Många Invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid är det relativt okänt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anställningsärenden också anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anställning. Därför är tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter på etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig på ett kvalitativt tillvägagångssätt med halvstrukturerade intervjuer och med spår av kvantitativt beskådande i form av statistiska mätningar.

Tidigare forskning har visat på negativa attityder mot homosexuella och till viss grad mot Invandrare. Män har mer negativa attityder än kvinnor mot homosexuella män. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i attityd beroende på om en homosexuell man har en svensk eller utländsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades där etnicitet och sexuell läggning varierades för att få fyra enkätversioner.

Denna uppsats handlar om ungdomar boendes i de centrala delarna av stadsdelen Skärholmen i relation till områdets territoriella stigma. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på djupintervjuer gjorda med sju stycken ungdomar, fyra unga män och tre unga kvinnor, angående den upplevda stigmatiseringen av området. Gemensamt för dessa ungdomar var att alla ville flytta från området och att alla talade om segregering i bemärkelsen avsaknaden av etniska svenskar som en stigmatiseringsaspekt av området. Eftersom den svenska allmänheten ofta utmålar ?invandrartäta områden? som något problematiskt i sig, innebär den höga andelen Invandrare i Skärholmen att området stigmatiseras.

Polisuniformen M/04 ? Aggressiv och militärisk? - Ur ett etniskt perspektiv. Det förs debatter både i media och ute på landets myndigheter om polisens uniform. Bakgrunden är en utredning som RPS tillsatte efter synpunkter från polisens etiska råd om att allmänheten uppfattar uniformen som aggressiv och militärisk. Syftet med denna rapport är att jämföra svenskar och Invandrares syn på den svenska polisens nuvarande uniform M/04 samt placeringen av tjänstevapnet.

I dagens samhälle finns det många ungdomar med utländsk bakgrund vilket leder till att utländska elever utgör en stor del av skolan, därav begreppet en mångkulturell skola. Detta ämne är aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lärare känner för mångkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger även en inblick på hur främlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lärare har intervjuats som underlag för resultatet.

Integration av Invandrare på arbetsmarknaden är idag en angelägen fråga som diskuteras i den politiska debatten. I arbetet med att skapa sysselsättning för utsatta grupper finns stöd att söka i EU:s strukturfonder. Sandviken genomförde ett EU-finansierat projekt vars syfte var att ge invandrarkvinnor bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka förändringen genom deltagande i projektet med betoning på graden av socialt kapital. Det finns många definitioner av begreppet.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsättningar elever med annat modersmål än svenska får för att tillgodogöra sig det svenska språket på grundsärskolans högstadium.Det är en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslärare på grundsärskolans högstdium, lärare i svenska som andraspråk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lärare i en förberedelseklass, modersmålslärare samt en rektor för en kommuns centrum för Invandrare. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk utgångspunkt.Resultatet visar att inga elever på grundsärskolans högstadium som var med i denna studie läste ämnet svenska som andraspråk. Undersökningen visade att i de båda kommunerna erbjöds elever på grundsärskolans högstadium att läsa sitt modersmål om det fanns lärare att tillgå i modersmålet. Däremot läste inte alla elever modersmål. Studiehandledning på elevens modersmål hade eleverna i en kommun möjlighet att få medan man i den andra kommunen inte hade tillgång till studiehandledning..

Detta arbete handlar om ett tvåspråkigt barns språkutveckling. Syftet är att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv språkutveckling. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka föreställningar har svenska som andraspråkslärare samt modersmålslärare i fråga om skolframgång och språkutveckling när det ett gäller barn som inte har svenska som första språk? Vilka tankar har en förälder om skolans och sin egen roll i barnets språkutveckling? Hur tänker den intervjuade pojken om skola och språk? För att svara på dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner är ett barn, hans mamma, svenska som andraspråkslärare samt hans modersmålslärare.

Sweden is a multi cultural country, where almost twenty percent of the population come from another cultural background. This study examines to what extent people with a foreign origin appear in two local, Swedish newspapers, Barometern and Östra Småland, and what role they are given. Do they appear as foreigners or immigrants or do they figure as any Swede, irrespective of their origin background?We have made a review by studying pictures of people with a foreign origin, based on name and appearance. During the time period, March 1st ? April 30 th 2010, there were 2206 articles with pictures of people where 189 of them did show people with a foreign origin.

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar.

Förberedelseklasser är något som blir allt mer vanligt i dagens skolor. Så snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna på skolan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmänna riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Genom en kvalitativ studie på Körsbärsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Attityder bland människor är ett vanligt beteende och dess uttrycksform ter sig på olika sätt bland annat genom fördomar mot sådant som är främmande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar på två skolor i Skellefteå kommun och ta reda på om och i så fall hur lärare arbetar med förebyggande frågor som rör olika attityder mot invandrarungdomar. Vi valde att på två skolor göra en relativt stor enkätundersökning i årskurs 8 och 9 med sammanlagt 165 elever, för att få en bredare syn på vad de svenska ungdomarna har för inställning till invandrarungdomarna. Förutom detta gjorde vi även två intervjuer med lärare i Skellefteå kommun och en tredje intervju med en lärare i Uppsala kommun. Studien visar att det fanns mycket blandade attityder bland de svenska högstadieungdomarna.

The aim of this essay is to examine how educated immigrants from former Yugoslavia are experiencing the Swedish labor market and if they feel that there are factors that complicate their ability to establish themselves in the Swedish labor market. We have also examined whether and if so, how their status has changed in connotation with the move to Sweden. The method we have used is a qualitative interview study where we asked questions from a semi-structured interview guide. We chose to make use of both previous research and a number of analytical tools for using these to interpret inequality and discrimination that exist in the Swedish labor against educated immigrants. The results presented four factors that our respondents perceive contribute to difficulty in establishing themselves in the Swedish labor market, these are: contacts, name, validation and trainee post.

AbstractWhen immigrants move to Sweden from their native country it is not unusual that they experience some kind of identity crises. Their own experience of their cultural identity can be very problematic and they often lose a part of what they previously saw as their own identity. To handle such crises the immigrants can use different strategies. They can for example accept their disparity, deny it or emphasize it. The aim of this study is to examine how immigrants in Sweden experience that their cultural identity has changed since they moved here from a country that has a culture that is different from the Swedish culture.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem..