Detta examensarbete är inriktat på musikundervisningen och dess olika praktiska och teoretiska delar. I en enkätundersökning har elever fått svara på vilken syn de har på musikundervisningen och hur de kan ha användning av den i framtiden. En musiklärare har intervjuats för att ge ett lärarperspektiv på de frågor som väckts hos mig som författare, när jag gått igenom resultatet av enkätfrågorna. Syftet med undersökningen har varit att se vilken syn elever har på musikundervisning. I undersökningen har jag använt litteratur från musikvetenskapliga sammanhang för att försöka få fram fakta och åsikter kring de olika svar som framkommit av enkätundersökningen.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med cochleaimplantat. Skolan är en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse.

Vårt syfte med examensarbetet var att ta reda på om elever i en sjätteklass i dagens skola får en positiv uppfattning kring metoden Storyline, och därmed ett engagemang och motivation i skolarbetet. För att få svar på vår fråga planerade och genomförde vi ett storylinetema i en klass på mellanstadiet. Under arbetet förde vi egna observations- och dagboksanteckningar samt lät alla deltagande elever svara på en enkel enkät efter varje undervisningstillfälle. I våra dagliga observationer använde vi oss av ett bedömningsunderlag med av oss utvalda indikatorer som tillsammans gav oss information om elevernas positiva eller negativa uppfattning av lärandesituationen. Efter arbetets slutförande intervjuade vi de lärare som berörts av arbetet.

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas föräldrar gör att elevernas måluppfyllelse ökar. Undersökningen avsåg att belysa mentorers, föräldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men även att göra jämförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var också att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkäter användes till elever och föräldrar i år 6 på en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer användes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer.

Vilka föreställningar har elever i slutet av grundskolan kring vattnets väg genom kroppen? I undersökningen fick 23 elever genomföra en kombinerad rit- och skrivuppgift och sex elever valdes även ut för intervjuer. Flertalet elever beskrev endast ett av de berörda organsystemen (matspjälkningssystemet) och endast ett fåtal samordnade det här systemet med något annat organsystem eller kroppen i övrigt. Det var ingen av eleverna som ritade ut njurar och endast två elever beskrev urinblåsan, vilken de valde att integrera med matspjälkningssystemet. Flera av eleverna löste vattnets utsöndring genom att förbinda urinröret direkt till matspjälkningssystemet.

Detta examensarbete berör området dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring är att skapa en djupare förståelse för vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med dyslexi, men även att skapa en förståelse för vad dyslexi innebär. Detta gör vi för att öka förståelsen för hur en lärare lättare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbete undersöker vi samarbetet mellan lärare och logopeder. De frågeställningar vi baserar undersökningen på är: ? Hur samarbetar lärare och logoped för att underlätta för elever med dyslexi? ? Vilka svårigheter möter lärarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker de angripa dessa problem? ? Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen så att elever med dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjälpmedel finns? I teorikapitlet använder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi är samt vilka tecken som kan tyda på dyslexi och vilka hjälpmedel som kan användas i klassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi även de forskare som vi funnit intressanta för vår undersökning. Metoden vi använder oss av i studien är intervjuer och de personer vi intervjuat är fyra logopeder, en lärare och två specialpedagoger. I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen.

Att arbeta med elever som presterar på en högre nivå än vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lärare. Det ingår i lärarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, därför ville vi undersöka hur lärare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på två skolor där tre lärare på varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta är ett område som är av nytta för samhället då högpresterande elever är en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade på. De metoder som vi har använt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer då vi ville se hur lärarna faktiskt arbetar.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Vi intresserar oss för vad som sker när man sätter igång projekt där varken elever eller pedagoger kan förutse vad som kommer att ske. För att undersöka hur både elever och vi som pedagoger förhåller oss till detta genomförde vi en undersökning där vi tillsammans med fyra elever undersökte ett för oss alla okänt program till datorer och spelkonsollen X-box. Under en av träffarna med eleverna var också fyra pedagoger från Pedagogiska centralen i Malmö närvarande. Vi dokumenterade med hjälp av videoinspelning, diktafon och skrivande i dagböcker. Vi genomförde även kvalitativa intervjuer med samtliga elever som deltog i undersökningen.

I uppsatsen skildrar gymnasieelever och gymnasielärare vid ett omvårdandsprogram sin skolvardag. Uppsatsens fundament utgörs av en omfångsrik empirisk undersökning främst baserad på ostrukturerade intervjuer. Intervjuerna kompletteras med observationer vilka ligger till grund för en miljöbeskrivning som visualiserar kontexten.En av slutsatserna är att varken elever eller lärare är tillfreds med rådande situation vilket innebär att samtliga efterfrågar förändring. Undersökningen visar också att elever och lärare inte lierar sig med varandra i sin strävan efter en meningsfull skolvardag utan är benägna att skylla problemen på varandra..

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Studiens syfte är att undersöka lek och samspel hos elever med diagnosen Asperger syndrom eller högfungerande autism genom att ta del av deras egna upplevelser av detta. Hur beskriver dessa elever sin lek under förskole- och skoltid? Hur beskriver de sitt samspel med andra? Vilka ställningstaganden gör eleverna för att delta eller icke delta i lekar?I litteraturgenomgången belyses olika begrepp och aspekter som är relevanta för studien såsom lekens betydelse för ett barns utveckling och lärande. Här presenteras också autismspektrumstörningar och vad dessa funktionshinder kan medföra för konsekvenser för barnet när det gäller lek och samspel. Svårigheter som gäller ömsesidig social interaktion, ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation samt fantasi och alla dessa områden är viktiga förutsättningar för lek och samspel.Den metodansats jag är inspirerad av är hermeneutiken.