Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden. Fler kommunikationssvÄrigheter pÄ grund av sprÄkbarriÀrer har uppstÄtt dÄ vÄrdpersonalen har svÄrt att kommunicera med nÄgon som inte talar samma sprÄk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vÄrdpersonalen att skapa bra vÄrdrelationer till invandrarpatienter. VÄrdpersonal kÀnner att deras behov av att fÄ information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vÄrdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, HÀlsopedagogiska programmet.

Som invandrare har vi egna erfarenheter av att kommunikationen i vÄrden Àr bristfÀlliggentemot invandrare med sprÄksvÄrigheter. UtifrÄn denna problematik genomförde vien litteraturstudie för att belysa kommunikationsproblem i vÄrden av invandrare medsprÄksvÄrigheter. Syftet med studien var att belysa detta kommunikationsproblemutifrÄn ett personalperspektiv. Denna studie baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar avhög kvalitet. Kvalitativ innehÄllsanalys metod anvÀnds för att analysera artiklarna.

Studiens syfte Àr att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrÄn ett postkolonialt perspektiv med anvÀndning av diskursanalys. Uppsatsens har ocksÄ ett konstruktivt inslag bestÄende av en granskning av tidningens mÄngfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda frÄn den svenska normen. De beskrivs som icke-jÀmstÀllda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land som prÀglas av mÄnga etniciteter, kulturer, sprÄk och religioner. Detta leder till att integration berör hela samhÀllet och inte bara nyinflyttade invandrare och det innebÀr att Àven majoritetsbefolkningen mÄste integreras i det nya mÄngkulturella samhÀllet. Vi ser att enda möjligheten att integreras i det nya samhÀllet Àr att lÀra sig sprÄket. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att försöka belysa invandrares möjligheter/svÄrigheter till att bli integrerade i det svenska samhÀllet. För att kunna ge en bild av detta valde vi att utgÄ ifrÄn Giddens teori om tre olika modeller till integration och symbolisk interaktionism.

Sverige Àr ett demokratiskt land och det Àr statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnÄ delaktighet och jÀmlikhet i samhÀllet. Det förvÀntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB pÄpekar att det politiska deltagandet Àr lÀgre bland invandrare Àn bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktÀr och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utstrÀckning som infödda svenskar. Materialet bestÄr av tidigare forskning inom Àmnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgrÀnsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frÄgor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger Àr att folket har begrÀnsad rÀtt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hÀvda att man ska lita pÄ vanliga medborgares förmÄga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lÄgt politiskt deltagande bland invandrare jÀmfört med svenskar.

Det rÄder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsÀttningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mÄl att minska dessa skillnader genom att ökasysselsÀttningen bland invandrare. För att Ästadkomma en sÄdan förÀndring har en rad ÄtgÀrderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten Àr varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrderna riktade mot invandrare,nÀmligen det sÄ kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska sprÄket skiljer sig utifrÄn deras sprÄkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras sprÄkattityder och deras sprÄkfÀrdighet, sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning. Nittioen enkÀter delades ut och 89 svarade, varav 14 mÀn och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utlÀndsk bakgrund som lÀser svenska sprÄket pÄ Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att invandrare med lÄg landstatus har mer positiva attityder till svenska sprÄket Àn invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till sprÄkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Det Àr mÄnga mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som stÄr utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sÀtt att integreras i det svenska samhÀllet Àr att göra praktik. Det finns mÄnga olika aktörer som arbetar med att hjÀlpa mÀnniskor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlÀtta invandrade individers integration pÄ arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gÀllande praktik i arbetslivet för praktikanter med utlÀndsk bakgrund och sprÄksvÄrigheter.

Den hĂ€r uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att se hur deras identitetsskapande pĂ„verkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens Ă€n den svenska. I uppsatsen har jag anvĂ€nt mig av intervjuer för att fĂ„ fram den empiri jag grundar min diskussion pĂ„. Intervjuerna har varit bĂ„de sĂ„dana dĂ€r jag satt mig ner med mina informanter men Ă€ven Internetbaserade dĂ„ det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frĂ„gestĂ€llningar i uppsatsen har varit: Om, och i sĂ„ fall hur, har informanten pĂ„verkats av att ha en eller bĂ„da förĂ€ldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten pĂ„ sig sjĂ€lv utifrĂ„n tillhörighet och identitet?.

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvÄrd av diabetes typ II pÄverkas av sprÄksvÄrigheter kultur och kön. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2011. Diabetes mellitus typ II Àr en kronisk sjukdom som drabbar vuxna mÀnniskor. Idag sjunker debuten i allt lÀgre Äldrar.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och det finns intentioner till integration i samhÀllet och dess olika instanser. Skolan Àr en instans dÀr barn, ungdomar och vuxna med olika bakgrund möts. Studenter med svensk bakgrund och studenter med utlÀndsk bakgrund agerar inom skolan och det sker en kategorisering av studenterna i kategorierna svenskar och invandrare. Syftet med studien Àr att lyfta fram och tolka gymnasiestudenters tankar kring begreppen svenskar, invandrare och integration. Ett delsyfte Àr att genomföra en prövning av flödesskrivning som metod.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur man som Àldre invandrare ser pÄ sin tillvaro och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till Àldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. UtifrÄn deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet och vilken betydelse sprÄket har i delaktighetsprocessen. Vidare Àr uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet pÄverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.Den teoretiska ramen i undersökningen Àr den symboliska interaktionismen och utifrÄn denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ?Àldre invandrare? och genus i uppsatsen.

Vi har valt att undersöka den pĂ„gĂ„ende generationsvĂ€xling som sker pĂ„ arbetsmarknaden, den Ă€ldre generationen börjar nu gĂ„ i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in pĂ„ arbetsplatserna. Ämnet har lĂ€nge legat till grund för forskning och det har förutspĂ„tts att de stora pensionsavgĂ„ngarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta Ă€r inget som vi ser pĂ„ dagens arbetsmarknad utan det Ă€r istĂ€llet arbetslösheten bland unga som Ă€r det mest framtrĂ€dande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har lĂ€nge vart aktuellt, men verkar nu börja nĂ€rma sig i och med att pensionsavgĂ„ngarna berĂ€knas tillta. Samtidigt som de yngre Ă„rskullarna börjar minska i antal.