SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestÄende ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svÄrt att etablera sig pÄ arbetsmarknaden dÄ de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. IntrÀdet pÄ arbetsmarknaden pÄverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergÄngen mellan skola och arbete, det vill sÀga hur man utformar sina institutioner för att pÄverka övergÄngen. Av sÀrskilt intresse Àr utbildningssystemet, dÀr bÄde Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger pÄ relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike pÄ generationerna som trÀtt ut pÄ arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande Àr relativt hög bland ungdomarna tre Är efter intrÀdet pÄ arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike.

Sammanfattning:Sammanfattningsvis har Ă€ldre invandrare sĂ€mre förutsĂ€ttningar Ă€n svenskar nĂ€r det gĂ€ller socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och anhöriga till Ă€ldre hamnar i konflikt med olika regelverk inom vĂ€lfĂ€rden; det handlar om Ă€ldrepolitik, arbetsmarknadspolitik och generaliseringar.Detta förutsĂ€tter ett nytt, öppet förhĂ„llningssĂ€tt, möjligheter till mer anhörigstöd, mer anstĂ€llning av anhöriga och ökade kunskaper, förstĂ„else och insikt hos personalen. Det kan ske genom utbildning och fortbildning med tvĂ€rkulturellt innehĂ„ll och utgĂ„ngspunkt frĂ„n sĂ„vĂ€l anhöriga som Ă€ldreomsorgens personal. DĂ„ kan Ă€ldre invandrare integreras i Ă€ldreomsorgenmed möjlighet till lĂ€rande och social delaktighet för bĂ€ttre ömsesidig förstĂ„else,respekt och en trygg tillvaro.Bakgrund:Andelen Ă€ldre mĂ€nniskor ökar i Sverige och bland de Ă€ldre finns det en del personer med en annan etnisk bakgrund. Äldre invandrare som har kommit sent till Sverige eller har Ă„ldrats hĂ€r kommer förr eller senare i kontakt med Ă€ldreomsorgen. SjĂ€lva Ă„ldrandet skapar funderingar och oro hos de Ă€ldre, speciellt om man bor ensam och inte kan svenska sprĂ„ket; samtidigt ska de hantera och anpassa sig till nya villkor, normer och lagar, kultur och olika regelverk inom vĂ€lfĂ€rdssystemet, speciellt Ă€ldreomsorgen.Syfte:Studiens syfte Ă€r att undersöka de ansvarigas och tjĂ€nstemĂ€nnens syn pĂ„ Ă€ldre invandrare inom Ă€ldreomsorgen.Metod:Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativ metod som forskningsmetod genom att intervjua de ansvariga (politiker och tjĂ€nstemĂ€n) inom Ă€ldreomsorgen med öppna frĂ„gor och tydligt fokus pĂ„ möjligheter.Resultat:Resultatet visar att det Ă€r svĂ„rt att nĂ„ Ă€ldre invandrare och Ă€ldre frĂ„n Norden innefattas inte i praktiken i begreppet Ă€ldre invandrare och att det finns svĂ„righeter nĂ€r det gĂ€ller kulturellaskillnader och sprĂ„k i bemötandet av Ă€ldre invandrare och inom Ă€ldreomsorgens verksamhet.

I denna studie undersöks hur införandet av jobbskatteavdraget 2007 och de tvÄ utbyggnaderna 2008-2009 pÄverkade arbetsmarknaden i form av sysselsÀttning, arbetslöshet, lÄngtidsarbetslöshet och sysselsÀttning i Äldersgruppen 55-64 Är. Med utgÄngspunkt frÄn en tillÀmpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, sÄ görs en difference-in-differences analys av reformens tre första Är i jÀmförelse med tre Är innan dess införande. Resultaten visar att införandet av jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt pÄ arbetsmarknaden i form av en större andel avbefolkningen i arbete, medan ytterliggare steg av jobbskatteavdraget ger estimat som tyder pÄ att effekten blir en minskad aktivitet pÄ arbetsmarknaden..

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

Uppsatsen Ă€r en litteraturstudie av befintligt material och befintlig statistik som har gjorts under de senaste 10 Ă„ren och som avser den sociala snedrekryteringen. ÄndamĂ„let med denna typ av undersökning Ă€r att se om, och i sĂ„ fall vilken effekt den sociala snedrekryteringen har haft nĂ€r det gĂ€ller antalet invandrare till högskoleutbildning. Med invandrare menas utrikesfödda som Ă€r folkbokförda i Sverige samt de som Ă€r födda hĂ€r men som har bĂ„da förĂ€ldrarna födda utomlands. De socioekonomiska grupptillhörigheter betraktas som en allmĂ€n faktor dvs. för hela studentgruppen oavsett etnicitet, detta för att se om det har intrĂ€ffat nĂ„gon förĂ€ndring under det senaste decenniet Ă€ven i detta avseende.Av statistiska uppgifter och andra fakta framgĂ„r att det har skett en ökning av rekrytering av invandrarstudenter de senaste tio Ă„ren.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (TĂ€by, ÖsterĂ„ker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms lĂ€n anvĂ€nder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna Ă€r ambitionen att förkorta perioden för de nyanlĂ€ndas etablering pĂ„ arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes Ă€r kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal frĂ„n kommunerna.Undersökningen visar att det finns ett stort behov att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt fĂ„ ut de nyanlĂ€nda flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn pĂ„ kartlĂ€ggningen av kompetensen hos de nyanlĂ€nda. Flyktingkvinnor har generellt sett sĂ€mre förutsĂ€ttningar pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella Ă„tgĂ€rder vidtas för att stödja deras framsteg till sjĂ€lvförsörjning..

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anstÀllningsintervjuer Àr att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven Àr samt förstÄ de primÀra emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. VÄr frÄgestÀllning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anstÀllningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi fÄ de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men Àven fÄ en bredare förstÄelse för etnisk diskriminering genom intervju med vÄr nyckelinformant som var en utredare frÄn Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med tvÄ arbetsgivare, en frÄn privat respektive en frÄn offentlig sektor, ville vi fÄ veta deras allmÀnna syn pÄ anstÀllning och etnisk diskriminering, hur de gÄr tillvÀga vid anstÀllning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men Àven för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar nÄgon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras pÄ arbetsmarknaden.VÄra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder pÄ att upplevelserna kan se olika ut, beroende pÄ hur man Àr som person.

Integration av invandrare pÄ arbetsmarknaden Àr idag en angelÀgen frÄga som diskuteras i den politiska debatten. I arbetet med att skapa sysselsÀttning för utsatta grupper finns stöd att söka i EU:s strukturfonder. Sandviken genomförde ett EU-finansierat projekt vars syfte var att ge invandrarkvinnor bÀttre förutsÀttningar att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka förÀndringen genom deltagande i projektet med betoning pÄ graden av socialt kapital. Det finns mÄnga definitioner av begreppet.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

Denna uppsats belyser att det inte Àr alldeles enkelt alla gÄnger att komma in pÄ arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat Ätta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gÄ frÄn utbildning till arbetsmarknaden inom det omrÄde de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poÀng. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna anvÀnder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning Àr att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnÀtverk, Älder och arbetslivserfarenhet.

Att vara tvungen att lÀmna sitt land innebÀr för de flesta mÀnniskor ett stort trauma. Resan till ett nytt och annorlunda liv innebÀr alltid förluster. Att börja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lÀra sig sprÄk i ett nytt land Àr inte helt lÀtt. HÀr har skolan en stor uppgift bÄde med utbildning och med integrering i det svenska samhÀllet. Det första mötet med den svenska skolan fÄr de vuxna genom SFI(svenska för invandrare).

VÄrt examensarbete syftar till Att se Vilka satsningar Regeringen gör för Att FÄ arbetssökanden tillbaka in pÄ arbetsmarknaden. I vÄr fallstudie vill vi se Vilka mÄl VÄr utvalda Arbetsförmedling har, Vilka medel Regeringen tilldelar Arbetsförmedlingen, samt Vilka effekterna blir. Detta bindemedel vi Samman med Ett arbetsmarknadspolitiskt program, jobb-och utvecklingsgarantin..

Problem:Författarna anser att ekonomistudenterna bör fÄ kÀnnedom om vilka krav som kommer att stÀllas pÄ dem efter avslutade studier. De bör Àven fÄ kÀnnedom om Bolognaprocessens inverkan pÄ utbildningsstrukturen och om det kommer att förÀndra arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats Àr att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan pÄ Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger pÄ sekundÀrdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha nÄgon större inverkan pÄ arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs. Arbetsmarknaden i VÀsterÄs Àr ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott pÄ ekonomer. Erfarenhet Àr det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom..

 Bakgrund: Forskning, tillgÄng till lÀkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att mÀnniskor lever lÀngre Àn tidigare. Möjligheten för mÀnniskor att röra sig mellan lÀnder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrÄn vetenskapliga artiklar belysa vÄrdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.