En studie har gjorts av fem bildredaktörer pÄ lÀromedelsförlag. Genom att genomföra intervjuer som kretsar kring deras egen syn pÄ sin yrkeskunskap, förhÄllandet till andra pedagoger samt visuell lÀskunnighet, har utmÀrkande resonemang hos informanterna uppmÀrksammats och analyserats. Det resonemang de sjÀlva fört kring sin yrkesuppgift har varit stommen i studien.   Studien visar att bildredaktörer Àr en yrkesgrupp som tydligt betonar, först och frÀmst, sin erfarenhet men Àven sin intuition som de viktigaste komponenterna nÀr man vÀljer bilder till skolelever, dÄ ingen specifik utbildning konstituerar professionen. UtifrÄn deras resonemang har framhÄllits synen pÄ bland annat visuell lÀskunnighets betydelse i frÀmst lÀromedlen men Àven utifrÄn skolans undervisningssammanhang. Att bildredaktörens yrke, i likhet med lÀraryrket, har en pedagogisk utgÄngspunkt ser bildredaktörerna som sjÀlvklart men har inte enbart positiv instÀllning till hur samarbetet med lÀrare och lÀromedelsförfattare kan vara.

Mitt undersökande masterarbete handlar om Riktat drömarbete. En metod att via skÄdespelarens intuition och drömmar berika gestaltningsarbetet och förankra det i kroppen. Syftet Àr att stÀrka tilliten till den egna förestÀllningsförmÄgan och intuitionen. Mitt sÀtt att arbeta med metoden tar avstamp ur psykoanalytikern Robert Bosnaks och regissören Janet Sonenbergs arbete med skÄdespelare. BÄda verksamma i USA.Jag har undersökt metoden bland annat genom att pröva den pÄ fyra sceniska arbeten.

Syftet med studien Àr att undersöka prototyper i samband med systemutveckling, och dÄ sÀrskilt om agila utvecklingsmetoder har pÄverkat hur prototypning anvÀnds.En genomgÄng av begreppet prototyp och nÀrliggande begrepp görs för att klargöra vad som kan avses med prototyper inom systemutveckling. En översikt över olika synsÀtt pÄ prototyper och deras anvÀndning presenteras, och leder vidare till en teoretisk modell för prototyper i systemutveckling.Systemutvecklare och experter intervjuas för att bringa klarhet i begreppen och ta reda pÄ hur prototyper anvÀnds i systemutvecklingsprojekt i praktiken. UtifrÄn detta material presenteras en vidareutveckling av den första teoretiska modellen. Problemrymd och lösningsrymd hör till modellens centrala begrepp.Studien visar att agila utvecklingsmetoder pÄverkar arbetet med prototyper i riktning mot att utföra prototypning i det ordinarie utvecklingsspÄret samt att hÀmta in regelbunden Äterkoppling pÄ prototyper frÄn anvÀndare och andra intressenter under hela systemutvecklingsprojektets gÄng. SÄdana arbetssÀtt visade sig ocksÄ förekomma inom den praktiska systemutvecklingen..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om eleverna pÄ vÄr undersökningsskola upplever sig stressade och i sÄ fall varför. DÀrmed vill vi öka vÄr kunskap och förstÄelse för stressen i skolan om den nu finns. För att nÄ syftet anvÀnde vi oss av metoden enkÀter med 21 stycken elever och intervjuer med tvÄ elever och en skolsköterska. VÄr anvÀnda litteratur tar upp allmÀn kunskap om stress och hur den pÄverkar vÄra ungdomar. Resultatet av vÄr undersökning visar att eleverna Àr stressade pÄ ett eller annat sÀtt och att de har en önskan om att fÄ en jÀmvikt mellan skola och fritid.

This thesis is seeking to explain why policy change come about. This is done by applying a part of Karin Lindgrens dissertation Vad styr ledaren?. The research evolves around the term pressure and the hypothesis are that policy change come about when there is middle range pressure on the decision-maker. Low and high pressure results in no or small policy change.The thesis is done as a case study where the economic crisis in Thailand 1996-1999 makes my case.

Effektiv logistik Àr ofta nyckeln bakom framgÄngsrika företag. DÄ logistik Àr ett vÀldigt komplext problemomrÄde har det blivit nödvÀndigt att utveckla intelligenta system som hjÀlpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar Àr ett sÄdant system, vilket ska underlÀtta att flytta fokus frÄn den enskilda artikeln till artiklar som krÀver extra mycket uppmÀrksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsomrÄdet de senaste Ären. Denna har dock varit av ren matematisk karaktÀr dÀr olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrÄn en samling parametrar. Hur parametrarna vÀljs och vilka implikationer valet av matematisk modell fÄr Àr Ànnu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Årligen hĂ„lls flera inhemska och internationella mĂ€ssor dĂ€r företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrĂ„gasĂ€tta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mĂ€ssorna faktiskt resulterar i Ă€r svĂ„r att framstĂ€lla. Ser de verkligen till att fĂ„ ut maximal effekt av dessa investeringar och i sĂ„ fall hur? Är det sĂ„ att instĂ€llningen i branschen överlag Ă€r att företagen deltar pĂ„ grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frĂ„nvaron frĂ„n en mĂ€ssa skulle spela större roll Ă€n sjĂ€lva deltagandet i sig.Syftet med rapporten Ă€r att undersöka hur B2B-företag kan stĂ€rka sitt varumĂ€rke genom mĂ€ssdeltagande. MĂ„let var att undersöka vad teorin kring mĂ€ssor och varumĂ€rkesbyggande sĂ€ger, hur utvalda oberoende experter och representanter frĂ„n fem företag sjĂ€lva ser pĂ„ mĂ€ssdeltagande och hur varumĂ€rket kan stĂ€rkas genom denna form av marknadskommunikation.

Trots att isen lagt sig pĂ„ Bottenhavet avstannar inte handeln med de norrlĂ€ndska hamnarna. MĂ„nga av de fartyg som anlöper dessa hamnar har som primĂ€r överlevnadsfarkost en frifallslivbĂ„t, en typ av livbĂ„t som av experter har blivit utdömda som vĂ€rdelösa i samband med is. Även fartygens sekundĂ€ra överlevnadssystem, som bestĂ„r av uppblĂ„sbara flottar, har blivit kritiserat. Syftet med detta arbete var att undersöka vad svenska rederier med fartyg som bĂ€r denna typ av livbĂ„t har för beredskap inför en eventuell nödsituation i isen. Undersökningen har grundats pĂ„ en kvalitativ intervjustudie med representanter frĂ„n tre svenska rederier som bedriver vintersjöfart. Studien har visat pĂ„ stora skillnader mellan de olika rederierna gĂ€llande rutiner för att operera i is.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

VÄld i nÀra relationer existerar i de flesta samhÀllen och förekommer bland sÄvÀl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har frÀmst Àgnats Ät mÀns vÄld mot kvinnor dÀr offret ofta orsakas stort lidande. Men vÄld som konfliktlösningsmetod Àr inte förbehÄllet mÀn utan anvÀnds Àven av kvinnor. En kartlÀggning av mÀns och kvinnors vÄld i nÀra relationer i en svensk allmÀnpopulation planeras och ett frÄgeformulÀr har sammansatts och översatts frÄn engelska. Denna uppsats ingÄr i valideringsstudien av formulÀret.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, samt ger en kortare fördjupning i musikterapins historia. Arbetet innehÄller ocksÄ en kort presentation av nervsystemet och dess beslutsfattande delar. NÀr tankar fastnar i samma spÄr, kan det hjÀlpa att försöka flytta fokus för att de ska finna nya vÀgar Jag belyser möjligheten att genom FMT ? Funktionsinriktad Musikterapi, komma Ät, samt pÄverka en förÀndring av tankar och förhÄllningsÀtt, sÄ att det utifrÄn dem blir möjligt att ta nya beslut om hur man vill hantera sin tillvaro. Genom fallbeskrivningar med tvÄ personer som jag arbetat med, visar jag pÄ möjligheten att fokusera pÄ den egna kroppen, för att pÄ sÄ vis komma Ät tankar och kÀnslor sÄ att en mental förÀndring kan uppstÄ.

Mer Àn nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och stÄr i framkant nÀr det gÀller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom anvÀndning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte Àr anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom anvÀndning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat dÀr anvÀndningsnivÄn varierar frÄn studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjÀmförande eller att de enbart undersökt en bransch.

Årligen hĂ„lls flera inhemska och internationella mĂ€ssor dĂ€r företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrĂ„gasĂ€tta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mĂ€ssorna faktiskt resulterar i Ă€r svĂ„r att framstĂ€lla. Ser de verkligen till att fĂ„ ut maximal effekt av dessa investeringar och i sĂ„ fall hur? Är det sĂ„ att instĂ€llningen i branschen överlag Ă€r att företagen deltar pĂ„ grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frĂ„nvaron frĂ„n en mĂ€ssa skulle spela större roll Ă€n sjĂ€lva deltagandet i sig.Syftet med rapporten Ă€r att undersöka hur B2B-företag kan stĂ€rka sitt varumĂ€rke genom mĂ€ssdeltagande. MĂ„let var att undersöka vad teorin kring mĂ€ssor och varumĂ€rkesbyggande sĂ€ger, hur utvalda oberoende experter och representanter frĂ„n fem företag sjĂ€lva ser pĂ„ mĂ€ssdeltagande och hur varumĂ€rket kan stĂ€rkas genom denna form av marknadskommunikation.

All förhandling kan delas upp i enstaka eller upprepad förhandling. Vid en upprepad förhandling stÀlls större krav pÄ att alla parter Àr nöjda. Ultimatumspelet Àr ett viktigt verktyg för forskare som vill studera beslutsfattande vid förhandling. Syftet med studien var att undersöka om deltagarnas agerande skiljde sig Ät vid ett enstaka samt upprepat ultimatumspel. 26 försökspersoner deltog i tvÄ ultimatumspel, ett dÀr samma tilldelare och mottagare förhandlade hela spelet och ett annat med randomiserad matchning.

SÄ kallad organisatorisk rÀttvisa kan pÄverka anstÀlldas arbetstillfredstÀllelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att fÄ en större förstÄelse för hur organisatorisk rÀttvisa upplevs av individer pÄ arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, Ätta kvinnor och sex mÀn, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rÀttvisa kan upplevas som svÄrt att uppnÄ dÄ det Àr kontext- och personberoende men att rÀttvisa bland annat kan skapas genom att alla anstÀllda behandlas lika samt att alla fÄr vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.