Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ invandrarkvinnors motiv för att vÀlja VÄrd- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att sprÄkkunskaper, utbildningsnivÄ och diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr betydelsefulla faktorer nÀr det gÀller invandrarnas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning nÀr det gÀller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration frÄn Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvÄrdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av VÄrd- och omsorgsutbildningen. I den hÀr uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar VÄrd- och omsorgsutbildningen pÄ Komvux.

SamhÀllsorientering Àr en huvudsaklig ÄtgÀrd som ingÄr i den senaste politiken kring integration av nyanlÀnda invandrare som började gÀlla december 2010. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka framstÀllningen av nyanlÀnda invandraren i svensk integrations politik utifrÄn samhÀllsorienteringen. För att kunna uppfylla syftet har det offentliga dokument som gÀllande samhÀllsorienterings politik mellan 2008-2011 analyserat. Uppsatsen vilar pÄ postkolonial teoretiska respektive diskurs teoretisk- och metodologiska ansatser. Den huvudsakliga slutsatsen som uppsatsen kom fram till Àr det att det nyanlÀnda invandraren bemöts hÄrdare krav utifrÄn svenska vÀrderingar för att integrera till det svenska samhÀllet.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna pÄ arbetsmarknaden i Boden för personer med funktionsnedsÀttning. Syftet var Àven att undersöka om det finns fördomar bland arbetsgivarna i Boden mot personer med funktionsnedsÀttning. Genom kvalitativ metod har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts med arbetsförmedlare, handikapporganisationer och arbetsgivare för att utreda hur möjligheterna pÄ arbetsmarknaden ser ut för personer med funktionsnedsÀttning i Boden. Resultaten visar att arbetsgivarna i Boden uttryckte rÀdsla för att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning. Okunskap om funktionsnedsÀttning orsakar fördomar mot och stigmatisering av personer med funktionsnedsÀttning i Boden, vilket minskar sjÀlvkÀnsla och motivation att söka arbete..

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn debattsartiklar i Dagens Nyheter under januari ? juli 2009, undersöka vilken social position personer som, av tidningens ledarredaktion, benÀmns ?flyktingar?, ?invandrare? eller ?asylsökande? tilldelas av redaktionen i ett av samma redaktion beskrivet socialt rum. Undersökningen görs utifrÄn redaktionellt producerade debattartiklar innehÄllande orden integration, invandringspolitik, flyktingpolitik, integrationspolitik, invandrare, asyl, invandring, flykting, asylpolitik och med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om positioner och symboliska krig i det sociala rummet. Resultatet belyser att skribenterna ger flyktingar, invandrare och asylsökande en lÄg social position i det sociala rum som beskrivs i nutiden, men spridda sociala positioner i det sociala rum som beskrivs i framtiden; gruppen skall upplösas och positionerna spridas. Undantaget för denna framtidsvision Àr en grupp som av skribenterna beskrivs som ?terrorister?.

I denna uppsats har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrÄn invandrare perspektiv. I dessa intervjuer har jag anvÀnt mig av en intervjuguide. Jag valde ut sex kvinnor med invandrar bakgrund som vistats i Sverige frÄn fyra till nÀrmare tjugo Är. Syftet var att ge en inblick i integrationsprocessen utifrÄn invandrarens perspektiv dÀr bemötande frÄn samhÀllets sida, sprÄkkompetens och socialt nÀtverk ingÄr.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur muslimska kvinnor upplever mediernas nyhetsrapportering, vilka konsekvenser de mediala beskrivningarna fÄr och hur de pÄverkas av mediebilden. Uppsatsen fÀster Àven fokus pÄ vilka stereotyper av muslimska kvinnor och invandrare som medierna anvÀnder sig av. Materialet bestÄr av intervjuer med 13 muslimska kvinnor samt tidigare medieforskning. Slutsatser Àr att intervjupersonerna och medie- forskningen menar att nyhetsrapporteringen visar en fördomsfull bild av muslimer dÀr den muslimska kvinnan framstÀlls som förtryckt och som ett offer. Samt att medierna ofta skriver om invandrare och muslimer i samband med negativa nyheter.

Denna uppsats handlar om integration och de olika uppfattningarna om vad integration Àr. Syfte med studien Àr att dels ta reda pÄ hur man arbetar med integration i en glesbygdskommun. Att försöka förstÄ vad olika aktörer i integrationsprocessen har för perspektiv och syn pÄ integration. Att sedan jÀmföra dessa med varandra. Studien utfördes i Ljusdals kommun dÀr Kvalitativa intervjuer utfördes med aktörer inom integrationsarbetet. Dessa aktörer Àr Arbetsförmedlingen, VÀnskap- och integrationsföreningen samt invandrare i kommunen. Att enbart konstatera att det finns olika perspektiv pÄ integration skulle i min mening inte leda till nÄgon vidare intressant diskussion. Med hjÀlp av Graebers teori kring asymmetrisk perspektivförstÄelse kunde man finna svar till varför perspektiven pÄ integration skiljer sig och vad det har för konsekvenser pÄ integrationsarbetet. I min studie kunde man se att det inom arbetsförmedlingen fanns byrÄkratiska strukturer som begrÀnsade integrationsarbetet.

Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mÄngfalden pÄ svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebÀra en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrÄn sin kultur grundat pÄ stereotypa förestÀllningar vilket kan hindra deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och Àven integration i det svenska samhÀllet. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsÀttningar och hinder de haft pÄ arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen Àr av en kvalitativ ansats som grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som Àr aktiva pÄ arbetsmarknaden.

Syfte med denna studie Àr att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund frÄn Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrÄn deras berÀttelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men ocksÄ i ursprungslandet, det vill sÀga de lÀnder personen vuxit upp i. Vi vill Àven se vilka konsekvenser denna etablering och statusförÀndring leder till för ett begrÀnsat urval akademiker med invandrarbakgrund.FrÄgestÀllningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika lÀnderna och eventuellt skillnaden dÀr emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden?.

Arbetsmarknaden i Silicon Valley karakteriseras av faktorer som hög personalomsÀttning, nÀtverkande och risktagande. Denna arbetsmarknad har vuxit fram pÄ en begrÀnsad geografisk yta och bestÄr idag ca 7 500 företag. MjÀrdevi Science Park Àr en av de snabbast vÀxande teknikparkerna i vÀrlden, varför vi anser att en jÀmförelse av de bÄda arbetsmarknaderna Àr intressant. Syftet Àr att med utgÄngspunkt frÄn de faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley, genomföra en jÀmförelse med arbetsmarknaden i MjÀrdevi Science Park. Denna uppsats kommer inte att behandla vad det Àr som gör en teknikpark ekonomiskt framgÄngsrik.

Uppsatsen undersöker situationen pÄ arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning och arbetsgivares vilja att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar sÀrskilt med att fÄ ut funktionsnedsatta pÄ arbetsmarknaden har det gÄtt att fÄ en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör lÀnken mellan personer med funktionsnedsÀttning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta bÄda perspektiven. Undersökningen strÀvar ocksÄ att ta reda pÄ vilka metoder förmedlarna anvÀnder för att pÄverka arbetsgivares anstÀllningsbenÀgenhet och funktionsnedsattas anstÀllningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar Àr en del av en allmÀn kunskap om funktionsnedsatta anvÀndes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger ocksÄ en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, frÄn att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förÀndra mÀnniskors uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsÀttning, sÀrkskilt de med dolda funktionsnedsÀttningar som ocksÄ har nedsatt arbetsförmÄga, har en svÄrare situation pÄ arbetsmarknaden Àn andra mÀnniskor.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.