika gymnasieskolor i Göteborgsområdet. Med hjälp av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi belyst begreppet blatte som en social konstruktion, utifrån Goffmans stigmabegrepp (1972) samt Goffmans (2007) begrepp tron på rollen respektive fasad. Det huvudsakliga resonemang som fokusgrupperna förde byggde på att blatte är ett sätt att vara men även att det uppfattas som något negativt och stigmatiserande.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner.     Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats är att fördjupa förståelsen för hur fyra bosniska Invandrare upplever integration i det svenska samhället. I uppsatsen läggs fokus på de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration då jag betraktar dessa som grundläggande för den enskildes fullständiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma ämne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen låg då på de fyra bosniska invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemområde som tidigare är att jag är intresserad av integrationsfrågor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmänt innebär.

Syftet med detta arbete är att belysa förekomsten och genomförandet av kartläggningar av skriftspråkliga svårigheter inom sfi samt dess innehåll och ev. konsekvenser. Studien har ett specialpedagogiskt perspektiv, är inspirerad av kvantitativ metod och genomfördes med hjälp av webbaserad enkät där data insamlades från 29 lärare/personal inom sfi-utbildningen i olika kommuner i södra Sverige. En bakgrund ges med information omkring sfi-utbildningen följt av ett litteraturavsnitt där forskning gällande kartläggning på svenska och andraspråk presenteras. På grund av det låga deltagarantalet redovisas resultatet deskriptivt med frekvenstabeller och stapeldiagram.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av svenska för Invandrare (sfi) i två kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berättelser om önskemål av studie- och yrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund som studerar på vuxenutbildningen, två rektorer och en studie- och yrkesvägledare. De teorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält som förklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individens beteende.

Fördomar vid rekrytering utgör ett stort problem för utlandsfödda personer i Sverige (Bromé m fl, 1996; Integrationsverket, 2006). För att undersöka namnets (utländskt vs. svenskt) betydelse för hur en arbetssökande (kompetent vs. inkompetent) uppfattas fick 116 studenter bedöma fiktiva CV:n. Hälften av försökspersonerna gjorde sina skattningar under omständigheter där jämställdhet betonades och hälften utan detta.Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan sökandens etnicitet och kompetensnivå på hur varm denne uppfattades (p=.002).

Södertörn University was built in the suburb of Stockholm to bring hope for students that aren?t used to study. Ever since the university was built there has been a debate on internet message boards such as Flashback and a discourse has developed in the recent five years. The public discourse has had a negative influence on how the university is perceived by the public. The purpose of this study is to analyze how this discourse has developed the image of the university and how it has evolved.

Our purpose was to research the new reform amendment" Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända Invandrare", and whether the establishment of the reform is good and if it was a necessary amendment. For that reason, we have chosen to answer our purpose in these issues with this question formulation; how can the change of the law establishing operations influence the newcomers in the labour market, the problems the law intends to address, how the new change in the law is different from when the municipality "kommun" was responsible, and how the law can be discussed based on theories of social capital and weak ties. The method used in this study is from a adductive approach where the research is based on both empirical evidence and existing theory that interact between these two. The results that emerged in our work was that the newcomers within the labour market has been remote, the way the municipality?s addressed the problem did not work and the result of this was a new reform amendment, where a new participant established.

I det nutida västerländska samhället är frågor kring etnicitet, identitet och vithet ständigt aktuella. Politiska framgångar i många europeiska länder för högerextrema partier lyfter återigen fram frågor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebär och får för konsekvenser i samhället. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina föräldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrån föreställningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser på framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning är i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhället när de blev äldre.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats är att fördjupa förståelsen för hur fyra bosniska Invandrare upplever integration i det svenska samhället. I uppsatsen läggs fokus på de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration då jag betraktar dessa som grundläggande för den enskildes fullständiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma ämne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen låg då på de fyra bosniska invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemområde som tidigare är att jag är intresserad av integrationsfrågor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmänt innebär.