Syftet med studien är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt i samspelet mellan pedagog och elev påverkar elevernas engagemang och motivation. Vi vill genom studien skapa en möjlighet för alla som är verksamma inom skolan att se hur avgörande den vuxnes bemötande gentemot eleverna är samtidigt som förhållningssättet och dessa faktorers betydelse för elevernas motivation och engagemang betonas. Elevernas motivation påverkas av den vuxnes förhållningssätt. Studien gjordes på två skolor där fem pedagogers förhållningssätt observerades. Utifrån observationer, intervjuer, elevsamtal samt reflekterande frågor som gavs till pedagogerna samlades data in som analyserades och som sedan kopplades till respektive pedagog och deras förhållningssätt samt den respons som eleverna gav.

En idrottares prestationer påverkas av många faktorer, bland andra individens motivation att uppnå de mål som är uppsatta. Om en individ känner sig osäker inför ett mål, kan denne hemfalla åt självhandikappningsstrategier, vilket kan ta sig i uttryck både i form av konkreta beteenden eller mer allmänna påståenden.  Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan idrottares yttre motivation och självhandikappning samt om könsskillnader existerar. Slutligen kommer det även att undersökas om de som drivs av inre motivation åstadkommer bättre resultat än övriga. Två standardi­serade mätinstrument användes, ett som mäter motivation och ett annat som mäter graden av självhandikappning. Resultatet visar att det delvis finns signifikanta korrelationer mellan yttre motivation och självhandikappning, samt att kvinnor i större utsträckning använder sig av fenomenet.

Syftet med studien är att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Enligt Self-Determination Theory råder ett samband mellan tillfredsställelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och släktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. Tillfredsställelse av basbehoven främjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehållande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkätundersökning med både anställda i ledande och icke-ledande position. Enkätens resultat visar att basbehoven är tillfredsställda och att motivationstypen är av karaktären inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Det är viktigt att vi förstår hur organisationer influerar motivation hos de anställda för att uppnå en effektiv organisation. De allra flesta företag har som målsättning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem är att motivera de anställda att nå uppsatta mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att använda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrån Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till Luleå.

Bakgrunden till min studie är statsmakternas ökade krav på matematikkompetens i lärarutbildningen och den tar sin utgångspunkt i forskning om vuxnas lärande i matematik och i forskning om affektiva faktorer i matematikdidaktik. Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka på vilka olika sätt lärarstudenter reagerar på statsmakternas krav. De dialektiska relationerna mellan motivation och motstånd hos studenter som tvingas återuppta studier i matematik undersöks kvalitativt och kvantitativ i en enkät. Resultaten visar att lärarstudenters lärande måste ses utifrån den vuxnes komplexa lärandesituation. Motivation och motstånd kan tas tillvara eftersom de båda rymmer lärandepotential.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

SammanfattningTitel: Gymnasieelevers perspektiv på deras hälsa och motivation i skolmiljöFörfattare: Sofia JovannelliHandledare: Monica NaeserSyftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse av hur gymnasieelevers perspektiv är på deras hälsa och motivation.Vilka olika faktorer anser eleverna påverkar deras hälsa och motivation i deras skolmiljö?Genom kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever undersöktes deras perspektiv på hälsa och motivation.För att ge mer fakta och teorier om uppsatsens frågeställningar studerades även tidigare forskning.Studiens centrala tolkningsram är teorin om KASAM, teori om motivation, läroplanen samt tidigare forskning i ämnesområdet.I uppsatsen har framkommit att människors hälsa påverkas både positivt och negativt under skoltiden, men att alla elever trots att de ibland upplever skolmiljön som problematisk t.ex på grund av stress, bibehåller en vilja att fortsätta sina studier.Intervjuerna visar att de intervjuade eleverna är nöjda med sin tid på gymnasiet.Intervjuerna stämmer överens med tidigare teorier om hälsa och motivation då det genom intervjuerna visat sig att en förutsättning för psykiskt välbefinnande och en positiv utveckling är att man lever i ett begripligt sammanhang, med lagom anpassade krav och med möjlighet att påverka situationen..

Belöningssystem har länge varit omdebatterat huruvida det påverkar anställdas motivation ochdet finns ingen universallösning som är möjlig att tillämpa generellt. Samtidigt är det av storstrategisk betydelse att ha ett välfungerande belöningssystem. Vi fick i uppdrag av SwedbankJuristbyrå att undersöka deras belöningssystem och hur de påverkar de anställdas motivation.Eftersom Swedbank Juristbyrå är en franchiseorganisation är det franchisetagarna själva sombestämmer vilket belöningssystem de vill använda. De har tre olika belöningssystem inomorganisationen, fast lön, enbart provision samt kombinerat fast lön och provision. För att förståhur de anställdas motivation påverkades av belöningssystemen användes teorier inom inre ochyttre motivation, belöningssystem och vilka problem dessa kan medföra.

Fenomenet motivation och särskolan ur ett inifrånperspektiv d.v.s. ur ett elevperspektiv är ett tämligen outforskat område. Den här undersökningen försöker belysa vad ungdomar på ett nationellt program på gymnasiesärskolan berättar om sin skolgång, hur de upplever känslan av motivation samt vad de upplevelser som motiverande. Empirin utgörs av 4 kvalitativa intervjuer med elever, där informanterna berättat om sina upplevelser av motivation och särskolan. Med hjälp av livsvärldsfenomenologin och hermeneutiken har resultaten tolkats och analyserats.

Bakgrund:                          Belöningssystem är ett viktigt styrmedel för företaget. Man kan genom belöningar styra och påverka de anställdas beteende och handlande. Det handlar om att skapa motivation och delaktighet. Syfte:                                  Vårt syfte med denna studie är att se om det på ÅF AB finns någon överensstämmelse mellan det som de anställda anser är motiverande och engagerande och det som cheferna och ledningen tror påverkar de anställdas motivation. .

This thesis is basically an attempt to discuss the intrinsic intersubjective nature of the so-called ideal sciences, i.e. geometry or arithmetic. Based upon a thorough analysis of Husserls The Origin of Geometry and Derridas Edmund Husserl's Origin of Geometry: an Introduction this thesis takes geometry as an example of an ideal science. The main question of the thesis is how an ideal science or object is constituted. The thesis consist of two main chapters - ?Geometry and Historicity? and ?Language?- and a concluding discussion.

Motivation till fysisk aktivitet fortsätter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populär är gruppträningen. Varför människor väljer att träna i grupp eller träna själv är en individuell fråga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det är som påverkar människor att delta i gruppträning. Det här arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning. Syftet med studien är att undersöka gymmedlemmars motivation till gruppträning.

Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik påverkar elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål.

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lärare resonerade kring elevers motivation och självbild med inslag av och koppling till inlärning, främst läsinlärning. Utifrån erfarenheter från VFU har skillnaderna i elevers olika motivation påverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser någon mening med vissa ämnen eller uppgifter och inte tycker det är roligt att gå till skolan. Detta beteende har fångat vår uppmärksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och självbild.Frågeställningarna i studien var:Hur resonerar lärare kring elevers motivation till läsning?Hur upplever lärare elevers metakognition?Vilken betydelse anser lärare att elevers motivation och självbild har för läsinlärningen?För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lärare från grundskolans tidigare år med varierande ålder, ämnesbehörigheter och antal år i yrket.